- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
587

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (974.) 29 augusti 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 35

SVENSK LÄRARETIDNING.

587

organisatör. Den skulle vara en sorts
normalskola med folkskolans bildning: som grund.
Seminarielärare kunde gärna äfven anställas
där till nytta för dem själfva, och en
cirkulation med lärarekrafterna ordnas. Detta blefve
ej dyrare än hvad inledaren tänkt sig, men
kurserna borde bli längre än sex veckor, t. ex.
en termin eller ett år, och för inträde fordras,
att folkskollärarna ekulle efter sina examina
hafva arbetat minst fem år i folkskolans
tjänst och därigenom förvärfvat sig en
erfarenhet, på hvars grund de kunde draga större
nytta af dessa specialkurser.

Häruti instämde rektor Arcadius och
seminarieföreståndaren Vahlqvist i Linköping.
Den förre trodde, att en sådan kurs ej
skulle locka lärarne, om den hölles å
seminariet, till hvars bänkar de ej längtade för
att höra detsamma de förut hört af samma
lärarekrafter.

Diskussionen skulle utgöra svar på
frågan.

14. Om behofvet af bättre lokaler vid
seminarierna höll rektor Arcadius ett
föredrag, däri han framhöll de många brister,
af hvilka nuvarande lokaler lida. Talrn
framlade följande resolution, hvilken ock af
mötet antogs:

1) Antalet undervisnings- och
öfningsloka-ler i de nu befintliga stminariebyggnaderna
är otillräckligt, och förhyrning eller lånande
af lokaler samt begagnande af samma lokal
till flera ändamål hindra undervisningen samt
försvåra tillsynen.

2) De befintliga lärorummen vid
seminarierna äro med afseende på utrymme, luftens
renhållning, frihet från drag och kyla samt
med hänsyn till läge och placering mer eller
mindre otillfredsställande.

3) Gymnastiklokaler JDöra uppföras vid
samtliga seminarier, där sådana icke finnas, och
i samma byggnad bör inrymmas det antal
nya läro- och öfningslokaler, som för hvarje
seminarium är behöfligt. Därjämte böra de
gamla byggnaderna efter föregående
undersökning, där så ske kan, förbättras med
afseende på rumsanordning, golfläggning,
ventilation och uppvärmning.

4) Ett större anslag för uppförande af nya
byggnader vid seminarierna och förbättring
af de gamla inom en någorlunda närliggande
framtid är önskvärdt.

] 5. Anses det önskvärdt, att
likformighet i afseende på organisation oeh
arbetssätt vinnes mellan rikets anstalter för
utbildning af småskollärarinnor, och, om så
är, på hvilken väg kan sådan vinnas? Denna
fråga inleddes af seminarieföreståndaren
Vahlqvist \ Linköping.

Han uppställde som önskningsmål
lärotidens utsträckning till två år, med tillåtelse
att inskränka den till tre terminer, där
bildningsnivån hos eleverna medgaf detta, vidare
fixering af lika inträdesfordringar,
begränsande af elevantalet, ett gemensamt
reglemente att följa, anställande af reseinspektör,
som besökte samtliga dessa läroanstalter,
likformighet i läroböcker och bättre, helst
egna lokaler.

Häruti instämde hr Rosander från
Örebro. Diskussionen blef svar på frågan.

Vid den gemensamma middagen första
inötesdagen talade rektor Arcadius för
statsrådet Claeson. Efter middagen besågs
domkyrkan under rektor Vestlings ledning.

Nästa möte skall hållas i Landskrona i
augusti 1905 så nära den tid, då nordiska
skolmötet hålles i Köpenhamn, att färden

till båda mötena kunde göras på en gång.
Till bestyrelse utsagos inspektor och rektor
för seminariet i Landskrona samt de
personer, dessa ville med sig adjungera.

I afslutningstalet uttryckte ordföranden
den önskan, att seminarierna måtte så
uträtta sitt arbete, att en sann folkbildning
måtte uppstå, men äfven en samvetsbildning,
så att allt seminariearbete komme att hvila
på religiös grund, till båtnad för barnen,
"vårt lands dyrbaraste skatt.

En utflykt till Vreta kloster företogs med
skjuts vid 9-tiden i torsdags morse. Endast
25 af deltagarne medföljde. Hemfärden
företogs med ångbåt.

Femte nordiska
folkhög-skolemötet.

(Bref till Svensk Läraretidning.)

I södra delen af det för sin
naturskönhet berömda Telemarken i Norge ligger en
liten kitteldal, i midten tämligen plan och rundt
omkring begränsad af mäktiga fjäll. Denna
dal utgör hufvuddelen af kyrksocknen
Sel-jord och är ovanligt bördig och tätt
bebyggd, delvis med storståtliga bondgårdar.
Från sydost tränger en långsmal sjö,
kallad Seljordsvand, in i dalen.

