Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (970.) 1 augusti 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
ligen flera orsaker förefinnas. En af dessa,
som hämmande inverkar, är, att å ena
sidan skolråd och kyrkostämma, å andra
sidan kommunalstämma har att göra med
inrättandet af dylika bibliotek, hvilket stundom
föranleder obehagliga kollisioner.»
Såsom exempel härpå anföres, att inom
ett skoldistrikt kommunalstämman upphäft
kyrkostämmans beslut om sockenbibliotek.
Inom ett annat skoldistrikt finnes ett
sockenbibliotek, för hvilket kommunalstämman
anslagit medel och utsett styrelse utan att i
styrelsen insätta någon af skolrådets
ledamöter. Och likväl åligger det enligt
folkskolestadgans 11 § skolrådet att befrämja
inrättandet och begagnandet af socken- och
skolbibliotek samt tillse, att lämpliga
böcker därtill anskaffas. En dylik dualism
torde väl i längden vara ohållbar, fortsätter
inspektören. Enklast och rättast vore väl,
att skolråd och kyrkostämma, som hafva
vården om den öfriga delen af
folkskoleväsendet, äfven finge taga denna sak om
hand.
D:r Strandmark refererar ett föredrag vid
ett läraremöte rörande betydelsen och
beskaffenheten af ett skolbibliotek och yttrar
för egen del:
»Skolans boksamling bör icke enbart afse
utlåning till barnen i skolan utan äfven och
till och med företrädesvis till dem, som under
de närmaste åren efter afslutad skolgång
vilja begagna densamma. Härigenom skulle
skolbiblioteket öppna en möjlighet, den enda
som f. n. finnes, att låta skolans
uppfostrande och undervisande inflytande sträcka
sig utom skolåren.»
Kalmar stift.
Inom Kalmar stift finnas skolbibliotek
endast i fem skoldistrikt, alla i Stranda
och Hanbörds kontrakt. Dessa hafva
tillkommit först under senare ären och äro
därför ännu icke tillräckligt försedda med
lämplig litteratur. Något särskildt behof
att öka det i skolan inhämtade
kunskapsmåttet lär icke heller förefinnas bland
barnen inom detta inspektionsområde.
Äfven sockenbiblioteken anlitas föga.
Orsakerna äro de samma som på andra orter:
billig tidningslitteratur och brist på nyheter
i biblioteken, beroende därpå, att inga
anslag beviljas för inköp af nya böcker. Detta
senare förhållande har åter enligt en
skolrådsordförandes mening sin grund däri, att
ifrågavarande bibliotek enligt prejudikat
sortera under kommunalstämman. »Så läDge
kyrkostämman icke har rätt att bestämma
om sockenbiblioteken, så är 11 § i
folkskolestadgan en död bokstaf.»
Från öfriga inspektionsdistrikt inom
stiftet äro omdömena enahanda.
Karlstads stift.
Inom detta stift är det egentligen endast
rektor Lundblad, som ägnat biblioteken
någon uppmärksamhet. I alla skoldistrikt
inom sitt inspektionsområde har han särskildt
efterfrågat, hur det varit med skolbiblioteken.
»Nästan enstämmigt ljuder svaret:
skolbibliotek finnes icke, och några åtgärder för
att anskaffa ett sådant hafva icke vidtagits.»
Sockenbibliotek finnas i alla skoldistrikt
utom två inom inspektionsområdet. De
anlitas dock i regel sällan af hufvudsakligen
samma anledningar, som förut omnamts.
Undantag finnas dock här. I fem
skoldistrikt anlitas de nämligen flitigt, och en
skolrådsordförande skrifver, att
sockenbiblioteket är i ständig ökning.
Hernösands stift.
Inom Hernösands stift finnas skolbibliotek
i Östersund och ett par andra skoldistrikt i
Jämtland samt i Neder Torneå, Karl
Gustaf, Hietaniemi och Öfver Torneå. Om deras
beskaffenhet, och huru de anlitas, namnes
ingenting.
Sockenbibliotek af bättre eller sämre
beskaffenhet finnas inom folkskolläraren
Lundkvists inspektionsområde i alla skoldistrikt
utom ett; »men alla uppfylla mindre väl
det med dem afsedda ändamålet».
Bokauktioner och tidningar anses hafva bidragit
att hos de bredare lagren af vårt folk
förändra smaken på litteratur och borttaga
lusten för läsning af de mera gedigna,
tanke-kräfvande böcker, som biblioteken innehålla.
»Hvad i biblioteken finnes af
berättelse-och novell-litteratur, läses någorlunda flitigt.»
Visby stift.
Från Visby stifts norra kontrakt
omnämnas inga bibliotek af någon art; från
södra kontraktet lyder berättelsen härom
sålunda:
»För inrättandet af egentliga skolbibliotek
i stället för eller vid sidan af de gamla,
delvis af sämre beskaffenhet varande
sockenbiblioteken, äro många af skolans och
kyr-ka-ns lärare intresserade, men ännu har icke
mycket i den goda saken åtgjorts.»
