Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 16
Sveriges
allmänna folkskol»
lärarförening.
Lärarbyrån.
S. A. F:s platsförmcdlingsbyrå.
Vasagatan 10, l tr., Stockholm.
Telefon 10 99 82.
Öppen 10-12, 2-4. Lördagar 10-12, 2-3.
Byrån förmedlar kostnadsfritt för såväl
skoldistrikt som lärare vikariat vid folk- och
småskolor samt fortsättningsskolor.
Från kretsmötena.
Göteborgsnejdens skolförening
gjorde vid sammanträde i Göteborg den 5
april följande uttalande med anledning
av skatteutjämningsberedningens
förslag till folkskolans förstatligande:
Fråga 1: Ja. 2. Ja. 3. Nej. 4. Ja, men med
yttryckligt förbehåll om rätt för
kommunerna att bevilja större bidrag än den
beräknade tredjedelen. 5. Ja. 6. Nej. 7. För detta
ändamål bör inrättas en mellaninstans för
lämpligt förvaltningsområde, på vilken
överflyttas såväl länsstyrelsens som domkapitlets
befogenhet. I denna mellaninstans bör plats
beredas dels för en statens folkskolinspektör,
dels för en representant för lärarkåren inom
området. Mellaninstansen upprättar förslag
till besättande av lärartjänst vid folkskolan.
8. Nej. 9. Den lokala skolstyrelsens ordf. bör
utses av mellaninstansen. Lärarkårens repr.
bör få säte och stämma i styrelsen.
’Skolstyrelsen förrättar val av lärare inom distriktet.
10. Vid folkskolans förstatligande bör sörjas
för att lärarkårens såväl ekonomiska som
rättsliga ställning ej försämras. För
utjämning av kommunernas kostnader för
skolbyggnaders uppförande och underhåll bör
statsbidrag utgå till skattetyngda kommuner. Skulle
nu nämnda uppgifter omhändertagas av
staten, tör denna övertaga jämväl kommunernas
skulder för skolbyggnader.
Vare sig staten eller kommunerna kommer
att svara för lärarbostäderna, bör gällande
boställsordning bibehållas och på vissa
punkter förtydligas.
Oskarshamnskretsen hade den 10
april anordnat ett möte i norra folkskolan
i Oskarshamn för att behandla den av
centralstyrelsen utsända frågan om
skatte ut j ämningsberedningens förslag
till folkskolans förstatligande. Till
sammankomsten hade också inbjudits
skolstyrelseledamöter i Döderhult och
Oskarshamn. Ett utredande
inledningsföredrag hölls av hr Ruben W agnsson,
varefter följde en livlig diskussion med
inlägg av professor G. A. Jsederholm,
folkskollärarna Alg. Lundberg, Axel
Reine, Ludvig Hedås och överlärare
Månsson. Kretsen beslutade enhälligt
att uttala sig för folkskolväsendets
förstatligande samt för lärarlönernas
bekostande av staten. Däremot motsatte
sig kretsen likaledes enhälligt att
skolbyggnadernas uppförande och
underhåll skulle omhänderhas av staten. I
övrigt uttalade sig kretsen för en grundlig
omarbetning av
skatteutjämningsberedningens förslag samt för bibehållandet
av gällande boställsordning, för en ny
IIIIIIIHHIIIIIIIIIHIII
Illllllllllimilllllllll
Vad säger folkskolestadgan?
Folkskolestadgan ’blev, som bekant, i väsentliga avseenden ändrad under förra
året, i synnerhet genom bestämmelserna av den 30 december. För att vara säker på
vad som nu stadgas i fråga om folkskolan måste man ha tillgång till en ny edition
av folkskolestadgan med dithörande författningar. En dylik edition, redigerad av
folkskolinspektörerna R. Wallin och //. Holmquist, föreligger nu på A.-B. Magn.
Bergvalls förlag.
Utom folkskolestadgan, som är försedd med upplysande anmärkningar och formulär,
innehåller boken avlöningskungörelsen med lönetabeller, boställsordningen, de kungl,
kung. om undervisningsplanen och om intyg och betyg för inträdessökande till
allmänna läroverken, vidare fortsättningsskolestadgan med avlöningskungörelse, den nya
kungörelsen om centralisering av fortsättningsskolväsendet, lagarna om skolstyrelse
i vissa kommuner, om församlingsstyrelse m. m.
I såväl folkskolestadgan som fortsättningsskolestadgan och övriga lagar ha
inarbetats de intill slutet av januari månad 1933 utkomna skolförfattningarna.
»Folkskolestadgan med dithörande författningar» är oumbärlig för varje
lärare och lärarinna, för varje skolstyrelseledamot och över huvud taget för var
och en, som har att taga befattning med folkskoleärenden.