Här ligger »Telemarkens folkhögskola»,
upprättad och ledd af den kände politikern
Viggo Ullmann. Att platsen är särskildt
lämplig för en folkhögskola, blir man strax
öfvertygad om. Huruvida den är lika
lämplig för ett stort skolmöte, blir en annan
fråga, som nog besvaras mycket olika,
Sel-jord har nämligen öfver 10 mil till närmaste
järnvägsstation, Skiens, och 17 kilometer
till närmaste ångbåtsbrygga, Kvitseids vid
Nordsjö-Bandakskanalen.

De mångahanda svårigheterna att
häruppe bland fjällen anordna ett möte för
300-400 deltagare var det ingen lätt sak att
öfvervinna. Emellertid må det erkännas,
att vederbörande på ett mycket
tillfredsställande sätt löste sin uppgift. Många
medverkade härtill, men i synnerhet förtjäna,
tvänne personer att nämnas förutom ledaren
af det hela, hr Ullmann själf.

Dessa äro fru Ullmann, å hvars lott det
fallit att bespisa den väldiga skaran af
mötesdeltagare, och läraren Stauri, som
ordnade med skjutsar, bostäder och andra yttre
angelägenheter.

Skolans äldre lokaler äro icke särdeles
stora, men i sommar har en större
gymnastiksal blifvit uppförd, och denna fick nu
tjänstgör^ sorn möteslokal.

Mötet öppnades på aftonen den 13
augusti med en kortare samvaro, därvid
Ullmann talade. Han sade sig vilja från
början anslå en broderlig och försonlig ton.
Med uppgifvande eller frånseende af
tvistepunkter borde man gemensamt arbeta på
det stora målet: ungdomens höjande.

Första mötesdagens förhandlingar inleddes
med en gudstjänst i Seljords kyrka, där

kyrkoministern W. Wexelsen höll en
ypperlig predikan. Äfven denna
genomanda-des af broderliga känslor gent emot de
öfriga nordiska landen och särskildt Sverige.

Ordförande under första mötesdagen var
föreståndaren J. N0rregaard frän Testrup
(Danmark), och förste föredragshållare denna
dag var föreståndaren H. Odhner från
Lun-nevad, som redogjorde för den svenska
folkhögskolans uppkomst och utveckling. Man
hade nu i Sverige 29 skolor.

Därpå talade föreståndaren Johannes
Klockors från Kronoby (Finland) om den finska
folkhögskolan. Finland hade f. n. 16
finskspråkiga och 6 svenskspråkiga folkhögskolor.
Alla vore samskolor. Dessutom hade man
i städerna anordnat »folkhögskolekurser»
med föredrag och folkhögskoleanda.

Norske föreståndaren Lars Eskelandimn
Voss höll föredrag om »samnordisk ok
ser-folkelegt» och framhöll, huru de nordiska
folken borde lära af hvarandra och stå
samman i vänskap, äfven om deras mål och
politik vore olika. Med särskild styrka och
värme betonade han »målsaken» som en
nödvändig sträfvan för alla norska
fosterlandsvänner. Själf talade han »målet».

Danske föreståndaren Alfred Paulsen från
Kyslinge talade i sammanhang härmed om
»Vilkaarene for det f remtidige aandelige
sam-arbeide méllem de nordiske folk». Vår tid
vore en samlingstankens tid. Här i norden
borde vi skapa trygghet för ett andligt
samarbete, under det att hvarje folk
utvecklade sitt eget väsen. Brodértonen finge
aldrig öfvergifvas.

Härpå följde en särdeles liflig diskussion,
som gick i samma broderliga riktning men
ock framkallade flera skarpa hugg rörande
målsaken. Hr Ullman sade sig vilja
vidröra förhållandet mellan Sverige och Norge,
ty här brunne striden värst, och här vore
samarbete viktigast. Allt, som förde till
krig mellan de båda länderna, borde
tryckas ned. Oenigheten finge ej hindra
samarbete, ty det funnes annat än politik. Han
bad svenskarne och norrmännen att vid
detta tillfälle i bildlik mening räcka
handen till broderskedja med löfte att pröfva
på att förstå hvarandra, att ej låta striden
afgöras af annat än fast öfverbevisning

Anförandet följdes af väldiga applåder,
oaktadt sådana voro förbjudna. Hr Odhner
skyndade upp å talarestolen och tackade å
Svenskarnes vägnar, och norske
högermannen pastor Th. Klaveness tackade äfven
Ullmann.

På aftonen höll postmästare Ebbesen från
Tönsberg en ypperlig uppläsning af norska
folksagor.

Andra mötesdagen var hr Odhner
ordförande.

Föreståndaren H. Begtrup från
Fredriksborg (Danmark) talade om
»H0iskolevaek-kelsen i Danmark og dens inflydelse paa
de faglige omraader».

Läraren Jakob Appel från Askov
(Danmark) inledde frågan om »Naturvidenskab
og folkeoplysning», hvarpå följde en
diskussion, som hufvudsakligen rörde sig om
förhållandet mellan kultur och kristendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free