- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
607

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (975.) 5 september 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 36

SVENSK LÄRARETIDNING.

607

hålle ådagalagt för att få där förlagd den
nya kulturanstalten.

Kapten Pantzarhielm kastade en återblick
på seminariefrågans utveckling inom
riksdagen, och prosten Olbers talade för rektor
Torpson - den rätte mannen. Måtte han
själf finna sig hafva här kommit på den
rätta platsen!

Rektor Torpson tackade och föreslog en
skål för inspektor.

Christof Hoas, skolläraren i
Gammal-Svenskby, anträdde i måndags återresan till
sitt hem vid Dnjepr,

Hoas kom till Sverige den 12 sistlidna
juni. Efter en kort vistelse i Stockholm
begaf han sig till Nääs
slöjdlärareseminarium, där han stannade fyra veckor och
deltog i en lekkurs. I slutet af juli gick
färden till Östersund, därifrån han gjorde en
afstickare till Trondhjem. Efter en färd
längs genom Sverige kom Hoas den 24
augusti till Skåne, där han varit gäst hos sin
vän och gynnare folkskolläraren M. J.
Martinsson i Hasslarp. Under förra veckan
besökte de tillsammans Lund, Engelholm,
Helsingborg, Malmö och Köpenhamn.

Hemresan anträddes i måndags öfver
Trelleborg-Sassnitz om Berlin, Wien,
Budapest och Odessa samt flodvägen på Dnjeprn
in i Chersonguvernementet.

När vi - skrifver Lunds Dagblad -
till afsked tryckte Christof Hoas hand och
bådo om en hälsning från Sverige till
stam-förvanterna på den aflägsna ryska steppen,
var det med en känsla af att vi skildes
från en man, som, fast endast tre och tjugo
år, haft och har en mission att fylla, som
måste högaktas och värderas af hvarje
svensk. Men afskedsögonblickets vemod
förjagades af den enkla, rättframma
trohjär-tenhet, som lyste ur dessa nordiskt blåa
ögon, och den starka tillförsikt, som hela
den kraftiga gestalten förstod att ingifva.

Måtte en ny, lycklig och välsignelserik
dag randas för Gammal-Svenskby och måtte
den svenska odlingens främste bärare
därborta, Christof Hoas, se sitt arbete bära
rika frukter!

»Ynkedom» sätter finska
Hufvudstads-bladet till rubrik på en artikel, i hvilken
den tager starkt i upptuktelse de
folkskollärare och lärarinnor från Finland, hvilka
uppgifvas hafva ifrågasatt en öfverflyttning
till Sverige. Tidningen skrifver bland
annat:

Om det för hvarje bildad medborgare i
detta land ter sig som en bjudande
nödvändighet att just under dessa tider mindre än
någonsin tänka på att undandraga landet
sina krafter och sitt arbete, huru starkt borde
icke denna synpunkt göra sig gällande
framför allt hos den korporation, hvilken har till
lifsuppgift att sprida upplysning bland folkets
barn! Finnes det för närvarande någon högre
och tacksammare uppgift i hela detta land?
Och hvilka äro de omständigheter, som
tillsvidare motväga den större lyftning arbetet
under förhållanden som dessa nödvändigtvis
måste få, med andra ord, som hindra
folkskolans män och kvinnor att fullfölja sitt
vackra arbete? Inga, så vidt man ännu kan
se. Det har helt löst talats om svårigheter,
som skulle stunda; besanna sig ryktena
någon gång i framtiden, så blir det då tids nog

att tänka på hvad man skall göra - om ens
då något annat alternativ skall kunna ställa
upp sig än det att offra alla sina krafter för
sin sak, såsom hittills.

Skolmöte i Malmö. Sistlidna
fredags e. m. hölls möte mellan Malmö stads
skolråd och lärarepersonal, hvarvid
behandlades följande två frågor:

1. Anses lämpligt att stoppning ock
lagning förekommer äfven för gossar’/
Inledaren, hr Ramstedt, hänvisade till de skäl
fröken Lundin, inspektris i slöjd vid
Stockholms folkskolor, anfört i förordet till sin
bok, »Handbok i kvinnlig slöjd». Man
skulle ej tro, att undervisningen i dessa
ämnen skulle göra gossarna flickaktiga. . Våra
soldater och sjömän äro ju hurtigt och
präktigt folk, fastän de syssla med dylika
saker. En 15-årig erfarenhet i Stockholm
hade lärt henne att undervisningen vore till
stor nytta.

Under diskussionen uttalade man sig
enhälligt för önskvärdheten af att
undervisning i de nämda ämnena förekomme.

2. Hvilka åtgärder Iföra vidtagas för
barnens fysiska uppfostran? Frågan
inleddes af hr J. Hammarlund, som med
stöd af läkareutlåtanden påyrkade, att ingen
»lästimme» borde få vara längre än 45
minuter samt att rasterna om möjligt
förlängdes till 15 minuter. Han framhöll
svårigheten för en vuxen att hålla intresset spändt
under en timmes föreläsning. För barnet
är det naturligtvis svårare att en längre tid
vara intresseradt. Vederbörande hade äfven
tagit hänsyn härtill, då rasterna i
småskolan redan nu voro 15 minuter. Han
framhöll äfven i korthet lekens betydelse och
uttalade den önskan, att skolrådet ville
utverka, att en del af området mellan
brandstationen och Pauli kyrka iordningställdes
och upplätes till lekplats åt folkskolans
barn.

