- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
360

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (961.) 30 maj 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

SVENSK LÄRAEETIDNING.

N:r 22

Den kvinnliga ledamot,

som för Därvarande har plats-i
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, har - såsom synes
af ett tillkännagifvande här längre fram
- undanbedt sig återval och till sin
efterträdare föreslagit nuvarande förste
suppleanten, folkskollärarinnan fröken
Anna L. Lessel i Göteborg. Det bör
vara en hederssak icke allenast för de
kvinnliga föreningsmedlemmarna utan
lika mycket för de manliga att insätta
åtminstone en kvinnlig ledamot i
centralstyrelsen. Om förslaget angående
ökning af centralstyrelseledamöternas
antal bifalles, yppar sig ett tillfälle att
nästa år öka" an talet och att därvid
äfven skaffa småskollärarinnorna någon
representant i centralstyrelsen.

Fördomar gent emot
folkskolläraretiteln.

Vi hafva erfarit, att på somliga
ställen skolråden, när det gällt ombyte af
läroböcker, motsatt sig
lärarepersonalens önskningar, då dessa gått i
riktning att få införd någon bok, hvars
författare på titelbladet angifvit sig vara.
folkskollärare. En folkskollärare, menar
man, kan omöjligen skrifva någon
fullgod lärobok. Det är beklagligt, att
fördomarnas makt ännu är så stor. Af
fackmän är det ju en längesedan
erkänd sanning, att för att skrifva en
fullgod lärobok måste man vara
pedagog. Och att inom vårt lands liksom
inom andra lands folkskollärarekårer
numera finnas män, som äro fullt
vuxna det värfvet, äfven om de icke
funnit skäl att förse sig med någon högre
akademisk examensskylt, det har
erfarenheten till lärarekårens heder på ett
glädjande och oemotsägligt sätt
ådagalagt. Vi hoppas, att den tid icke skall
vara alltför aflägsen, då äfven allt hvad
skolråd heter skall ha lärt sig att
bedöma en bok efter dess innehåll och
icke efter författarens titel. På de
orter, där detta ännu icke är fallet, gäller
det för lärarekåren att så långt i dess
förmåga står värna om sin kårs
anseende och kräfva skäl, då skolråden
vägra införandet af läroböcker, utgifna
af folkskollärare.

SKOLNYHETER

Stockholms folkskolebudget för

1901 var sistlidna måndag föremål för
behandling vid kyrkostämmor med de åtta
territoriella församlingarna härstädes,
hvarvid folkskoleöfverstyrelsens förslag,
återgifvet i sammandrag i n:r 20 af denna
tidning, godkändes af samtliga stämmorna utom
i nedannämda punkter:

Af tjänstgöring utom Stockholm skulle enligt
öfverstyrelsens förslag lärare eller lärarinna,
som hädanefter antages till ordinarie
härstädes, få i fråga om ålderstillägg tillgodoräkna
sig högst tio tjänsteår. Detta bifölls af alla

församlingarna utom Nikolai. (Ett afslag å
denna punkt i enlighet med Nikolai
församlings beslut innebär, att förhållandet blir på
samma sätt som nu, eller att dylik lärare får
räkna sig tillgodo all föregående tjänstgöring
på annan ort.)

Anslaget till förste lärarne skulle enligt
öfverstyrelsens förslag höjas från 9,000 till
16,000 kr. Detta afslogs af Nikolai, Maria,
Östermalms och Adolf Fredriks församlingar
under afvaktan på den af fjorårets
kyrkostämmor begärda utredningen. I Jakobs
församling godkändes öfverstyrelsens förslag med
150 röster mot 114 samt i Klara, Katarina
och Kungsholms församlingar utan votering,
i sistnämda församling dock under protest
mot att öfverstyrelsen ej inkommit med den
begärda utredningen.

För inspektion öfver sångundervisningen hade
öfverstyrelsen begärt 1,800 kr. Detta afslogs
af Nikolai, Jakobs, Maria, Kungsholms och
Adolf Fredriks församlingar, hvadan alltså
blott tre församlingar voro med härom.

Till slöjdmateriel för gossar hade
öfverstyrelsen begärt 9,000 kr. Detta höjdes af
Kungsholms församling till J0,000 kr.

Lärarinnorna i pappslöjd skulle enligt
öfverstyrelsens förslag få sina löner höjda från
450 till 500 kr. (för 15 timmars tjänstgöring).
Maria församling bestämde lönen till 600
kronor.

För bokförråden i Jakobs och Katarina
skolor hade öfverstyrelsen begärt 800 kr. Detta
afslogs af Nikolai församling såsom olämpligt,
då beloppet endast skulle komma två
församlingar till godo (I).

Tilläggspension åt två pensionerade
folkskollärarinnor var tillstyrkt af öfverstyrelsen.
Samtliga stämmor godkände detta, dock af
Östermalms församling endast såsom
gratifikation.

