Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (966.) 4 juli 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
ofelbart göra anspråk på alla den
vuxnes verkliga eller förmenta rättigheter.
Är den ekonomiska afhängigheten väl
borta, så blir den juridiska snart
endast en tom bokstaf. Man kan klaga
häröfver, man kan predika däremot,
men kedjan af orsaker och verkningar
bryter man icke genom klagomål och
predikningar.
Nu är dessutom att märka, att
föräldraauktoriteten är urkällan och
urtypen för att annan auktoritet,
gudomlig såväl som mänsklig. Har ett barn
känt sig under åratal uppburet af
föräldrars uppoffrande omsorg, så kan ur
erfarenheten härom uppspira känslan
af en högre fadersmakt,’ som i kärlek
och vishet leder dess öde. Och har
det i familjesamfundet kunnat känna
sig såsom i ett varmt bo, där det
funnit vård och hjälp för utvecklingen af
sina späda krafter, så är härmed
förutsättningen gifven, för att det skall finna
sig tillrätta i det större samfund, där
det såsom vuxen medborgare har att
verka. Men huru ställer det sig i dessa
hänseenden för ett barn, till hvilket
föräldrarna i handling, om ock ej i ord
talat sålunda: »I några år ha vi varit
nödsakade att föda dig och kläda dig,
men så fort det på något sätt är
möjligt, må du reda dig själf!» Kan det
finnas något verksammare sätt att i
dess sinne inympa en
atomistiskt-ego-istisk lifsåskådning? Och månne det
hjälper, om föräldrarna tillfoga: »Men
vi skola ta hand om hvad du med ditt
arbete förtjänar, och du skall
fortfarande stå under vår lydnad!»
Men örn barnets indragande i
för-värfsarbetet försätter såväl barnet själft
som dess föräldrar i ett skeft läge, så
är detsamma förhållandet äfven med
arbets gifvarne.
Hvad »personer i uppfostringsåldern»
måste erhålla är uppfostran, och de,
som öfver dem hafva att bestämma,
måste känna sig såsom uppfostrare.
Betrakta nu våra arbetsgifvare i
allmänhet saken på detta sätt? Svaret kan
icke gärna blifva mer än ett. En
fabrik anlägges och drifves icke för att
tjäna såsom uppfostringsanstalt vare
sig i tekniskt eller sedligt hänseende
utan helt enkelt för att gifva vinst.
Naturligtvis få vid sträfvandet efter
denna vinst alla medel icke anses lika
goda. Hvar och en, och således äfven
arbetsgifvaren, har vid utöfvandet, af
sin verksamhet etiska hänsyn att taga,
och Östergötlands Dagblad har för
öfrigt alldeles rätt, då det antyder, att
en i moraliskt afseende god
arbetarestam är äfven ur ekonomisk synpunkt
den för arbetsgifvaren mest önskvärda.
Icke desto mindre torde det få anses
afgjordt, att de flesta arbetsgifvare
komma att ha sina tankar i främsta
rummet riktade på affären, och att de
först i andra hand bekymra sig om
sina arbetares uppfostran.
I fråga om de vuxna arbetarne är
väl ock detta ungefär allt hvad man
kan begära. Men med afseende på de
minderåriga är det tydligen icke nog.
Tager man-6arw i sitt arbete, så sätter
man sig i och med detsamma i faders
och moders ställe, ikläder sig
uppfostrarens kall och åtager sig
förpliktelsen att genom arbetets hela anordning
sörja för barnens kroppsliga och
andliga utveckling. Kunna våra
arbetsgifvare annat än i högst sällsynta
undantagsfall fylla sådana fordringar?
Vi betvifla, att så är. Detta innebär
emellertid ingalunda, att den, som
innehar den dubbla ställningen såsom
arbetsgifvare och barnauppfostrare, skulle
äga något slags rätt att åsidosätta de
kraf, som den senare af dessa båda
uppgifter medför. Tvärtom. Så länge
det s. k. barnarbetet ännu är en
sorglig social nödvändighet, måste man
hålla strängt på, att förpliktelserna i
detta hänseende i möjligaste mån
uppfyllas, liksom man ock bör gifva sitt
erkännande åt de arbetsgifvare, som
härutinnan söka göra sin plikt.
Nordiska skolmötet i
Kristiania,
Från svenska mötesbyrån meddelas
följande:
Enligt till bestyreisen nyss ingångna
skrifvelser få mötesdeltagare vid resa å
Hessleholm-Markaryds och Markaryd-Veinge
järnvägar åtnjuta »samma nedsättning i
biljettprisen som å statens järnvägar». A
järnvägslinjen Dannemora-Harg äga
mötesdeltagare att lösa »enkel biljett gällande
tur- och retur för tiden l augusti-31
oktober 1900».
Till ledning för mötesdeltagarne vid
uppgörandet af resplanen lämnas här några
uppgifter, hämtade hufvudsakligen ur »Tariff
för befordring af personer och gods mellan
svenska och norska stationer».
Enkla biljetter till Kristiania försäljas vid
gränsstationerna Storlien, Charlottenberg och
Kornsjö samt dessutom vid följande svenska
stationer:
1. Via Charlottenberg. Statens järnvägar :
Arvika, Björneborg, Boda, Bruneberg, Edane,
Fagerås, Flen, Fryksta, Hallsberg, Karlskoga,
Karlstad, Katrineholm, Kil, Kristinehamn,
Laxå, Norrköping, Ottebol, Skattkärr; Skåre,
Stockholms 0:1, Södertälje, Uppsala, Vase,
Åmot, Ölme, Örebro. Bergslagernas
järnvägar: Edsvalla, Falun, Seffle, Segmon öfver
Kil. Gäfle-Dala järnväg: Gäfle öfver Falun
-Kil. Oxelösund-Flen- Västmanlands
järnväg: Eskilstuna och Nyköping öfver Flen.