Arbetet omfattar 240 sidor och är inbundet i starkt klotband. Priset är mycket
lågt, endast 3 kr. Boken kan rekvireras genom bokhandeln eller direkt från
A.-B. Magn. Bergvalls förlag, Stockholm.
i::::::1.::::::::!::::1.::!1,;::::!
mellaninstans, som borde överta
domkapitlets befattning med folkskolan och
sammansättas så att sakkunskap där
vore företrädd.
Alingsåstraktens skolförening höll
den 8 april i Alingsås sitt första möte
efter föreningens rekonstruktion.
Denna lokalförening, som bildades år 1870,
är en av de äldsta, men har under en
tid av fem år legat nere. Dess
verksamhet har nu återupptagits efter delvis
nya linjer. Sedan stadgar antagits,
förrättades styrelseval. Ordf. överlärare E.
Thorsell, Alingsås, v. ordf. överläraren
S. Sjödin, Herrljunga, sekr. Signhild
Johanson, Alingsås, v. sekr. Alfons
Nilsson, Alingsås, kassaförvaltare Klara
Åsberg, Alingsås, revisorer P. Ernbring
och Märta Johanson, Alingsås,
revisors-suppl. Greta Jörlin, Alingsås.
Därefter höll folkskolinspektör fil.
lic. Bruno Lundgren, ’Göteborg,
föredrag över »Den sociala och pedagogiska
reformen i Wien».
Kretsen beslöt, att diskussionen över
skatteutjämningsberedningens förslag
till folkskolans förstatligande skulle
uppskjutas till föreningens möte i maj
månad. Sammanträdet avslutades med
en synnerligen angenäm supé.
Borås kretsförening höll den l april
möte för behandling av centralstyrelsens
frågor beträffande
skatteutjämningsberedningens betänkande.
Sedan ordf. folkskolläraren John
Bohlin hälsat de närvarande välkomna,
överlämnades ordet till riksdagsman Josef
Weijne, vilken höll ett
inledningsanförande i ärendet.
.Skatteutjämningsberedningen påvisar,
hurusom kommunerna i stor utsträckning fått
sin ekonomi försämrad och att kostnaderna
för folkskoleväsendet därför för många
kommuner blivit allt tyngre att bära. Tal.
redogjorde for de olika möjligheter till
skatteutjämning som förefinnas: antingen att staten
ställer behövliga medel till skattetyngda
kommuners förfogande eller att skattebördan
fördelas på ett större område än vad som sker
f. n. Det radikalaste vore synbarligen, att
staten övertoge så många kommunala utgifter
som möjligt. iSärskilt framhölls tvenne
faktorer, vilka framdeles måhända komme att
kraftigt ingripa i folkskolväsendets
organisation, den sjunkand-e nativiteten och
motorismen» utveckling.
Tal. granskade de av
skatteutjämningsberedningen föreslagna förändringarna ur
såväl pedagogisk som ekonomisk synpunkt.
Särskilt framhölls, att ett förstatligande av
folkskolan kraftigt skulle ingripa i ortsintresset
beträffande skolväsendet, varjämte en
ekonomiskt betungande förvaltningsorganisation
skulle uppstå. Särskilt påpekades risken av
att de socialpedagogiska
välfärdsanordningarna (Skolbad, tandvård, barnbespisning m. fi.)
skulle komma att kraftigt hämmas i sin
utveckling. Förslaget ’föreföll talaren alltför
verklighetsfrämmande och schematiskt; ihan
var övertygad om att det ej var lämpligt som
grund för en nyorganisation av
folkskolväsendet. Däremot fann talaren det synnerligen
lämpligt med inrättandet av en mellaninstans,
en överkommunal myndighet, som kunde ta
initiativ beträffande förbilligandet av
skolväsendet, t. ex. genom indragning av skolor,
då så kunde vara lämpligt. Inför denna
myndighet måste kommunerna böja sig vid risk av
att allt statsunderstöd eljest indroges.
F. ö. fann talaren förslaget oantagligt i
sin nuvarande form.
En livlig diskussion följde på
inledningsföredraget, varefter man skred till
besvarande av centralstyrelsens frågor.
Svaren på dessa blevo:
1. Icke i enlighet med det framlagda
förslaget. 2. Nej. 3. Nej. 4. Nej. 5. Ja. 6. Nej. 7.
Domkapitel och länsstyrelser böra avkopplas
från sin befattning med folkskoleärenden och
en ny mellaninstans upprättas, i vilken
beredes plats för pedagogisk och ekonomisk
sakkunskap. Frågorna 8-10 lämnades
obesvarade.
Rödökretsen hade inbjudit
Östersundskretsen till gemensamt möte i
Krokom för att avgiva yttrande över
skatteutjämningsberedningens förslag
rörande skolans förstatligande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
