- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
663

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 34

SVENSK LÄRARETIDNING.

663

Fritt forum.

For att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas här for denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen.

Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret for de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa. Inlägg, som

brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och karen, införas icke.

De internationella ordens språk.

»Då den finlandssvenska föreningen Brage ar 1926 högtidligen firade sitt 20-års jubileum i Hälsingfors, ingick härom i pressen en notis med rubriken: »Jubileet celebrerade® med en fest i universitetets solennitets-sal.» Denna rubrik ar lärorik i språkligt hänseende. Jubileum!, celebrera, fest, universitet, solennitet och sal äro alla s. k. internationella ord, de förekomma i alla skandinaviska sprak, i tyskan, holländskan, engelskan, franskan, italienskan, spanskan, portugisiskan o. s. v. De ord, som sålunda äro gemensamma för Europas^ språk, som en bildad europé förstår utan översättning, ä;ro icke »få - de räknas i flera tiotusental.

Den tanken ligger nära till hands att samla denna internationella ordskatt för att se, huru långt man kunde betjäna sig av den. Ett sådant arbete har även utförts under de senaste årtiondena. Det har då visat sig, att man finner tillräckligt internationella ord for era 90 procent av de begrepp, som äro nödvändiga att uttrycka. De felande 10 procenten har man att ersätta med lån från vissa kända nationalspråk, för homogenitetens skull från samma språkgrupp, varifrån majoriteten av de internationella orden härstammar. Genom! ingående studium! av ide internationella orden och deras historia finner man reglerna for deras avledning från stammarna, genom jämförande forskning av grammatiken hos de moderna europeiska språken finna vi, vilken grammatik bleve lättast för Europas folk. Det ena lagt till det andra, man hade då färdigt ett sprak - ett internationellt språk, ibyggt på naturlig grund - de internationella ordens sprak.

Denna uppgift har lösts på ett utomordentligt satt av en tysk lärd, läraren Edgar de Wahl i Reval. Med tysk grundlighet agnar han trettio ar av sitt liv åt detta arbete. 1922 publicerar han sitt internationella sprak under namnet Ocoidental - (det västerländska spåket), som inom kort väcker den största uppmärksamhet. Målet har varit ansträngningarna värt.»

Ovanstående citat utgöres av utdrag ur en skrift av fil, ima/g. A. Z. Kamstedt i Hälsing-fors och redogör på ett utmärkt satt for uppkomsten »av det internationella språket occi-dental och dess struktur. Då det blir tal om hjälpspråk, bruka emellertid de? som ej äro insatta i denna fråga, framkommia med mer eller mindre underliga ’funderingar.; Man undrar, om ett konstruerat sprak över huvud taget ar användbart, eller man kanske menar, att det vore bast -att bestämma sig for ett nationellt sprak. Dylika spörsmål äro redan utredda, och svaret lyder: erfarenheten har visat, att konstruerade sprak kunna existera, ja, äro lättare att använda an antio-

nalspråken; ett nationellt sprak såsom enda

internationella sprak ar en omöjlighet på grund av neutralitetsskäl och de naturliga språkens svårlärdhet.

Den organiserade h j älpspr åksrörelsen har därför alltsedan sitt framträdande på 1880-talet gått fram fö-r konstruerade språk. Helt naturligt sökte man göra dessa sa lättlär"dä som möjligt genom schematisk grammatik, minsta antal ord o. s. v. Det mest kända och utbredda av dylika språkförslag ar esperanto, uppfunnet 1887. Esperanto ar således ett av de äldsta praktiskt användbara projekten, och man behöver ej ha sysslat sa .mycket med det for att inse, att det ar långt ifrån fullkomligt. ’Sedan den tid, då man trevade sig fram for att få sprak soim »fungerade», ha grunderna for det internationella språket vetenskapligt undersökts och fastslagits. Occidental ar resultatet av detta forskningsarbete och kan betraktas som den slutgiltiga lösningen av det 300-åriga problemet om ett internationellt hjälpspråk for den civiliserade världen.

Då vi nu övergå till en jämförelse mellan occidental (occ) och esperanto (espo), uppdela vi lämpligen denna i följande punkter: ordval, derivation (ordaviledning), grammatik, alfabet och stavning.

1) I espo äro orden icke valda efter någon fast princip; det ar likgiltigt hur ordet ser ut, barbariskt eller naturligt, kant eller främmande, blott man har en etikett for begreppet. I occ äro de valda efter principen: maximum av internationalitet. Här några exempel på espo-bilningar, som i occ motsvaras av naturliga ord; occ-orden (inom parentes) tjäna på samma gång som översättning: estro (chef), alcentrigo (concentration), ex-zekuciisto (executor), sciigo (information), nepre (absolut), caro (tsar), senkremigilo (separator), hemiajoj (chemdcalies), ibestaro (fauna), kreskajaro (flora) o. s. v.