2. Via Kornsjö. Statens järnvägar:
Halmstad, Helsingborg/ Jönköping (öfver
Herrljunga-Öxnered), Malmö, Stockholms 0:1
(öfver Herrljunga-Öxnered), Varberg.
Bergslagernas järnvägar: Göteborg och Olskroken,
Trollhättan, Åmål, Öxnered. Dalslands
järnväg: Bäckefors, Dalskog, Ed, Hökedalen,
Mel-lerud, Mon. Lund-Trelleborgs järnväg: Lund
ocho Trelleborg öfver Kjäflinge. Uddevalla-
Lelångens järnväg: Bengtsfors, Uddevalla.
Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga järnväg :
Herrljunga och Vänersborg öfver Öxnered.
Enkla biljetter till Trondhjem försäljas vid
Storlien samt vid följande svenska stationer:
Via Storlien. Statens järnvägar: Bollnäp,
Dufed, Enafors, Gefsjön, Hjärpen, Hudiks
vall, Krokom, Krylbo, Ljusdal, Luleå,
Mattmar, Mörsil, Nälden, Sala, Sollefteå, Stock-
holm (öfver Storvik eller öfver Ockelbo-
Gäfle), Storvik, Sundsvall, Söderhamn,
Trångsviken, Täng, Umeå, Undersåker, Uppsala
(öfver Storvik eller öfver Ockelbo-Gäfle)
Ytterån, Ann, Åre, Örnsköldsvik, Östersund. Gäfle
- Ockelbo järnväg: Gäfle öfver Ockelbo.
Hernösand-Sollefteå järnväg: Hernösand öfver
Sollefteå.
Direkta biljetter till Kristiania via Storlien
kunna enligt nämda tariff icke erhållas utan
måste biljettomköp ske i Trondhjem.
Tur- och returbiljetter till Kristiania försäljas
vid Storlien, Charlottenberg och Kornsjö samt
vid följande svenska stationer:
1. Via Charlottenberg: Åmot, Ottebol,
Arvika, Skåre, Karlstad, Kristinehamn,
Stockholms 0:1, Norrköping, Södertälje, Örebro,
Eskilstuna, Nyköping.
2. Via Kornsjö: Malmö, Lund, Trelleborg,
Helsingborg, Halmstad, Bengtsfors, Uddevalla,
Vänersborg, Åmål, Göteborg, Olskroken,
Trollhättan, Öxnered samt vid alla stationer å
Dalslandsbanan.
Tur- och returbiljetter till Trondhjem via
Storlien försäljas vid alla stationer å linjen
Östersund-Storlien samt i Sundsvall.
Styrelsen för Norges statsbaner har,
beträffande så väl enkla som tur- och
returbiljetter, beviljat mötesdeltagare samma
pris-nedsättning som k. järnvägsstyrelsen. Inom
Norge gäller prisnedsättningen för resa till
mötet under tiden 20 juli-9 augusti och
för resa från mötet 8-24 augusti.
I Kristiania försäljas enkla biljetter till
Kornsjö, Charlottenberg, Trondhjem och
Storlien. Dessutom kunna - enligt skrifvelse
från Styrelsen för Norges statsbaner till
norska mötesbestyrelsen - enkla biljetter för
resa från mötet köpas i Kristiania och
Trondhjem till nedan angifna svenska stationer.
1. I Kristiania: Till Arvika, Björneborg,
Boda, Brunsberg, Edane, Fagerås, Flen,
Fryksta, Hallsberg, Karlskoga, Karlstad,
Katrineholm, Kil, Kristinehamn, Laxå, Norrköping,
Ottebol, Skattkärr, Skåre, Stockholm,
Södertälje, Uppsala, Vase, mot, Ölme, Örebro,
Edsvalla, Falun, Seffle, Segmon, Halmstad,
Helsingborg, Malmö, Varberg, Göteborg,
Olskroken, Trollhättan, Åmål, Öxnered,
Bäckefors, Dalskog, Ed, Hökedalen, Mellerud, Mon.
2. I Trondhjem: Till Bollnäs, Dufed,
Enafors, Gefsjön, Hjärpen, Hudiksvall, Krokom,
Krylbo, Ljusdal, Luleå, Mattmar, Mörsil,
Nälden, Sala, Sollefteå, Stockholm, Storvik,
Sundsvall, Söderhamn, Trångsviken, Täng, Umeå,
Undereåker, Uppsala, Ytterån, Ann, Åre,
Örnsköldsvik, Östersund.
Enligt k. järnvägsstyrelsens skrifvelse till
svenska bestyreisen (se denna tidning n:r
18!) skola mötesdeltagare, som resa från
eller till stationer, vid hvilka direkta
biljetter mellan Sverige och Norge icke
försäljas, göra omköp af biljett vid
vederbörande gränsstation samt vid detta omköp
aflämna norskt legitimationskort för resa
(till mötet) inåt Norge samt svenskt
legitimationskort vid resa (från mötet) inåt
Sverige. I öfrigt gälla svenska
legitimationskort vid köp af biljetter i Sverige och
norska sådana i Norge. Båda slagen af
legitimationskort anskaffas af svenska
bestyreisen.
Norska legitimationskort hafva inkommit
till bestyreisen och skola, så snart ske kan,
till anmälda mötesdeltagare utdelas. Till
dessa kort - som ej kunna användas före
20 juli - finnas två olika formulär. Det
ena afser köp af enkla biljetter, det andra
köp af tur- och returbiljetter. Enär å dessa
kort skall angifvas bland annat från och till
hvilken station, biljettköp äger rum, samt
den vagnsklass, mötesdeltagaren ämnar an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
