- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
573

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (973.) 22 augusti 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 34

SVENSK LÄRARETIDNING.

573

hysas in på något vindskontor hos
hjälpsamma grannar. Man, hustru och barn få,
ofta på skilda håll, söka en tillfällig bostad
än här, än där hos släktingar och vänner
- och många stå ändå på gatan. Att
barnens skolgång och uppfostran kommer
att lida men, då föräldrarna bli hemlösa,
är själfklart. För att rädda barnen undan
bostadsbristens och inneboendesystemets
faror beslöt Stockholms fattigvårdsnämd, på
tillstyrkan af fattigvårdsinspektören
Lindblom, att inrätta barnasyler, där barn och
husvilla mödrar kunde få ett tillfälligt
hemvist, under det fadern sökte skaffa bostad.
Särskilda asyler för husvilla män äro också
inrättade.

Stockholms första barnasyl är belägen vid
Sabbatsbergs ålderdomshem. Den invigdes
för sitt ändamål den l april. Den ljusa
och luftiga byggnaden är uppförd af trä i
s. k. paviljongstil. Asylen, byggd i formen
af ett T, är i midten genomdragen af
tvänne breda, ljusa och rymliga korridorer. På
ömse sidor om dessa ligga dels rum,
afsedda för äldre barn, dels rum för mödrar
med dibarn. För de äldre barnen finnes
ett dagrum för gossar och ett för flickor.
Här få barnen intaga sina måltider, läsa
sina läxor, flickorna utföra handarbeten
m. m. På hvar sin sida om
midtelkorri-doren ligga gossarnas och flickornas
sofsa-lar. Dessa äro visserligen enkla men
luftiga och ändamålsenliga med afseende på
ventilation m. m. I hvarje sal äro 24
sof-platser anordnade. Dessa utgöras af små
järnsängar, bäddade med halmbolster,
örn-gått och filt. Hvarje barn har sin bäddd.
Bredvid med ingång från sofsalen ligga
s. k. snyggningsrum, ett för gossar och
ett för flickor. Här äro anbragta tvättfat
rundt om väggarna och i omedelbar
förbindelse med vattenledningen, som är
försedd med två kranar, af hvilka en lämnar
kallt och en varmt vatten. Särskildt
badrum finnes äfven.

Gremensamt sofrum finnes för barn
mellan 2-5 år, men dessa hafva ett särskildt
lekrum med några små låga möbler. En
trappa upp ligger personalens rum.

Kl. l/2 7 väckas de barn, som gå i
skolan. Sedan de tvättat och klädt sig samt
bäddat upp sina sängar, måste läxorna än
en gång öfverläsas, hvarefter barnen erhålla
frukost, bestående af kokt mjölk och en
varm rätt. Efter frukosten skynda de så
till skolan med litet tilltugg som
mellanmål under skolrasterna, lämnadt af den
välvilliga föreståndarinnan.

De yngre barnen stiga upp senare och
erhålla vid tvättningen och påklädandet
hjälp af de husvilla mödrarna och
personalen på asylen.

Kl. 1/2S2 äro barnen åter från skolan.
Ett godt middagsmål, bestående af två rätter
mat, står då färdigt för dem. Barnen få
efter middagen så godt de kunna hjälpa
till med hvarjehanda göromål inom asylen.
Ledig tid till läxläsning och lek ha de
dessutom under e. m. De rymliga korridorerna
lämpa sig väl som lekplatser, och de synas
också vara eftersökta som sådana.

Intet barn får utan tillstånd lämna
asylen och gå ut på gatan. Ett högt plank
med särskild ingång hindrar också de små
att tanklöst bryta mot detta förbud. Senast
kl. 8 måste barnen vara i säng, sedan de
vid 7-tiden fått kvällsvard, bestående af
gröt och mjölk.

Asylen kan mottaga ända till 92 barn
och dessutom 30 mödrar. Vid mitt
besök uppgick antalet mödrar och barn
tillsammans till 68.

Asylvistelsen för mödrar och barn är
begränsad till högst en månad, under
hvilken tid familjefadern och modern få hjälpas
åt att skaffa bostad.

Lyckas detta, återtager hemmet snart nog
sina vanliga former. För de till Stockholms
kommun hörande fattiga är vistelsen å
asylen kostnadsfri. Skulle vidriga förhållanden
göra, att familjen ej inom en månad får
husrum, kan det medgifvas högst en månads
förlängd vistelse å asylen.

Inom närmaste framtiden kommer en
dylik barnasyl att inrättas äfven å söder.

Grenom dessa asyler räddas de hemlösa
barnen från namnlöst elände, och deras
skolgång kommer ej att taga skada.
Modern, som oftast följer barnen till asylen,
har visserligen närmaste tillsynen öfver dem.
men föreståndarinnan har i sista hand att
öfvervaka barnens skolgång och uppfostran
i öfrigt. G. T-.