En extra pension af 800 kr. var af
öfverstyrelsen tillstyrkt för f. d. förste läraren J.
Svärd att utgå från l februari 1900. Nikolai
församling sade rent nej, under det
v>ster-malms församling nedsatte pensionsbeloppet
till 600 kronor att utgå från l januari
1901.

Uttaxeringen var föreslagen till samma
belopp som föregående år eller 85 öre. Detta
godkändes af fem kyrkostämmor, nämligen
Klara, Jakobs, Katarina, Kungsholms och
Adolf Fredriks församlingar, under det
Nikolai, Maria och Östermalms församlingar
nedsatte uttaxeringen till 80 öre, särskildt med
hänsyn därtill att man på grund af senaste
riksdagens beslut kunde motse ett ökadt
statsbidrag af 63,000 kronor.

I samtliga de punkter, där stämmorna
varit af olika mening, tillkommer det
kyrkofullmäktige att fatta det slutliga beslutet.

Nordiska folkhögskolemötet i

Seljord den 14-16 augusti synes, enligt
hvad meddelas till denna tidning, komma
att få en större och allmännare tillslutning
än något af de i Norge förut hållna.
Deltagare hafva redan anmält sig icke blott
från samtliga folkhögskolor utan ock från
ett flertal amtsskolor. Stortinget har
enhälligt beviljat stipendier till reshjälp för
norska amts- och folkhögskollärare, som önska
deltaga i mötet. Det är första gången, som
dylikt anslag beviljats.

Flera af norska folkhögskolans mest
bekanta män skola hålla föredrag. Af
danskar komma bland andra Holger Begtrup,
Fernando Linder ber g och åtminstone en af
lärarne vid Askovs folkhögskola att tala.

Anmälan af föredrag och
diskussionsämnen bör enligt redan utsänd inbjudning vara

insänd före den 15 juni och anmälan om
deltagande i mötet före den 15 juli till
mötets sekreterare, höiskolelserer R. Stauri,
adr. Seljord, Norge.

När gjord ansökan om nedsättning i
priset på järnvägar och ångbåtar blir besvarad,
skall denna tidning lämna närmare besked
om mötet, hvilka vägar, som kunna väljas
o. s. v.

Sextonde allmänna svenska
läraremötet hälles i Stockholm den 15-18
juni detta år. . Programmet" f or dess
öfverläggningar har från trycket utkommit, och
finnas bland diskussionsämnena äfven
nedanstående, som kunna vara af intresse för
våra läsare:

I hvad mån bör hänsyn tagas till det ofta
gjorda yrkandet, att skolväsendet må ordnas
så, att valet af lefnadsbana kan i det längsta
uppskjutas?

Bör den föreslagna lägre afgångsexamen
efter en genomgången sexårig kurs göras
obligatorisk för läroverkets alla lärjungar och
i samband därmed det föreslagna gymnasiet
blifva treårigt f Eller bör gymnasiet göras
fyraårigt och en afslutningsklass förödena,
som önska aflägga nämda lägre
afgångsexamen, ordnas vid sidan af gymnasiets lägsta
klass?

Är det lämpligt, att samundervisning af
gossar och flickor införes vid det allmänna
läroverket och i så fall till hvilken
utsträckning?

Hvilka erfarenheter hafva gjorts med
afseende på de föreskrifna feriearbetena? Äro
några förändringar i stadgan om feriearbeten
önskvärda?

Lider icke religionsundervisningen af en
ensidig förståndsmässighet, främjad af
läroböcker och metod?

Kan lärostoffet i kristendom inskränkas
utan att ämnets värdighet lider eller
undervisningens ändamål förfelas?

Borde ej nu gällande fordringar för inträde
i första klassen så ändras, att i biblisk
historia fordrades endast »bibliska historien
efter en kortare lärobok» samt i katekes
»textorden i Luthers lilla katekes samt Luthers
förklaring till första hufvudstycket»?

Borde ej läsningen af den antagna
katekesutvecklingen upp-skjutas till tredje klassen?

Behöfva vi en ny katekes? Om så är, hvilka
fordringar böra ställas på en sådan?

Huru skall förmåga af välläsning bibringas
lärjungarna?

Huru åstadkommes säkrast och lättast en
god rättskrifning?

Om bokföring som undervisningsämne vid
de allmänna läroverken (föredrag).

Hvilket mål bör uppställas för skolans
historiska undervisning?

Läroverkskommittén, som varit
samlad härstädes allt sedan den 12 januari
detta år, afslutar den l juni sina arbeten
före sommaren för att därpå ånyo
sammanträda på hösten. Under riksdagen höllos
sammanträdena i Järnkontorets hus, men
sedan har kommittén ånyo flyttat till
konstitutionsutskottets lokal.

Reformer i
kristendomsundervisningen. Förut har meddelats, att
lektor Waldenströms bekanta skrifvelse
angående reformer i kristendomsundervisningen
skulle af ecklesiastikministern hafva blifvit
remitterad till domkapitlen och kristendom
s-lärarne vid länrverken. Detta lär ock
ursprungligen hafva varit meningen, men
af-sikten har ej fullföljts. I stället har skrif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free