Intryck från en studieresa
i Tyskland och Österrike.
Af
Teodor Holmberg.
5.
Det skulle taga för stort utrymme att
dröja vid alla de platser, jag för min
studieresa vidare besökt och alla deras
sevärdheter. Jag förbigår sålunda Hålle, som jag
förut »i andanom» så ofta gästat, och det
var nu både med rörelse och uppbyggelse
jag vandrade genom de storartade
Francke-stiftelserna - en i kyrkans och skolans
historia helig mark. Äfven Jena, där jag
under den också i Sverige bekante och
värderade professor W. Reins vänliga och
upplysande ledning besåg »Der Lesehall-Verein»
och det af honom grundade pedagogiska
universitetet, som af staten understödes med
50,000 mark årligen, får jag lämna utan
någon vidare beskrifning. I stället ber jag
läsaren följa mig till
Gliicksbrunn,
en liten ort tätt invid fabriksbyn Schweina
söder om Eisenach i det undersköna
Thti-ringen, Martin Luthers och den heliga
Elisabeths land. Hvad som drog mig till
Grlticks-brunn var »das Mädchenheim». Liksom
det äldre och vida mera ordnade i
Kierings-hausen, Renprov., är det en af den
evangeliska diakonieföreningens inrättningar och
har framgått ur professor Zimmers
initiativ. Detta hem är inrättadt som pensionat
för sådana flickor, hvilka måste lefva såsom
fabriksarbeterskor. Man upptager
konfirmerade flickor med god folkskolebildning från
14 år och därutöfver. Genom
öfverenskommelse med fabriksherrarna försäkras
hemmets unga pensionärer om regelmässigt
arbete till sådana löner, att de efter 6 års
arbetstid kunna hafva hopsparat minst 1,000
mark. De erhålla af lönen endast helt litet
fickpenningar, och resten förvaltas af ett
kuratorium, där båda parterna (de unga
ar-beterskorna genom diakonieföreningen) och
statsmyndighet äro representerade och som
gör medlen räntebärande.
»Der evangel. Diakonieverein» sätter som
säkerhet för medlen hela sin egen fasta och
lösa egendom. Oordentliga flickor kunna af
styrelsen strax aflägsnas från hemmet; andra
kunna efter 14 dagars uppsägning lämna
anstalten, men om deras tillgodohafvande
vid utträdandet icke uppgår till 300 mark
utbetalas det ej förrän tre år efter inträdet
i hemmet samt då med ränta på ränta.
Afsikten med det hela är att gifva de
unga arbeterskorna, som ofta komma
fjärran ifrån och stå värnlösa i lifvet,
ett. hems skyddande hägn, lära dem att
med egen sparsamhet trygga sin framtid,
att väl använda sin fritid, uppfostra dem till
goda och dugliga kvinnor. Ty med
vistelsen i hemmet följer en undervisning,
förlagd till aftnarna efter slutadt fabriksarbete,
hvilken innefattar: 1) Teoretisk hushållslära,
så att en flicka t. ex. lär sig beräkna, hur
hon skall ställa hushåll och inköp efter en
gift handtverkares eller en arbetares
årsinkomst (således en sådan ekonomisk
lifs-ställning, som kan vänta arbeterskan, när
hon fått eget hem), 2) Matlagning,
husmanskost, läres -3 kvällar i veckan. 3)
Sömnad etc.: maskinsöm, lappning, strykning,
tvätt och mangling. 4) Enkel bokföring.
5) Allmänna föredrag vissa timmar
företrädesvis i kyrkohistoriska (lifsbilder),
fosterländska och litteraturhistoriska ämnen. 6)
Sång.
Så går år efter år under arbete i fabriken
för ekonomisk själfständighet samt under en
praktisk och allmänbildande undervisning,
som förlänar åt »das Mädchenheim»
karaktären af en kvinnlig folkhögskola. Flickorna
längta till kvällsstundernas läroämnen och
föredrag såsom till en glad och lifvande
rekreation efter dagens id i fabriken.
Sommarsöndagar få de med föreståndarinnan
göra utflykter till vackra eller historiskt
minnesrika ställen, då sång och orienterande
föredrag höja stämningen.
Denna undervisningstid kräfver tre år,
enär man ju endast har ett par timmar
hvarje kväll till sitt förfogande.
Den evangeliska diakonieföreningen
samarbetar med ett egna-hemssällskap och
lofvar sig kunna sätta en flicka i stånd att
efter 8 års vistande i hemmet (då hon alltså
är några och 20 år gammal) och med
därunder gjorda besparingar blifva ägarinna till
en liten landtegendom å 4 morgen åker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
