- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
390

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (963.) 13 juni 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 24

Vidare. upplysa bilderna om, att man infört
skollofskolonier och fria lekar. På en
fotografi ser man »den första geografilektionen». *
Läraren Kar slagit sig ner med sin
afdelning ute i det fria på en höjd med
vidsträckt utsikt och klargör därifrån för sina
lärjungar de »geografiska begreppen».

En del af åskådningsmateriel ger också
vid handen, att man söker leda
undervisningen i en praktisk riktning. Så är t. ex.
förhållandet med den utställda materielen
for undervisning i botanik. Man har sålunda
på en stor pappskifva fäst ett pressadt
exemplar af en ärtväxt med blommor,
bredvid denna ett annat med frukter, vid sidan
däraf sitta profrör, innehållande torkade gula
och gröna ärter samt ärtmjöl. På en
annan sådan skifva finnes en gren af asp,
en afskärning af en aspstam, små stycken
visande virket hyfladt och poleradt samt en
liten skål och en sikt, förfärdigade af asp.
På en tredje ser man linväxten och
bredvid den små modeller af linbråka,
skäkt-stol och spinnrock samt prof på garn och

tyg.

En liten ganska vacker samling af
fysikaliska apparater finnes äfven utställd.

Inom den afdelning, som omfattar de
ryska seminarierna, förekomma de af den
kände slöjdifraren Zirul i Petersburg
utarbetade modellserierna för trä- och
metallslöjd med därtill hörande arbetsritningar.

Begifver man sig från den ryska
utställningen förbi Portugal och Spanien till den
läktare, som på andra sidan löper parallellt
med den svenska utställningen, så träffar
man där på Österrike, Ungarn samt
Kroatien och Slavonien. Det är denna
läktare, som synes på bilden å första sidan.
Från Österrike och Ungarn visas bland
annat ändamålsenliga skolbord och
praktiska kartställ med vackra kartor samt
rätt goda samlingar af fysikaliska
apparater och annan undervisningsmateriel.
Äfven finnas där utställda prof på
slöjdarbeten, delvis utförda efter Nääs-seriernas
modeller. I flera fall hafva dessa dock
underkastats en omarbetning, som måste
anses innebära en afgjord försämring.

Den lilla utställningen från Kroatien och
Slavonien är synnerligen tilltalande. Det
yttre är smakfullt och gediget och
innehållet rikhaltigt. Man finner här vackra
samlingar af elevarbeten i skrifning, ritning
och slöjd från småbarnsskolor, folkskolor,
fortsättningsskolor, yrkessskolör och
seminarier. Inom slöjdens område har man i allt
hufvudsakligt användt Nääs som förebild.

Ett digert album innehåller fotografier
öfver fria lekar, från de enklaste,-t. ex.
katt och råtta, till fotboll och lawn-tennis.
Ett annat sådant innehåller bilder från
skol-utflykter, företagna i geografiskt eller
naturhistoriskt syfte. Det hela vittnar om, att
här råder ett lifligt och vaket intresse för
en god folkbildning. Hjalmar Berg.

Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvänner!
Fås gratis och portofritt.

Lönefrågan

inför andra kammaren.

Efter det vi i förra numret
återgifvit den i första kammaren förda
diskussionen i lönefrågan, meddela vi här
nedan efter det ’justerade protokollet
äfven motsvarande diskussion i andra
kammaren. Frågan förekom här två
dagar qfter det den afgjorts af första
kammaren.

Sedan mom. a) af utskottets
hemställan föredragits, erhölls ordet af

hr £. Hammarlund, som yttrade: Hr
talman! Jag har begärt ordet för att först och
främst tacka utskottet för den välvilliga
behandling, som det ägnat de nu föreliggande
förslagen. Det märkes nogsamt, att utskottet
varit besjäladt af den tanken, att något
måste göras för förbättring af lärarekårens
ekonomiska ställning.

Det hade emellertid varit önskligt, om
utskottet i dessa sina välvilliga afsikter
kunnat gå något längre, än hvad fallet här
har varit; och jag är förvissad, att denna
kammare äfven i sådant fall gärna skulle
följt utskottet. Det har ju här inom
kammaren man och man emellan uttalats starka
sympatier för bifall till vår motion på
sådant sätt, att grundlönen skulle sättas till
800 kronor, och att de nuvarande två
ålderstilläggen skulle bibehållas men kofodret
försvinna och ingå i denna lön. Detta
hade ju blifvit en faktisk löneförbättring
af 100 kronor i alla grader, pni man
värderar kofodret till 100 kronor; och jag tror
för min del, att tungt vägande skäl kunna
anföras för en dylik löneförbättring.