Lektor Lindahl förklarade sig i princip enig
med inledaren, då, enligt hans mening, 45
minuters intensivt undervisningsarbete kräfde
en paus, hvilken dock f. n. på grund af
gällande föreskrifter för folkskolan ej finge bli
mer än 10 minuter.

Folkskoleinspektören Stenkula påpekade
skillnaden mellan undervisningen i lärover- |
ket, i synnerhet dess öfversta klasser, där
man ofta höll föredrag för lärjungarna, och
i folkskolan. Han beklagade, att yrkanden
om inskränkning i lästiden hade framkommit,
och förklarade, att han aldrig komme att gå
in på en afknappning.

Lektor Lindahl upplyste, att föreläsningar
i de öfre klasserna af allmänna läroverket ej
förekomma utom en och annan gång af
lärjungarna. Arbetet bedrefs nog ungefär på
samma sätt som i folkskolan. Han vidhöll
sin mening om önskvärdheten af »timmens»
förkortande till 45 minuter.

Ordföranden, kyrkoherden Dalin, uttalade
som sin mening att, om man såge saken
ideellt, blefve man nog nödsakad att ställa
sig på folkskoleinspektörens sida.

Om renhållningen i skolan of

verlades vid sammanträde mellan skolrådet
och lärarepersonalen i Sundsvall den 31
augusti.

Frågan inleddes af folkskolläraren Aug.
Björklund, som påpekade, att samma fråga
utan resultat behandlats för några år sedan.

I intresserade skolkretsar märkes numera
ett raskt framåtskridande äfven i fråga om

aktgifvande på skolans hygien, och i
densamma spelar städning och renhållning en ej
oväsentlig roll. Den gamla metoden med
torr-sopning börjar blifva utdömd. Visserligen
innehåller den nya vaktmästareinstruktionen,
för stadens skola åtskilliga förbättringar, dock
återstår ännu åtskilligt att önska. Talaren
uttryckte emellertid sin förvissning om, att
med den vakna och intresserade blick
skolrådet och samhället städse visat sig äga för
skolan, olägenheterna snart skulle afhjälpas.
Särskildt framhölls som ett önskemål, att
skurning af lärosalar och korridorer, som hittills
företagits, utom vid terminernas slut, endast
en gång under höstterminen och två gånger
under vårterminen, hädanefter måtte ske minst
2 gånger under höst- och 3 gånger under
vårterminen. Talaren ansåg, att vi i detta
afseende synas vara efter våra bröder andra
sidan Kölen. I likhet med hvad fallet är i
Stockholm var det förut stadgadt i Kristiania,
att folkskolornas lokaler skulle skuras 10
gånger om året och golf ven för öfrigt dagligen
sopas. Då man emellertid ansåg denna
rengöring otillräcklig, särskildt emedan vid den
vanliga sopningen dammet blott rifves upp
för att ånyo falla ned och blifva liggande, så
ökades anslaget till renhållningen betydligt
och fr. o. m. 1892 gälla i Kristiania följande
bestämmelser i frågan:

»Golfven i skolans samtliga lokaler,
korridorer och trappor såptvättas med varmt
vatten och borstas en gång i veckan, likaså
afträ-den med väggar, dörrar och sitsar. Likaså
såptvättas skifvor och sitsar å skolborden en
gång i veckan. Panel, dörrar, fönster och
inventarier såptvättas med varmt vatten
hvarannan vecka. Oljemålade väggar och tak i
skolans samtliga lokaler såptvättas en gång
årligen under sommarferierna.

Hvarje afton före påföljande skoldag skola
golfven i skolans samtliga rum samt
korridorer och trappor tvättas. På morgonen före
skoltiden aftorkas med fuktig duk hela
inventariet, fönsterplattorna samt utspringande
kanter på panelen. Å afträdena tvättas golf
och sitsar noga dagligen. Skolsalarna skola
ordentligt urvädras under och efter
rengöringen.»

Detta om förhållandena i Kristiania. Till
sist framhöll inledaren äfven såsom ett
önskemål, att golfven i salarna måtte oljedränkas.
De blifva då lättare att rengöra och dessutom
fastare, så att sand och damm ej trampas in,
och springorna blifva ej så lätt damm- och
bakteriegömmor.

Under den därpå följande diskussionen
yttrade rektor Bystedt, att om ock en
landsortsstad ej kunde upptaga täflan med Norges
hufvudstad, syntes förslaget om skurning
något oftare ingalunda vara för mycket
begärdt. Det låge en stor uppfostrande
betydelse däri, att barnen vandes vid
snygghet och renlighet, och oljedränkta golf vore
i flera fall praktiskt.

Mötet beslöt göra följande uttalande och
framställning till skolrådet,

att samtliga skolsalar måtte skuras utom
vid terminernas slut åtminstone 2 gånger
under höstterminen och 3 gånger under
vårterminen, samt

att under nästkommande julferier försök
måtte göras i några rum med oljedränkning
af golfven såväl med som utan fernissa.

Hvar annandagsläsningen var på

tal sistlidna torsdag vid kyrkostämma med
Motala landsförsamling, då skolrådets
förslag om byggande af ett nytt folkskolehus
söder om Motala ström för en beräknad
kostnad af 154,000 kronor förelåg.

Den förste, som bragte denna fråga på tal,
var den bekante riksdagsmannen C. J. Ja
kobsson i Karlshult. I stället för nytt skolhus
förordade han Hvarannandagsläsning. Så är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free