- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
318

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (958.) 9 maj 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 19

olika mening med besiktningsläkaren afgifva
särskildt yttrande, blef af kammaren antaget.

#

I följd af kamrarnas delvis olika beslut
inkom lagutskottet med förslag till
sammanjämkning. Detta gick ut därpå, att första
kammaren skulle uppgifva sin fordran om
åtta timmars arbetsdag för 12-åringarna,
medan andra kammaren skulle gifva efter i
fråga om 11-åringarnas användande i lättare
arBete under bar himmel. Utan diskussion
godkände båda kamrarna i går
sammanjämkningsförslaget, hvadan lagen nu är af
riksdagen antagen.

Stockholms folkskolor pa
ParisutställniiHjen.

Folkskoleinspektörens iakttagelser.

Ur Dagens Nyheter för sistlidna
gårdag återgifva vi följande intervju, som
en medarbetare haft med den nyss från
Paris hemkomne inspektören för
Stockholms stads folkskolor d:r C. G-.
Bergman:

På uppdrag af öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor reste
folkskoleinspektören, d:r Bergnian, i början af april
månad till världsutställningen i Paris för att
»hålla ett vakande öga» öfver den
skol-utställning, som öfverstyrelsen beslutat
därstädes anordna. I samband härmed
anmodades d:r Bergman att under sin vistelse
i Paris studera de öfriga utställningarna
i detta hänseende och därjämte ägna de
franska folkskoleförhållandena någon
uppmärksamhet. Efter en månads frånvaro har
d:r Bergman nu återkommit och återinträdt
i sin tjänstgöring.

För att erfara något om de rön och
erfarenheter, d:r Bergman gjort under sin
Parisresa, vände sig Dagens Nyheter till
folkskoleinspektören med förfrågan härom.

- Jag har ej mycket att säga, svarade
folkskoleinspektören, och detta af det enkla
skälet, att allt ännu, då jag reste hem,
befanns vara i ett ofullbordadt skick. Med
några få undantag - häri inberäknas den
svenska utställningen - hade de Öfriga
länderna ej hunnit få sina utställningar
öfver folkskolorna färdiga, hvarför jag ej fick
tillfälle att ingå i någon närmare
granskning af desamma.

På tal om den svenska utställningen kunde
d:r Bergman med stor tillfredsställelse
meddela, att man i rätt tid hann få densamma
färdig och i presentabelt skick.

- Det hör ju till det mera ovanliga,
sade han, att man å en utställning har
någonting färdigt, då den öppnar sina
portar. Vår Stockholmsutställning 1897
utgjorde som bekant därutinnan ett
enastående undantag, och minnet härom fortlefver
ännu i vida kretsar utomlands.

Hvad vår folkskoleutställoing i
världsstaden beträffar, vore det ännu, enligt
folkskoleinspektörens förmenande, för tidigt att
fälla en dom häröfver, men så mycket
vågade d:r Bergman säga, >att den svenska ut-

ställningen i pedagogiskt hänseende är bland
de bäst ordnade.

Sverige har nämligen utställt
representativa föremål för allt, som finnes i
folkskole-väg hos oss, hvaremot, öfriga utställare i de
flesta fall endast utställt fotografier, taflor
och dylikt, som ej ge samma konkreta bild.

Enligt hvad d:r Bergman kunnat finna,
har den af oss anordnade utställningen
öfver skolköksverksamheten väckt synnerligen
stor uppmärksamhet. Och detta mer än i
ett hänseende.

l Frankrike har man helt nyligen börjat
ägna denna del af folkskoleverksamheten
någon uppmärksamhet. Hittills finns det
dock endast en folkskola för flickor, som
är försedd med en spis. Skolköksfrågan står
i Frankrike på samma ståndpunkt som i
Sverige för omkring tio år sedan, då vi
började. Frankrike har därför mycket att
lära af oss, hvarför skolköksutställningen
kommer att bli eller rättare sagdt redan är
mycket observerad.

Äfven i ett annat hänseende har
Frankrike mycket att lära af oss. Under de
besök d:r Bergman gjorde i franska skolor
fann han, att möbler och
undervisningsmateriel i dessa skolor äro betydligt
underlägsna våra. Men däremot står
undervisningen i frihandsteckning i Frankrike
mycket högt, hvilket förhållande väckte d:r
Bergmans stora intresse.

LITTERATUR

Nytt i bokhandeln.

Folkskolans koralbok eller Hseffoerska
koralboken i sammandrag, utgifven af N. E. Anjou.
Sthm, C. E. Fritzes k. hofbokh.

Den uråldriga visdomen af Annie Besant.
Sthm, Teosofiska bokförlaget. 3 kr. 50 öre.

Läsning för svenska folket, utgifven af
Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande.
Haft. 1. 30 öre.

Lönearbetaren och samhället. Studier af
Gustaf F. Steffen. Sthm, Albert Bonnier.
6:e o. 7:e haft. (slutet) å 75 öre.