2) De avledningsändelser, som espo använder for att bilda nya ord, äro till största delen godtyckliga; även om de någon gång äro naturliga sa användas de idock ej i sin internationella betydelse. Blott ett enda exempel: suffixet -ist, vare ratta betydelse ar: anhängare av en -ism eller någon som. sysslar ined något konstnärligt, vetenskapligt, ideellt, tekniskt eller sport: socialist, pianist, infante-rist, motorist o. s. v. I espo användes detta suffix för att - beteckna yrike eller sysselsättning: maristo (sjöman), suisto (skomakare) o. s. v. Vidare äro de espistiska, suffixen sa beskaffade, att ord uppkomma, som äro förrvillande lika redan internationella ord men betyda något helt annat. iSå betyder t. ex. esp. förestå icke eng. forest, fr. föret, it. förestå, occ. forest, sv. skog utan - frånvaro! Sesono betyder icke eng, seåson, "’fr." saison, sv. säsonig, occ. seson utan - sjättedel l Man behöver ej frukta,, att vetenskapen kommer att antaga ett dylikt sprak,

3) Gå ivi till grammatiken, sa finna >vi, att espo här bibehållit en del onödiga ting, såsom adjektivets kongruensböjning, ackusati*

ven m. m. (Jämför engelskan, som saknar bäggedera!) Verbböjningen, kanske det mest svårlärda i varje sprak, uppvisar i espo en mängd former, som icke ens finnas i de naturliga språken. Det heter sa vackert, att verbet ej böjes till numerus, men detta gäller blott de enkla formerna. I de sammansatta kommer participet, verbets adjektivform, att i numerus ratta sig efter subjektet. T. ex. es-tas (resp, estis, estos) observanta, observanta, oibservonta men i pluralis: observintaj, obser-vantaj, observontaj, jämför härmed occ: s enkla: observar (att observera), observa (observerar), observat (observerade), ha obser-vat (har observerat), hat observat (hade observerat) o. s. v J Man må gärna kalla espo-formerna rika, preciserade o. s. v. men aldrig förunderligt enkla och lättlärda eller naturliga! Occ har ej lagt sig till med flera former an de europeiska kulturspråken ha visat vara behövliga. Grammatikaliskt ar occ minst dubbelt sa lättlärt som espo.
4) Man tycker att internationella ord och ett internationellt alfabet skulle vara någonting självklart i ett sprak, som kallar sig internationellt, men ej sa i espo. Vi ha redan sett några exempel på att des® ord till stor del äro allt annat an internationella, ej heller alfabetet ar internationellt; det ar dels po-lackiskt, dels uppfunnet. En del ljud betecknas med cirkumflex över diverse ’bokstäver. Då tryckerierna ej förfoga över dessa typer, sättes i stället ett h efter resp. bokstav.. Men enl. espos regler betecknar ivarje bokstav sitt ljud, och detta skrivsätt kommer därigenom i konflikt med regeln. Regelmässighet sa det förslår!
Denna jämförelse må avslutas med några textprov. Den espistiska texten utgöres ej av några elakt hopsatta fraser utan ar hämtad ur »Heroldo de Esperanto» nr 52 1927.
Espo: Per fanatikeco kaj postparolado de milfoje gurditaj frazoj ni ne unu colo antau-enpusos nian movadon. Fresa, liberalerna spirito kaj agoj, agoj kondukos nin al venko. - Ni ne tro sinblovu pri la forteco de nia movado, depost kelka tempo gia prögreso evi-dente ne estas lau nia deziro. Ni devus es-plori la kauzon kaj forigi gin, se eble ...
Occ: Per fanatism e repetition de mil vez dit fräses noi ne va propulser nor movement ni un inch. Frisc, liberal spiritu e actiones, actiones va conducter nos al ivictorie. - Noi ne mey tro inf lar nos pri Ii fortie de nor mo» vement, depos quelc témpore su progress evident ne es secun nor desir. Noi deve explorar Ii cause e remover it, si possibil– –
Övers.: Genom ialiatism och upprepning av tusen gånger sagda "fraser komma vi ej att fora var rörelse .framåt ens en tum. Frisk^ liberal anda och handlingar, handlingar skola föra oss till segern. – Vi må ej alltför mycket fö-rhäva oss över var rörelses styrka, se^ dan någon tid ar dess ’framgång icke i enlighet med var Önskan. Vi böra undersöka orsa* teen och undanröja den, om möjligt -^- -^ -^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free