Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 10. (2671) 8 mars 1933 - Lärarutbildningen bör reformeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING
217
Utländska erfarenheter.
Beträffande anordningarna för
folkskollärarutbildningen i detta land lia
endast två av tyska rikets delstater,
Bayern och Württemberg, bibehållit
seminarieutbildning av ungefär samma
art och omfattning som förut. Såsom i
skolöverstyrelsens här ovan omförmälda
betänkande framhålles ha i flertalet
delstater - bland dem Preussen - för
utbildning av folkskollärare inrättats
särskilda i förhållande till universitetet
fristående läroanstalter med tvåårig kurs
ovanpå studentexamen. Till detta
påpekande må emellertid fogas den
upplysningen, att undervisningen i dessa
anstalter förutsatts skola erhålla en fullt
högskolemässig karaktär och att
lärarkompetensen satts likvärdig med
universitetens.
Vid omnämnandet av förhållandet
rörande folkskollärarutbildningen i
utlandet förtjänar även framhållas, att i
Wien och Spanien (sedan omkring l år
tillbaka) all utbildning av folkskollärare
är förlagd till universiteten. I England
utbildas omkring 30 % av folkskolans
lärare vid till universiteten anslutna
training departments, närmast
jämförliga med de pedagogiska instituten vid
Jena och andra tyska universitet. Så är
även i stor utsträckning fallet i Förenta
Staterna, där särskilt de till Columbia
University anslutna Teachers’ College
samt pedagogiska anstalten vid Chicagos
universitet torde förtjäna omnämnas. I
Skottland äro över 70 % av folkskolans
lärare universitetsutbildade.
I detta sammanhang må anföras ett
uttalande av folkskollärarföreningarnas
internationella förbund vid kongressen i
Bellinzona år 1929, vari uttalas det
önskemålet, att utbildningen av folkskolans
lärare måtte förläggas till universitetet.
Denna organisation omfattar omkring
650,000 anslutna lärare från omkring
20 av Europas länder, och denna
opinionsyttring torde icke kunna
frånkännas en viss betydelse.
Även om en här ovan antydd
utredning skulle ge vid handen, att det på
grund av olika omständigheter icke kan
låta sig göra att f. n. förlägga
folkskollärarutbildningen i vårt land till
universitet eller högskolor eller att helt
bygga densamma på studentexamen,
har dock enligt undertecknade
styrelsers uppfattning utvecklingen av det
högre skolväsendet nu nått en sådan
omfattning, att det ur alla
synpunkter synes önskvärt och riktigt, att både
folk- och småskoleseminarierna på ett
annat sätt än hittills söka tillgodogöra
sig den allmänbildning, som den
svenska ungdomen inhämtat vid andra
läroanstalter. Att seminarierna skulle
fortsätta att meddela även elementär
teoretisk undervisning, under det att
massor av inträdessökande med
student- eller realexamen eller
normalskol-kompetens avvisas från samma utbild-
ningsanstalter, torde knappast kunna
nöjaktigt motiveras eller försvaras.
Med den rika och alltjämt ökade
tillgång av studentutbildad ungdom, som
numera finnes, torde en väsentlig
utökning kunna ske i antalet studentkurser
vid seminarierna. Antalet
utexaminerade studenter i Sverige har ju stigit
från 1,463 vårterminen 1911 till 2,248
vårterminen 1930. Enligt uppgift
utgöres ungefär en tredjedel av sistnämnda
antal av landsbygdsungdom. Den starka
ökningen har bl. a. visat sig i en undan
för undan stegrad tillströmning av
studenter till seminarierna. Detta har gällt
inte endast de ettåriga
seminariekurserna för studenter utan också i stor
utsträckning de fyraåriga kurserna ^id
folkskoleseminarierna liksom också de
tvååriga kurserna vid
småskoleseminarierna. År 1931 var sammanlagda
antalet inträdessökande studenter till
folkskoleseminarierna omkring 340, därav
över 70 till första klass, och detta ehuru
säkerligen ett stort antal måste antagas
ha underlåtit att söka på grund av
kännedomen om det ytterst begränsade
antalet platser i studentkurserna.
Studentklasser vid småskoleseminarier!
