Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 21. (2682) 24 maj 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
SVENSK LÄRARETIDNING
21
Vid val av skolbänkar är det av
utomordentligt stor betydelse,
att de praktiska och hygieniska
kraven i största möjliga
utsträckning tillgodoses. En
ställbar bänk bör därvid lämnas
företräde, såvida den även i
övrigt motsvarar fordringarna
på en modern skolmöbel.
SANDVIKSBÄNKEN
har konstruerats i syfte att lämna skolbarnen
möjlighet ätt få sitta i en batik, som exakt motsvarar
vars och ens kroppsutveckling och storlek.
Sandviksbänken kan sålunda tack vare den enkla
inställningsanordningen följa eleverna från småskolan ända
upp i de sista klasserna. - Reservlager av bänkar
i olika storlekar behöva ej föras. - Gediget material
och förstklassigaste utförande garanteras.
Provbänk sändes gärna till påseende!
Pris: standardmodell för folkskolan 24: - ;
större modell för fortsättningsskolan 25: -. Detaljteckning av stativet.
SKOLFÖRLAGET
GÄVLE
Sveriges
allmänna
folkskollärarförening*
Lärarbyrån.
S. A, F:s platsförmedlingsbyrå.
Vasagatan 10, l tr., Stockholm.
Telefon 10 99 82.
öppen 10-12, 2-4. Lördagar 10-12, 2-3.
Byrån förmedlar kostnadsfritt för såväl
skoldistrikt som lärare vikariat vid folk- och
småskolor samt fortsättningsskolor.
Från kretsmötena.
Göteborgs skolförening hade den 13
maj sitt sista sammanträde för
terminen.
Sammanträdet inleddes med sång av
en fliekkör från Annedalsskolan under
ledning av musikdirektör Anna Greta
Magnusson, biträdd vid flygeln av
musikdirektör Henny Melin.
Lektor J. Ljunghoff, Kalmar, höll
därefter föredrag om En förbisedd
detalj i folkskolans
kristendomsundervisning. Tillika något om arbetsprincipens
tillämpning vid
kristendomsundervisningen.
Då man enligt undervisningsplanen skall i
folkskolan ge en historisk framställning av
kristendomens uppkomst och utveckling, ’bör
man ägna tillräcklig uppmärksamhet åt den
apostoliska trosbekännelsen. Den är en
detalj men en ganska väsentlig sådan. Dess
betydelse för gångna tiders kristna framgår
klart av kyrkans historia, och dess centrala
ställning i gudstjänsten och andra kyrkliga
handlingar än i dag bjuder, att varje i
kristet land född bör känna dess innehåll. Att
göra den gamla trosbekännelsen levande för
vår tid och ekapa vördnad inför den bör
därför vara en uppgift för
kristendomsundervisningen.
Anknytningspunkter för ’genomgång av den-
samma finner man på flera punkter i
kristendomskursen, så t. ex. i anslutning till
berättelsen om Jesu dop, dopets instiftande, vid
genomgången av den svenska högmässan eller
i anslutning till den historiska
framställningen av martyrtiden. iSärskilt sistnämnda
kursmoment torde ge klar relief åt
trosbekännelsens stora betydelse för den tidens
människor.
Lektor L. skisserade vidare, hur en
genomgång av bekännelsens tolv punkter kan
tillrättaläggas’ för barnen, och vilka skriftställen,
psalmverser och reflektioner som kunna
anknytas till de olika delarna.
Att tillämpa den moderna arbeteprincipen
på kristendomsämnet kan kanske synas
omöjligt. Givetvis äro denna princips radikalaste
former icke lämpliga, då det levande ordet
spelar en mycket stor roll vid meddelandet av
detta ämnes värden, men en del erfarenheter,
som lektor L. själv vunnit, antyda, att
åtskilliga arbetsuppgifter kunna givas barnen.
Särskilt när det gäller sammanfattningar, ha
eå-dana visat sig lämpliga både som hemarbeten
och tysta övningar. Psalmboken, kyrkoåret
och högmässan äro kursmoment, eom
folkskolans elever med ledning av lämpliga
anvisningar kunna genomarbeta på egen hand.
Psalmboken som helhet kan på sådant sätt
bli barnen tillgänglig. Lika -självfallet eom
det är, att barnen viti arbetets påbörjande
böra ha klara anvisningar, lika självfallet är,
att en sammanfattning bör avsluta detta. Tal.
hänvisade i detta sammanhang till arbeten om
psalmboken av Liedgren och Hillerström. För
genomgång av kyrkoåret och högmässan har
lektor L. utgivit en handledning med
arbetsuppgifter på lösa blad.
Föredraget illustrerades med
ljusbilder, hämtade dels ur den nyss nämnda
handledningen och dels ur det
bildmaterial i anslutning till trosbekännelsen,
som av Rostads elevförbund utgivits
och som är avsett för uppklistring i
arbetsböcker. En samling arbetsböcker,
utförda av barn, voro dessutom framlagda
av föredragshållaren.
Skarakretsen har under de två
senaste åren tack vare anslag från
centralstyrelsen kunnat anordna samkväm
för avgångsklassen vid Skara folkskole-
seminarium - i fjol även
småskoleseminariet.
Årets möte mellan kretsen och de
inbjudna ägde rum å stadshotellet och får
av allt att döma anses som lyckat.
Sedan samling skett, spelades å fiol,
cello och piano »Judex» av Gounod.
Ordföranden, hr Ahlstedt, Öglunda, höll
hälsningstalet och erinrade om
betydelsen av en kamratkrets som S. A. F.
samt välkomnade de talrikt
församlade, särskilt de inbjudna
seminarieeleverna, rektor Norrman och
folkskolinspektör och fru Björkman. Flera
seminariets lärare deltogo f. ö.
Så följde »Idylle Passionelle» av
Razigade och »Serenade» av
Lange-Muller.
Att de närvarande voro
förväntansfulla inför det följande
programnumret, ett föredrag av inspektör
Björkman, är visst. Åt ämnet: »Gammal och
ny pedagogik», gav tal. en allsidig och
klar belysning, som livligt
uppskattades.
Folkskollärarinnan Greta Haglund,
Österäng, sjöng »Bön om rö» av
Melar-tin och »Vad här vi älska» av Althén.
Nu vidtog tesupé i stora festsalen,
och därefter fortsatte programmet med
uppläsning av seminarieelever, musik
m. m. Fröken Ida Svensson, Skara,
läste effektfullt några bitar på
västgötamål, och ett försök till diskussion i
ämnet: »Resa och skolresa» gjordes.
Samvaron avslöts med »Du gamla, du
fria».
Från de inbjudna framfördes
uttrycken för stor tacksamhet till S. A. F.
för de anordningar, som vidtagits. En
representant för avgångsklassen
framhöll, att man väl hade reda på att
lä-rarsammanslutningar finnas men att det
ej varit känt att dessa föreningar
rymde så mycket av trevnad och gott kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
