- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
479

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (968.) 18 juli 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 29

SVENSK LÄRARETIDNING.

479

nen s skiljande från föräldrarna och
öfver-lämnande åt andra personer på allvar
förevarit. A. J. Särnblad.

I den mån skolorna blifva tillräckliga i
förhållande till barnantalet, och våglängden
till skolan förminskas samt lärare och
skolråd strängt hålla på god skolgång för
erhållande af flyttning från lägre till högre
klass och för afgångsbetyg, hafva
skolför-summelser blifvit allt mer och mer
sällsynta, i synnerhet om därjämte lämpliga
lästider valts, så att barnen varit lediga
de tider, som de bäst behöfvas vid arbeten
i hemmet. Åke Gr, L. Belfrage.

Har läraren eller lärarinnan varit vaksam
och intresserad samt behörigen understödd
af skolrådsordföranden, hafva hindren för
det mesta blifvit öfvervunna och skolgången
varit god, men i annnat fall har denna ofta
varit mindre tillfredsställande eller dålig.
Edvard Torell.

Strängnäs stift.

För att i min mån upphjälpa skolgången,
där så behöfves, brukar jag under
granskning af dagböckerna framhålla de
ordentliga barnen såsom ef terf öl j an s var da exempel
och sedan låta de försumliga framträda och
angifva skälen till deras uteblifvande från
lektionerna, hvarvid läraren alltid hjälper
mig att kontrollera sanningen af barnens
uppgifter. Dessutom brukar jag ofta nog
i promemoriorna till skolrådet utsätta
namnet på skolkarne och deras hemvist med
begäran, att vederbörande skolrådsledamot
måtte särskildt öfvervaka deras hem. Där
skolrådet då visar sig intresseradt för
skolorna och ingriper med tillbörlig kraft och
med tillämpning af folkskolestadgans § 51,
då så erfordras, vinner man snart önskad
rättelse. Arv. Sundblad.

Västerås stift.

Att jämn skolgång icke allestädes stått
att vinna, har oftast sin orsak i fattigdom,
brist på kläder, i synnerhet skodon, lång
och dålig väg till skolan. Stundom äro
äfven föräldrars liknöjdhet, vårdslöshet eller
ovilja orsak till dålig skolgång.

C. G. Åström.

Vid de större arbetscentra ––––––

hafva åtskilliga fäder stundom tagit sina
gossar från skolan för att låta dem arbeta
i sågverk. Jag har, för att få detta
missförhållande af hjälpt, vändt mig icke allenast
till vederbörande skolråd med påminnelser
utan ock talat vid vederbörande förvaltare,
som vänligt tillmötesgått mina fordringar
på bättre skolgång af deras underhafvandes
barn. J- A. Thunberg.

Växjö stift.

Behofvet af barnens arbetshjälp gör sig
i synnerhet gällande i södra delen af
inspektionsområdet (Kinnevalds och Allbo
kontrakt), där det är vanligt, att en större del
af den yngre arbetsföra befolkningen under
sommaren och hösten söker arbetsförtjänst
vid betfälten i Skåne och Danmark. I

samma trakter pläga också många
skolpliktiga barn till fattiga föräldrar under
sommaren taga tjänst i Skåne såsom vallhjon.
Här är också skolgången sämst. Endast på
få ställen hafva kommunerna sökt förbättra
skolgången genom bespisning af fattiga
skolbarn, men där detta skett, - - - -
hafva goda verkningar försports.

C. O. Arcadius.

Skolgången är på olika orter inom
inspektionsområdet väsentligen olika. Enligt
förda anteckningar i detta hänseende vid
inspektionerna var skolgången år 1898 mycket
god vid 90, god vid 166, försvarlig vid 96
och dålig vid 57 skolor.

J. A. Franzén.

Lunds stift.

Skolgången är merendels under
vinterterminen tämligen jämn. Under
sommarterminen åter uteblifva på landsbygden de
flesta, stundom alla barnen i 3:e och 4:e
klasserna. - - - - - – ––––-

I sammanhang härmed står, att allt för
många barn komma att lämna skolan med
kunskaper endast inom minirnikursen,
hvadan afgångspröfningen ingalunda alltid blir
sådan den i lag föreskrifves.

Nils Larsson.

Alla de två öfre klassernas* barn i en
och annan folkskola hafva varit borta från
skolan samtidigt mer än en månad under
samma läsår. J. N. Agardh.