Vad småskoleseminarierna beträffar
avlades enligt tillgänglig statistik under
åren 1927-1931
småskollärarinneexamen av 43 studenter, därav 25 under
åren 1930-1931. I betraktande av den
starka ökningen av kvinnliga elever vid
gymnasierna torde en ökad
tillströmning av studenter även till
småskolese-minarierna vara att vänta. Detta synes
icke kunna vara annat än till gagn for
folkskolan. Det har också med skäl
framhållits, att studenterna knappast
på någon annan bana ha så god och
allsidig användning för sina kunskaper
som på lärarbanan.
Emellertid ha starka invändningar
blivit framförda mot det slöseri med tid
och kostnader, som uppstår genom att
studenter hitintills nödgats att i stor
utsträckning genomgå samma
seminariekurser, som äro tillrättalagda för elever
med lägre förkunskaper. Det
nuvarande läget torde också kräva, att tvååriga
kurser anordnas vid
folkskoleseminarierna för läraraspiranter med
studentexamen och att dessa kurser anordnas
i så stor omfattning att hälften av
lä-rarbehovet genom desamma kan
tillgodoses. Vid småskoleseminarierna synes
möjlighet böra beredas studenter att
genom ettåriga studentkurser utbilda sig
för tjänstgöring i småskola.
För en utökning av möjligheterna för
studenter att avlägga här
ifrågavarande lärarexamina talar, förutom den
rikliga tillgången på aspiranter av denna
kategori, också flera andra skäl, som
synas värda att allvarligt beaktas. Dessa
studentlinjer medgiva nämligen, att
ungdomen vid högre ålder än eljest kan
bestämma sitt val av levnadsbana. De
möjliggöra också, att själva utbildning-
en kan bedrivas vid mognare ålder. De
innebära vidare fördelen, att
läraraspi-ranterna ha det väsentliga av
allmänbildningen undangjord, varigenom
splittringen i utbildningsarbetet i
stor utsträckning kan
bortelimine-ras. Ju fler lärare som utbildas pä
dessa linjer, ju lättare bör det också
vara att reglera lärartillgången i
förhållande till lärarbehovet. Med tanke
på bl. a. de större
bildningsmöjligheter, som orter med universitet eller
högskolor erbjuda, och att
lärarutbildningen genom en sådan åtgärd torde
kunna förbilligas, synes kunna ifrågasättas,
att studentlinjerna koncentrerades till
orter med universitet eller högskolor.
Vad beträffar den andra
utbildningslinjen för folkskollärare synes denna
liksom hittills böra bedrivas vid
fyraåriga seminarier. Som inträdesvillkor
till dessa torde böra gälla avlagd
realexamen eller däremot svarande
kunskaper.
Småskollärarutbildningen bör
förstärkas.
Beträffande småskoleseminarierna
har sedan gammalt ett starkt önskemål
förefunnits inom bl. a. småskolans
lärarkår, att dessa allmänt skulle
utbyggas till treåriga. Framställningar i
detta syfte ha också ingivits till k. m :t och
varit föremål för riksdagens prövning.
Detta önskemål kvarstår alltjämt
oförändrat, men efter det principbeslut,
som 1931 års riksdag fattat rörande
detta spörsmål anse sig undertecknade
styrelser icke nu böra framföra
detsamma. Under sådana förhållanden vilja
styrelserna starkt understryka
behovet av att jämväl de tvååriga
kurserna vid småskoleseminarierna komma
att byggas på det kunskapsmått, som
ovan angivits såsom önskvärt
beträffande de fyraåriga kurserna vid
folkskoleseminarierna.
Några som helst farhågor för att
brist på sökande till seminarierna
härigenom skulle uppkomma torde icke
behöva hysas. Sedan 1911 har antalet
orter, där realexamen kan avläggas, ökats
från 82 till 168. Av dessa voro 65 på
landsbygden. Vidare må nämnas, att
antalet elever vid kommunala
mellanskolor ökats från 177 år 1910 till 8,051
år 1931. År 1929 hade vidare 155
sökande med lägst realexamen anmält
sig till inträde vid
småskoleseminarierna. Av dessa intogos endast 85.
Beträffande folkskoleseminarierna hade till
1932 års inträdesprov till de 4-åriga
kursernas första klass anmält sig icke
mindre än 874 sökande med
student-eller realexamen eller
normalskolekompetens. Av dessa avvisades mer än två
tredjedelar.
Ur alla synpunkter synes det vara
önskvärt, att de olika
utbildningslinjerna, detta såväl inom
folkskoleseminarierna som inom småskoleseminarierna,
göras likvärdiga. Denna likvärdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