Men såsom förhållandena nu gestalta sig,
måste jag dock yrka rent bifall till
utskottets förslag. Det är nämligen så, att det
här icke är fråga om en ren statsutgift,
utan det gäller en kombinerad stats- och
kommunalangelägenhet, och därför kan i
denna fråga gemensam omröstning icke äga
rum, och som herrarna veta, har det
föreliggande förslaget, som synbarligen ar en
kompromiss mellan de i utskottet rådande
skilda meningarna, redan blifvit af första
kammaren antaget med stor majoritet. Alla,
som vilja någonting i denna viktiga
angelägenhet, hafva således icke annat val än
att oförändradt antaga utskottets förslag;
och det kunna vi så mycket hellre göra,
som därmed i alla fall vinnas ganska af
sevärda förbättringar.

För det första skulle ett för denna
kammare gammalt och länge närd t önskningsmål
blifva förverkligadt. Kofodret, det mycket
omtuggade, skulle komma att försvinna.
Därigenom inträder visserligen ingen direkt
löneförbättring för det stora flertalet af
lärarne, ty församlingarna äro ju nu
skyldiga att lämna kofoder in natura, där ej
hinder eller svårigheter därför möta, och
enligt ett af mejeriinspektören i
Västernorrlands län i oktober 1899 utfärdadt
intyg, kan kofodret in natura anses vara
vardt 160 kronor. Med detta värde skulle
förslagets antagande alltså kunna tänkas

blifva en löneförsämring för vissa lärare
och lärarinnor.

Detta har emellertid utskottet förebyggt
genom att tillägga en bestämmelse af det
innehåll, att nuvarande innehafvare, som
blifvit tillförsäkrad kofoder in natura eller
högre ersättning än 100 kronor, skall
bibehållas vid denna förmån under sin
tjänstetid vid innehafvande plats. Det blir
sålunda ingen, som kommer att blifva lidande
genom bestämmelsen om borttagande af
kofodret, medan man däremot vinner det,
att man ändtligen kommer ifrån denna fråga,
som varit anledning till så många tvister
icke blott mellan lärare och församling utan
äfven mellan första kammaren och andra
kammaren under en lång följd af år. Detta
är ju ganska beaktansvärdt, helst härtill
kommer, att förslagets antagande därjämte
skulle bereda kommunerna en skattelindring
af 66 kronor och 67 öre för hvarje
läraretjänst.

Vidare har utskottet tillstyrkt ett tredje
ålderstillägg för folkskolans lärarepersonal
å 100 kronor att utgå efter femton år och
äfvenledes ett nytt ålderstillägg för
småskolans lärarepersonal å 50 kronor att
likaledes utgå efter femton år, hvarigenom
proportionen mellan folkskolans och småskolans
lärarelöner skulle komma att bibehållas.

Med det tredje ålderstilläggets införande
samt kofodrets utbytande mot en kontant
lön af 100 kronor skulle slutligen vinnas
en högst afsevärd förmån, som skulle
komma hela lärarepersonalen till godo, i det
att nämligen pensionerna skulle komma att
höjas, för lärare och lärarinna vid
folkskola till 750 kronor, för änka till 200
kr. och för änka med barn till 300 kronor.

Huru små än dessa förbättringar äro i
jämförelse med hvad lärarekåren önskat, är jag
dock förvissad, att ett godkännande af
förslaget skall hälsas med glädje och
tillfredsställelse uti de tusentals lärarehemmen.

Då första kammaren redan antagit
utskottets föreliggande förslag, då ingen
möjlighet finnes att nu få igenom ett längre
gående förslag, och då hvad här ifrågasatts
i alla fall går i den rätta riktningen, ber jag,
hr talman, att få yrka bifall till utskottets
nu föreliggande hemställan. (Häruti
instämde hrr Ernst Carlson, Petri, Anderson i
Hasselbo, Hjelmérns, Broström, Pettersson
i Österhaninge, Söderberg, Vahlquist,
Ericsson i Alberga, Olofsson i Åvik, Åkerlind,
Dahlgren, Gädda, Magnusson, Lindgren i
Islingby, Larsson i Bratteberg, Carlsson i
Karlsro, Öberg, Hammarström, Vahlgren,
Svensson i Saläng, Hultkrantz, Bergström
i Skidsta, Andersson i Bråborg och Jansson
i Edsbäcken.)

Landtbrukaren A. E. Lindvall: Hr talman,
mina herrar! Då jag nu gifver min röst
åt utskottets förslag, gör jag det med den
tillfredsställelsen, att den s. k.
kofoderfrågan därigenom bringas urvärlden. * J äg
uttalar mitt tack till motionärerna, som fört
denna fråga på tal. Själf mångårig
skolrådsledamot har jag erfarenhet af, hvilket
trassel och obehag denna fråga kan
medföra.

Skulle riksdagen nu bifalla utskottets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free