Människan, hennes uppkomst, hennes lif
och hennes bestämmelse, af N, Lilja. Sthm,
Albert Bonnier. Godtköpssubskription. Haft.
3. 50 öre.

Samlade berättelser af Ernst Ahlgren. Sthm,
Albert Bonnier. Haft 3. 50 öre.

Zoologiskt album, med upplypande text af
Anton Stuxberg. Sthm, Albert Bonnier. Haft.
17-20 ä 25 öre.

Ljus. N:r 31. 10 öre.

Svensk sång. N:r 17. 15* öre.

Alkoholen och människokroppen. Populär
vetenskaplig framställning af Charles Wakely.
Sthm, Svenska nykterhetssällskapet. 40 öre.

Alkoholfrågan. Föredrag af d:r G. Bunge.
Sthm, Svenska nykterhetsförlaget. 15 öre.

Huru inverkar alkoholen på människorna?
Föredrag af d:r J. Gaule. Sthm, Svenska
nykterhetsförlaget. 25 öre.

Lifsglädje utan alkohol. Offentligt föredrag
af d:r Justus Gaule. Sthm, Svenska
nykter-hetsför laget.

Rusdryckernas inflytande på barnen.
Föredrag af d:r Ad. Frick. Sthm, Svenska
nykterhetsförlaget. 25 öre.

Föredrag hållet vid godtemplarordens
20-års-jubileum i Östersund den 5 nov. 1899 af d:r
E. Mitander. Sthm, Svenska
nykterheteförlaget. 25 öre.

Föredrag hållet vid Jämtlands norra distrikt-

loges möte i Ström den 6 jan. 1898 af d:r E.
Mitauder. Sthm, Svenska
nykterhetsförlaget. 25 öre.

Hvad skola vi dricka f Af G. Bunge. Sthm,
Svenska nykterhetsförlaget. 10 öre.

Hvad vill den moderna nykterhetsrörelsen?
Prisbelönt uppsats af d:r Johan Bergman.
Sthm, Svenska nykterhetsförlaget. 2:a uppl.
10 öre.o

Ett år ur Sveriges rusdryckshistoria af
Augustinus. Sthm, Svenska nykterhetsförlagét.
25 öre.

Göteborgs-systemet. En studie af Oskar
Petersson. Sthm, Svenska nykterhetsförlaget.
15 öre.

Ung domstoner. Poesi af Hjalmar Vernberg.
Sthm, Svenska nykterhetsförlaget. 2 kr,

Nordisk Tidskrift. 3:e haft. - Dagny. Haft.
8. - Hälsovännen. N:r 9. - Djurvännernas
Tidning. N-r 4.

Nansen om uppfostran.

Vid ett möte, som Pedagogiska
samfundet i Kristiania nyligen anordnat,
hölls en diskussion, vid hvilken bl. a.
professorerna Hagerup och Nansen
yttrade sig om ungdomens uppfostran.
Vi återgifva här nedan efter
Aftenposten hufvudsakliga innehållet af
Nansens inlägg i frågan.

Vår tids ungdom visar en sorglig brist
på idealitet och karaktär. Vår uppfostran
är alltför litet riktad på att skapa män,
som hjälpa sig själfva. Litteraturen och
politiken ha dock äfven en icke ringa del
häri.

Man talar QIU vådan af kroppsstraff för
barnen. Det kan vara sant, men straff
äro dock nödvändiga, om också icke just
kroppsstraffen. Hvarje fel mäste följas af
straff, ty detta är lifvets obarmhärtiga
konsekvens, och barnet skall ju uppfostras för
lifvet. Vilja och karaktär skapas icke blott
genom godhet utan ock genom stränghet.
Straff efter en begången förseelse måste
vara själfsagdt; det förra måste följa den
senare som verkan efter orsaken. Blott
därigenom kan man uppfostras till själftukt.
På detta område kan lärarens liksom
föräldrarnas exempel verka otroligt
betydelsefullt.

Man måste mera lära barnen att hjälpa
sig själfva. En pojke skall kunna sy i en
knapp i sin tröja och sätta sulor under
sina skor. Han måste kunna finna utvägar
i alla förhållanden och aldrig fastna.
Idrotten nu för tiden är mindre utvecklande än
förr, ty den lägger allting - ända till t. ex.
bindslet å < skidorna - färdigt i händerna
på våra idrottsmän; de lära sig icke att
hjälpa sig själfva, och de råka illa fast,
om något går sönder.

Brist på idealitet och på förmågan att
hjälpa sig själf är karakteriserande för vår
tid. Vid läsningen af det eller det ämnet
frågas alltid, hvad det kan medföra för en
praktisk nytta. Men just därför kunde den
gamla latinläsningen vara nyttig, för att
man ncke riktigt visste hvad nytta man hade
däraf, och för att latinet var ett
genom-arbetadt studium. Det är icke själfva
kunskapen som har värde, utan det är f or
värf-vandet däraf - själfva träningen. Därför
skall man genom s j älf iakttagelse och själf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free