- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
358

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (961.) 30 maj 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 22

beskrifning på tolf af dem. Jag har helt
nyligen fått den färdig.

Det var en 180 sidor stark afhandling på
engelska.

- Du har skrifvit många sådana här ?

- Å ja, det har jag nog. Här kan du
se en förteckning på dem.

Han räckte mig en lista, upptagande
tjugotre afhandlingar på svenska, tyska och
engelska, hvilka varit intagna i såväl inländska
som utländska vetenskapliga tidskrifter och
handlingar. Då deras titlar skulle fylla en hel
spalt af denna tidning och de dessutom vimla
af de allra krångligaste och för en icke-fackman
nästan obegripliga mineralnamn, inskränker
jag mig till att omnämna, att den första
af handlingen: Om molekylarvolymerna af
benzol och fenol, intogs i »Öfversikt af kongl,
vetenskapsakademiens förhandlingar» redan
1883 samt att en annan: Undersökning af
en serie diopsid varieté ter från Nordmarken,
af kongl, vetenskapsakademien belönats med
Cronstedts-medaljen i guld.

- Men hur har du kunnat få tid till
allt detta arbete?

- Till en början arbetade jag, som sagdt,
på de stunder, jag hade lediga från
skolarbetet. Men det gick ju inte så särdeles
länge. Jag stod snart i valet mellan
skolan och mina studier. Att jag kunde
fortsätta m,ed dessa, det har jag mycket att
tacka inspektor Meijerberg för. Han
skaffade mig tjänstledighet från skolarbetet och
hjälpte mig äfven på annat sätt. Jag har
dock icke alldeles lämnat skolan utan
tjänstgjort allt emellanåt under årens lopp.

- Nå, kommer din doktorsgrad att
medföra någon förändring i din ställning, tror
du? >

–Nej, det gör den säkerligen icke. Jag
önskar icke heller någon ändring. Jag
tänker fortsätta i skolan, till dess jag blir
pen-sionsberättigad. Det dröjer icke mer än
fyra år. Hvad jag sedan helst skulle önska,
det vore förstås att få förestå något
mineralogiskt museum, där jag i rö och lugn
kunde få gå och ordna mina samlingar
och syssla med mineralogiska undersökningar.
Men det är ju mycket osäkert, om någon
sådan plats kan stå till buds. För mig är
den här kallelsen till heders-doktor blott ett
erkännande af mitt arbete, och som sådant
gläder den mig.

- Du kan vara förvissad tit&, att dina
kamrater inom lärarekåren dela dina känslor.
Alla som jag träffat, både de som
personligen känna dig och de, som lélfee göra det,
hafva uttryckt sin uppriktiga glädje öfver
den utmärkelse, som kommit dig till del.
De veta, att du väl förtjänt den.

Det är ett mångårigt sträfsamt arbete,
som i och med denna doktorskallelse i visst
afseende fått sin belöning.

Utgången från ett soldathem i Ås
församling af Skaraborgs län genomgick Flink
åren 1866-69 Gröteborgs seminarium. Kort
därefter kom han till Stockholm och erhöll
anställning vid Jakobs och Johannis
folkskola, där han blef ordinarie lärare 1871
och allt sedan tjänstgjort. De första åren
i Stockholm voro för honom en svår um-

bärandenas tid. Studieskulder från
seminarietiden måste förräntas och amorteras,
hvilket ej var sä lätt, då lönen den tiden
utgjorde blott 900 kronor.

Därtill kom hans brinnande trängtan efter
fortsatt utbildning, hvilken ej kunde
tillfredsställas utan ekonomiska uppoffringar.
Med sin medfödda energi och seghet
arbetade han sig dock igenom svårigheterna.
Det var dock först efter Stockholms
högskolas Öppnande, som han fann ett
arbetsfält, just lämpadt för sådana naturer som
hans. Här kräfdes inga examina, här fick
han efter fritt val ägna sig åt det studium,
som mest tilltalade honom, och här kunde
han koncentrera sitt arbete till ett visst
begränsadt område och därinom höja sig till
den själfständiga forskning, hvarom hans
talrika afhandlingar bära ett så vackert
vittnesbörd. Steg för steg har han här
arbetat sig fram till den plats, hän nu innehar
i mineralogernas främsta led.

Vid Stockholms högskola blef redan från
första början hans begåfning
uppmärksammad och hans duglighet och arbetsförmåga
tagna i anspråk. Sedermera har han äfven
för andra vetenskapliga institutioner inom
och utom vårt land utfört maktpåliggande
uppdrag. Trots detta har han dock icke
kunnat vinna fast anställning vid någon af
våra högskolor, då han saknat den såsom
nödvändig ansedda akademiska stämpeln.
Filosofiska fakulteten i Uppsala har därför
begagnat tillfället ätt nu på annat sätt
betyga sin aktning för hans lärda förtjänster.
Det beslut den fattat länder densamma till
heder och utgör ett glädjande tecken på
rättsinne och fördomsfrihet. Sveriges
folkskollärarekår ser i detta beslut ett nytt
bevis på det goda samförstånd, som råder
mellan arbetarne på universitetens och på
folkskolans fält.

