- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
451

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (966.) 4 juli 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 27

SVENSK LÄRARETIDNING.

451

ken blifvit vid en icke nyinrättad folkskola
inom distriktet anställd den 4 augusti 1896
och därstädes undervisat allenast 3V?
månader under år 1896. Då lönetillskott af
statsmedel ej lagligen finge utgifvas för
kortare årlig undervisningstid än åtta månader,
fastställde kammarrätten anmärkta beloppet
till betalning.

Skolrådet sökte ändring hos k. m:t
under anförande, att den tjänst, vid hvilken
bemälda lärarinna den 4 augusti 1896
blifvit anställd, inrättats så sent under nämda
år, att af sådan anledning undervisningen
ej kunnat fortgå hela den stadgade tiden,
och k. m:t har med anledning af hvad i
målet förekommit funnit skäligt medgifva,
att frågan om återbärande af större del af
jdet utanordnade lönetillskottet än beloppet
af det anmärkningsarvode, som må
revisionen hos kammarrätten tillkomma, må
förfalla.

Karlstads
folkskollärareseminarium har utgifvit sin årsberättelse för
läsåren 1898 - 99 samt 1899-1900, den förra
i sammandragen form. Förstnämda läsår
voro de inträdessökande 59, af hvilka 26
antogos. De under läsåret inskrifna
eleverna voro 99. Söner af hemmansägare voro
38, af handtverkare 15, af lärare 13.
Karlstads stift tillhörde 52 och Skara 32 af
eleverna.

Linder läsåret 1899-1900 voro de
inträdessökande 48, däraf 22 intogos. Eleverna
voro 91, af hvilka 22 tillhörde första, 23
andra, 26 tredje och 20 fjärde klassen. 9
voro 18 år, 16 voro 20 år, 14 hade nått
21, under det 8 voro 23 och 10 voro 24 år
gamla. 2 hade hunnit till 28. Medelåldern
var 22,8 ar.

50 voro från Karlstads, 24 från Skara och
6 från Västerås stift. 32 voro söner till
hemmansägare, 14 till arbetare, 12 till
folkskollärare och 12 till handtverkare.

Fore inträdet hade 45 sysslat med
jordbruk, Ii med handtverk och 10 tillhört
allmänt läroverk.

Budgeten slutar på 45,800 kronor.

Örebro stads folkskolors
årsberättelse för 1899 föreligger i tryck.

Lärarepersonalen utgjorde inalles 71,
däraf vid folkskolan ordinarie lärare 12, extra
ordinarie 5, ordinarie lärarinnor 10, e. o.
lärarinnor 7, småskollärarinnor ordinarie 17,
e. o. 10, slöjdlärarepersonal 9 samt l
skolköksföreståndarinna.

De skolpliktiga barnen utgjorde 3,263.
Af dessa undervisades i distriktets folk-,
små-, fortsättnings- och ersättningsskolor
2,443 eller 75,5 %. I enskilda skolor 6,3
%, i allmänna läroverk 5,9,- i folk- och
småskolor utom distriktet 4,4 och i hemmen
0,3 yo. De, som afgått före 14 års ålder,
utgöra 4,4 %. Uppgifter saknas om 0,2 %.

Sommarbad togos af 3,102 gossar och
3,846 flickor. Varmbad lämnades i de tre
högsta klasserna åt 95 %’ af de i skolan
baddagen närvarande gossarna och 89 %
af flickorna.

l skolköket hafva 8 flickor af öfversta
klassen deltagit i göromålen. Fattiga
skolbarn bespisades 110 dagar. Därvid utdela-

des 7,585 middagsmål för en kostnad af
848 kr. Arbetsstugan var i verksamhet 133
dagar, och barnantalet utgjorde 56.

Skollokalerna voro 37 och
klassafdelningarna 58. Med nästa läsårs början kommer
det nya skolhuset att tagas i bruk.

Jämför man senaste tioårsperiod, så
visar det sig att

1890: 1895: 1900:

invånareantalet var.._ 14,547 16,764 21,150

Skolpliktiga barn...... 2,279 2,537 3,263

I folkskolan
undervisade barn............ 1,713 1,974 2,511

Kr. Kr. Kr.
Stadens utgifter för

folkskolan ............ 40,060 47,927 69,061

Medelkostnad för barn 31 32 36

Redogörelsen har en plansch öfver västra
skolhuset.

Om ungdomens uppfostran
efter konfirmationen öfverlades vid

prästkonferensen i Strängnäs. Frågans
inledare, prosten O. Stenius i Axberg,
framhöll bland annat:

att ungdomstiden vore kritisk, då de unga
just då träda ut i lifvet med dess många
frestelser;

att man med organistens och vederbörande
sockenskollärares hjälp borde anordna god
församlingssång, hvari de unga framför allt
deltoge ;

att dessa finge i uppdrag att vid
högtidliga tillfällen biträda med kyrkans
utsmyckande;

att särskilda ungdomsgudstjänster måtte
anordnas ;

att ungdomens vårdare i hemmen skulle
undervisas om sin förpliktelse att arbeta på
de ungas förbättring och tillbörliga
upptuk-tande;

att man icke bör förglömma, att ungdomen
har behof af sol och glädje, hvarför den icke
finge förbjudas att på ett anständigt sätt
glädjas och fröjdas med jämnåriga;

att skolbibliotek borde upprättas för att
förse de unga med god och bildande
läsning; samt

att föreläsnings- och undervisningskurser
borde anordnas för allmänheten.