Å. G. Tydén t- F*ån Västergötland
ingick i slutet af förra veckan ett
oväntadt budskap, som särskildt inom
hufvudstadens folkskollärarekår framkallat djup
nedslagenhet och allvarlig saknad. En af
deltagarne i det senaste nordiska skolmötet,
Anders Gustaf Tydén, ordinarie lärare vid
Katarina folkskola härstädes, har nämligen
den 14 dennes, stadd på återfärd från
Kristiania, under ett kort uppehåll i
fädernebygden omkommit genom drunkning under
badning i sjön Unden. Han var vid sin
död endast 341/* år.

Anders Grustaf Tydén var född i
Undenäs församling i Skaraborgs län den 3
februari 1866. Efter genom gången lärokurs vid
Göteborgs folkskollärareseminarium aflade
han folkskollärareexamen därstädes vid
slutet af vårterminen 1886, således vid nyss
uppnådda 20 år. Redan vid början af följande
år tillträdde han ordinarie
folkskollärarebefattning i Örby församling af Älfsborgs län,
hvarifrån han 1890 erhöll transport till Giss»
larbo bruk i Malma församling, Vstm., där
han verkade till vårterminens slut 1894, då
han tillträdde sin senast innehafda
befattning vid Stockholms folkskolor. Jämte denna
skötte han under de senaste åren äfven en
lärarebefattning vid Stockholms
borgareskola.

Tydén var en man, som gjorde helt allt,
hvad han gjorde. Därför tog han sitt
arbete i folkskolan på fullaste allvar.
Skolan var hans värld. Han sökte ständigt att
gå framåt och förkofra sig på alla områ-

den, som beröra vår folkskola.
Folkskollärarnes fortbildningsarbete hade också i
honom en ifrig deltagare. Så bevistade han
flera sommarkurser vid Uppsala universitet,
deltog i de i Stockholm anordnade
pedagogiska lärokurserna och bevistade för öfrigt
föreläsningar i hvarjehanda ämnen. På egen
hand studerade han företrädesvis språk och
litteratur. Han öfvade också själf stilistisk
verksamhet, och många äro de litterära
bidrag, som han lämnat till olika tidningar.
Svensk Läraretidnings läsare hafva tid efter
annan haft tillfälle att göra bekantskap med
hans pennas alster, och på tidningens bord
ligga utom andra bidrag ett par referat från
skolmötet i Kristiania - säkerligen det sista
han nedskrifvit före det plötsliga dödsfallet.

För vårt föreningsväsende visade han stort
intresse och deltog flitigt i
folkskollärareföreningens sammanträden. Under flera år
var han sekreterare i Meijerbergska
sjuk-hjälpsfonden. Nu senast vid ett
sammanträde under skolmötet i Kristiania
tjänstgjorde han som sekreterare.

Tydén var en ideellt anlagd natur. Han
hade alltid för ögonen, att han arbetade i
en högre makts tjänst. Detta jämte en
medfödd glädtighet gjorde, att han aldrig
kände arbetet tungt och tryckande. Han
förstod att para allvarligt arbete i skolan
med en glad stämning och var därför
mycket omtyckt af sina lärjungar.

Förhållandet mellan Tydén och hans
kamrater vid skolan var det allra bästa.
Därför kunde kamraterna af fullaste hjärta
skrifva på minneskransen: »Tack för godt
samarbete.»

Vid den tidigt öppnade grafven stå
sörjande - utom en åldrig fader och flera
syskon - hundratals kamrater, som lärt
värdera den gode och varmhjärtade vännen.

Frid öfver hans minne l J. P. L.

Kontraktet

mellan Sveriges allmänna
folkskollärareförening och
lifförsäkringsbolaget Svecia.

Sedan nu fjärde häftet af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings årsskrift (hvilket
uteslutande afhandlar l iff or säkringsfrågan)
utkommit, anser jag mig böra tillmötesgå de
föreningsmedlemmar, som bedt mig att i
egenskap af försäkringsman offentligt uttala
min mening om det med
lifförsäkringsbolaget Svecia ingångna försäkringsaftalet. Jag
vill då förutskicka den anmärkningen, att
hvad i det följande anföres om kontraktet
icke på minsta sätt har sin grund i något
slags afvoghet mot Svecia. Jag är nämligen
fullkomligt öfvertygad därom, att Svecia lika
oamvetsgrant som något annat svenskt
bolag kommer att uppfylla ingångna
förbindelser, och jag inser mycket väl, att med de
grunder, från hvilka kommitterade utgått, i
främsta rummet Svecia borde erbjudas att
öfvertaga den nya försäkringsgruppen.

Af årsskriften framgår tydligt, att såväl
kommitterade som centralstyrelsen trott sig
genom gruppförsäkring enligt det antagna
kontraktet få försäkringskostnaden nedbragt
till minsta möjliga belopp, men den
fastställda premienedsättningen är alls intet
bevis för, att detta mål vunnits. Det bör ju
för en hvar vara lätt insedt, att genom
nedsättningen utsikterna för premiens framtida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free