_._ - - Under sommarterminen är
däremot skolgången i folkskolan i allmänhet
dålig. På många ställen finnes under största
delen af denna termin endast l.’a klassens
barn, och på något ställe icke ens alla de,
som tillhöra denna klass. Ja, någon gång
har jag funnit, att till och med barn i
småskolan under denna tid varit borta längre
tider for att vakta och dylikt.

J. T. Malm.

Omständigheter, soln menligt inverka på
skolgången, äro, utom föräldrars fattigdom
och oförstånd om betydelsen af en jämn
skolgång, bristande tillgång på arbetskrafter,
som nödsaka föräldrar att anlita sina äldre
barn inom skolåldern för biträde dels i
hemmet, dels vid jordbruket. I trakter,
där betodling förekommer, råda stora
försummelser. Men den inrotade
föreställningen, att föräldrar äga rätt att själfva
bestämma öfver sina barns skolgång, utgör
en af de största svårigheterna att bekämpa
för skolrådet, som ofta mötes med
uppstudsighet och lindrigast sagdt ovänliga svar,
när det vill rätta detta missförhållande.
Att skolrådets ledamöter icke alltid äro fria
från samma benägenhet att efter
godtfinnande råda öfver sina barn och deras tid,
när det gäller skolgången, vållar
naturligtvis att de icke med tillbörlig kraft kunna
vaka öfver och beifra skolförsummelser.
Folkskolestadgans § 51 är en på
landsbygden föga användbar apparat för att vinna
ordentligare skolgång» Innan alla laga
former hunnit iakttagas, hafva föräldrarna

uppnått sitt mål att under månader hålla
sitt barn från skolan.

Carl N:son Gierow.

Skolgången är under vintern allmänt god
och under den öfriga tiden vid de flesta
skolor dålig. H. Wihlborg.

Göteborgs stift.

- - - Skall trots de ofta stora
svårigheterna en förbättring bringas till stånd,
så måste skolans betydelse blifva mer och
mer insedd, skolan själf blifva mer och mer
kär for både barnen och deras målsmän
samt i särskilda fall af kommunerna
verkligen lämnas det stöd, som
folkskolestadgans § 49 föreskrifver. S. k. ren
försummelse och trots måste alltid af
vederbörande med omutlig konsekvens beifras.
Carl Christensen.

Oaktadt sålunda en betydande förbättring
i skolgången i allmänhet inträdt, återstå
ännu många skolor, som i denna viktiga punkt
lämna mycket öfrigt att önska. Orsakerna
äro fortfarande desamma: föräldrarnas
behof af barnens hjälp i och utom hemmet,
fattigdom och bristande understöd i enlighet
med folkskolestadgans 49 §, eller ock på
olämpligt sätt utgående understöd,
okunnighet samt däraf följande liknöjdhet och
vårdslöshet hos föräldrar och husbönder,
långa och besvärliga skolafstånd, bristande
tillsyn från skolrådens sida samt stundom
mindre lämpliga lärare.

C. Leidesdorff.

Kalmar stift.

Endast i ett skoldistrikt har skolgången
varit i hög grad oordentlig, och syntes
orsaken härtill närmast vara den, att
vederbörande skolråd icke tillräckligt iakttagit
föreskrifterna i § 44 af gällande
folkskolestadga. E. Möllerberg.

Skolgången är bättre i skogsbygdens
distrikt inom området än i slättbygdens. Detta
förhållande beror mest därpå, att
slättbygdens jordbruksarbetarebefolkning till
öfvervägande del utgöres af s. k. statfolk, bland
hvilka mycken fattigdom och därmed
följande vårdslöshet om barnens uppfostran
finnas. En stor del af dessa familjer
flyttar årligen, hvarigenom barnens skolgång

Glent emot dessa förhållanden stå
skolråden maktlösa. J. A. Johnsson.

Skolgången har nog blifvit något jämnare
men lämnar ännu inom ganska många
distrikt åtskilligt öfrigt att önska. Särskildt
är skolgången i de flesta distrikt mycket
ojämn under höstmånaderna, då tröskning
förekommer, hvarvid äfven de små barnen
användas till att köra tröskverken. I regel
är det nog så, att skolförsummelserna
föranledas af barnens deltagande i arbetet.
Det här och där hörda klandret mot
skolan, att hon skulle draga barnen från och
göra dem odugliga för kroppsarbetet, har
åtminstone på Öland alls intet fog för sig.
Tvärtom kan man där med skäl beklaga,
att ett mången gång allt för tungt kropps-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free