Då Gustaf Flink i morgon i Uppsala
universitets aula mottager doktorskransen,
gläder sig hela lärarekåren åt den ovanliga
utmärkelse, som därmed visas en af dess
medlemmar*, den betygar honom sin aktning
för det förtjänstfulla arbete, han utfört, och
den sänder honom sina varmaste
välönskningar. Hjalmar Berg.

Pedagogiska lärokursen
i Stockholm

har med nu tilländagångna arbetsår såstartat
sin första tioårsperiod. Det var nämligen
på hösten 1890, som den stiftades och som
den började sin verksamhet.

Denna verksamhet har alltsedan utan
afbrott fortgått med samma mål och
hufvudsakligen efter samma plan. Målet har varit
att bereda lärare och lärarinnor vid
folkskolor och med dessa jämförliga
läroanstalter tillfälle att öka sina insikter i sådana
ämnen, som äro af betydelse för uppfostrare
och undervisare. Planen har bestått uti
anordnandet af föreläsnings- och
undervisningskurser, dels mera vetenskapliga,
omfattande folkskolans läroämnen och ämnen,
som med dem stå i närmare samband, dels
metodiska, omfattande en del folkskoleäm-

nen. Härtill hafva kommit fristående
föredrag öfver olikartade ämnen af antingen
mera allmänt eller pedagogiskt intresse.
Under det sist gångna arbetsåret hafva
därjämte besök blifvit anordnade i
hufvudstadens museer och under fackmäns ledning,
och har början gjorts med statens
etnografiska museum.

En återblick på pedagogiska lärokursens
verksamhet visar, att föreläsningar hållits i
kristendom, modersmålet, geografi, historia,
litteraturhistoria, naturkunnighet samt i
pedagogiska, psykologiska och metodiska
ämnen. Öfningskurser hafva varit anordnade
i modersmålet, tyska språket, kemi och
bokföring. I kristendom hafva hållits 24
föreläsningar, i svenska språket 24, i geografi
54, i historia 67, i litteraturhistoria 13, i
naturkunnighet 196, i pedagogiska,
psykologiska och metodiska ämnen 84. Antalet
lektioner har utgjort i svenska språket 32,
i tyska språket 96, i naturkunnighet 66, i
bokföring 16, i gymnastik och lekar 14.
Sammanlagda antalet föreläsningar och
lektioner uppgår till 686.

Föreläsare hafva varit:

i kristendom: hof predikan ten J. C. Bring;

i modersmål: lektorerna N. Linder, H.
Hage-lin och K. Ljungstedt;

i geografi: fröken G. Hjelmerus, d:r Sven
Hedin, d:r A. Klinckowström och kand. G.
Nordenskiöld ;

i historia: riksantikvarien H. Hildebrand,
professor S. J. Boethius, d:r S. A. Fries,
amanuensen A. Hammarskjöld, rektor E.
Sahlin, d:r Ellen Fries och fröken Anna
Sandström ;

i litteraturhistoria: fröken Ellen Key och
professor S. Kibbing;

i naturkunnighet: lektorerna J. A. O.
Skårman, C. Lindman och E. Jäderin, ingeniör
C. Nordström, d:r N. Ekholm, professorerna
A. G. Högbom, E. Tigerstedt, S. Arrhenius,
V. Bjerknes och E. Almquist, ingeniör A. F.
Sjöberg, d:r V. Carlheim-Gyllensköld och d:r
Astrid Cleve;

i pedagogiska, psykologiska och metodiska
ämnen: rektor E. Sahlin, docenten F. von
Schéele, rektor S. Almquist, rektor G.
Sjöberg, folkskoleinspektör C. G. Bergman,
fröken Anna Sandström, lektor K. P. Nordlund,
öfverlärare A. Sjöström, major C. Silow och
fröken Anna Quittenbaum.

Lärare vid öfningskurserna hafva varit:
lektor H. Hagelin, pastor H. Martin, fru H.
Winterhjelm, rektor S. Almquist, ingeniör C.
Nordström, d:r J. Göransson och inspektören
J. Molin.

De olika kurserna hafva varit mycket
olika besökta. Det största antalet deltagare
i en kurs har utgjort 316, det minsta 15.
Föreläsningskurserna hafva räknat i
medeltal 70 deltagare, öfningskurserna 30.

Pedagogiska lärokursen har för sin
verksamhet så godt som uteslutande varit
hänvisad till egna penningemedel, d. v. s.
kurs-deltagarnes afgifter. Dessa hafva
sammanlagda uppgått till 11,426 kr. Den ansenliga
uppoffring af tid och penningar, som
lärarekåren sålunda frivilligt ålagt sig, synes visa,
att pedagogiska lärokursen haft ett verkligt
behof att fylla. Att den icke helt och
hållet tagit miste om detta, torde få anses
framgå af den omständigheten, att den utan
ekonomiskt understöd från något håll -
med undantag af ett enda från Stiftelsen
Lars Hiertas minne - så länge kunnat
bestå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free