Kyrkoherden Gr. H. Pettersson i
Svennevad hade genom aftonskolor fått tillfälle att
öfva inflytande på både god och mindre
välartad ungdom, och vore den härpå använda
tiden icke bortkastad.

Fem eller sex dagars läsning i

veckan i folkskolor på landsbygden? var
föremål för behandling vid
Strängnäs-kretsens möte i Öfverselö i lördags.

Inledaren,, v. pastorn Gr. V. Andersson i
Öfverselö, ville, då det gällde att besvara
frågan, indela skolorna i abnorma och
normala.

Till de förra räknade han flyttande skolor,
folkskolor utan underlag af småskola och
skolor ined afdelningsläsning. Man kunde
starkt ifrågasätta, huruvida icke hit äfven
borde hänföras folkskolor, i hvilka en lärare
måste samtidigt undervisa fyra stora
årsklasser.

l fråga om dessa ville han icke bestämdt
yttra sig, huruvida icke nödvändigheten gjorde
till en dygd att läsa äfven den sjette
veckodagen, men i fråga om normala skolor
förordade tal:n på grund af sin erfarenhet både
såsom gammal lärare och skolrådsordförande
5 dagar i veckan på följande skäl.

Barnen, af hvilka många på landsbygden
hade långa vägar tillskolan, blef ve uttröttade
af skolarbetet så att de väl behöfde en extra

hvilodag. Läste man 6 dagar, kunde man
icke gärna fordra, att barnen skulle på
söndagen besöka den allmänna gudstjänsten,
hvilket ju dock från både hemmets och
kyrkans synpunkt vore önskvärdt. Föräldrarna
behöfde barnens hjälp i hemmet och behöfde
likaledes under en dag se om barnens
kläder.

Hemmet och barnen löpte fara att bli
främmande för hvarandra, om hemmet ej hade
annat att skaffa med barnen än att bädda
deras sängar och iordningställa deras
matsäckar. Lärarepersonalen behöfde en dag i
veckan ledig till skötande af sina ekonomiska
angelägenheter.

Endast en stadslärare var af annan mening
än inledaren, i det han ansåg 6 timmars
läsning hvarje dag vara för mycket ansträngande
för barn och lärare, enär han sade sig i nära
20 år hafva funnit, att både han och skolan
befunnit sig väl af att läsa sex dagar i veckan
med 5 timmar om dagen.

Mötet beslöt att i anslutning till
inledningsanförandet uttala som sin åsikt, att i
normala skolor på landsbygden fem dagars
läsning i veckan vore att föredraga
framför sex.

Diskussionsföreningen å Nääs
debatterade nyligen frågan: Hvarigenom kan
ett godt förhållande mellan skolan och
hemmet uppnås? Efter ett lärorikt
meningsutbyte enades man om följande svar på
frågan:

Ett godt förhållande mellan skolan och
hemmet vinnes därigenom: att hemmet får
vara barnets första skola och skolan barnets
andra hem; att föräldrar och målsmän
betrakta skolan som sin hjälparinna i och för
barnens fostran, och att de sålunda icke blott
understödja lärarens arbete utan ock med
lifligt intresse söka sätta sig in i skolans
verksamhet, t. ex. genom personliga besök i
densamma; att läraren genom allvar, i
förening med »gemytlighet» och kärleksfullt
öfverseende, verkligen söker göra skolan till
barnens andra hem, trädande i så personlig
beröring med barnen som möjligt och fästande
hufvudvikten icke vid inpräntandet af en
mängd kunskaper utan fastmer vid barnens
fostran till goda karaktärer; att läraren, så
långt förhållandena medgifva, besöker
barnens hem; att större och mindre
föräldramöten hållas, där frågor rörande uppfostran
behandlas; att läraren med värdigt lugn söker
bemöta föräldrarnas klander och dessa å andra
sidan hafva öfverseende med lärarens brister ;
att skolråd och andra vederbörande, hvad på
dem ankommer, underlätta samarbete t mellan
skolan och hemmet.

Efter slutad skolresa till
hufvudstaden återkommo den 26 juni
Eskilstunabarnen till sina hem. Att döma af de
lifliga skildringarna i lokalpressen om
barnens hemkomst synes denna resa kunna bli
ett kärt, väckande och manande minne för
de små.

Det tillmötesgående och den vänlighet,
som kom resenärerna till del i
hufvudstaden, kunde dessa ej nog framhålla.
Sänkning af inträdesafgifter till samlingar eller
fritt inträde, vänligheten att anordna logis
i skolan å Östermalm, där äfven den
vänliga, af alla högt prisade »Karin» försåg
de matfriska pysarna med kaffe och dopp
samt frukost och kvällsvard - allt står
för dem som idel ljuspunkter.

Hela resan uppgick till omkring kr. 7: 50
för hvarje barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free