- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
717

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (982.) 24 oktober 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 43.

STOCKHOLM, 24 OKTOBER 19OO.

19:e årg,

Prenumerationspris;
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm, tel, 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Iduna Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspriss
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

Johan 6ril{ Rydqvist.

å Comenius skulle gifva den allmänna barndomsskolan ett
namn, som skulle skilja henne från alla de högre
skolor, hvilka borde bygga på hennes grund, kallade han
henne Modersmålets skola.

Detta namn är betecknande. Det enda språk, som med
psykologisk och pedagogisk rätt kan göra anspråk på en plats i
barndomsskolan, är modersmålet. Och detta
är där icke blott meddelningsmedel utan
i viss mån äfven läroämne.

Vår högre undervisning har i
århundraden försummat modersmålet på
det gröfsta. Vid universiteten och
läroverken hafva funnits lärostolar i
främmande språk, så döda som lefvande,
men vårt eget tungomål har
behandlats så som vore det ej-till. Det har
behöft långa och sega strider för att
kämpa sig fram till en smula anseende.
Och ännu är det de främmande
kulturerna och nycklarna till dem, som
betraktas såsom hufvudsaken, medan
den odling, som är betingad af och
förknippad med det nationella språket,
räknas för att vara af lägre rang.

Det finnes ett inre samband mellan
känslorna för vårt folks tungomål och
hvad därmed hörer samman å ena
sidan samt känslorna för vår
folkbildning å den andra. Ju mera å den
allmänna kulturens område
tyngdpunkter flyttas öfver på det förra, ju mera
kommer ock å undervisningsväsendets
område tyngdpunkten att flyttas öfver
på den senare. De som arbeta för
modersmålet gagna medelbart därmed
äfven folkskolans sak, de må härom vara medvetna eller icke.

Vare detta sagdt som förklaringsgrund för att vi nu, med
anledning af det i lördags firade hundraårs-minnet af Johan Erik
Kydqvists födelse, bringa våra läsare en bild af denne storman på
den svenska språkforskningens fält.

J. E. RYDQVIST.

Johan Erik Rydqvist föddes den 20 oktober 1800 i Gröteborg,
där fadern var kommunal tjänsteman. Trots sin brinnande håg
för studier måste sonen ägna sig åt handelsyrket, och från 15
till 19 års ålder stod han på kontor. Men längre kunde han icke
uthärda. Han reste till Uppsala och tog där studentexamen 1820
och juris kandidatexamen 1826 samt fick sedan anställning såsom

amanuens vid kungl, biblioteket i
Stockholm 1827.

Redan som student uppträdde H.
som författare, dock ej som språkman
utan som vitter kritiker och
öfversättare. År 1827 vann han Svenska
akademiens »heders-accessit» för en
litteraturhistorisk afhandling om
»Framfarna dagars vittra idrotter i jämförelse
med samtidens» samt 1836
Vitterhetsakademiens högsta pris för ett lärdt
arbete om »Nordens äldsta skådespel».
Åren 1828-1832 redigerade han den
vittra och litterärkritiska tidningen
»Heimdal», och efter dennas
upphörande var han medarbetare i
dessfort-sättare, den från Uppsala utkommande
»Svenska litteraturföreningens tidning».
Dessutom utgaf han en hel del skrifter
af olika art, bland annat äfven
politiska.

Ar 1840 inträdde emellertid en
genomgripande vändning i hela hans
verksamhet. Han blef genom sjuklighet
bunden vid studierummet och slog sig
från den tiden helt och hållet på
nordisk språkforskning, för hvilken han
ock flerstädes i sina tidigare arbeten
visat intresse och begåfning. Han

studerade sitt ämne med så förvånansvärd energi, att han inom
kort var den obestridt främste kännaren af vårt svenska språks
beskaffenhet. l fråga om vetenskaplig uppfattning och metod
stödde han sig på den store tyske forskaren Jakob Grimm, men
på sitt särskilda arbetsfält hade han så godt som inga nämnvärda
föregångare. Frukterna af sina undersökningar nedlade han i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free