Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. (2686) 21 juni 1933 - Dödsfall - A. W. Hallén - Augusta Eriksson - A. L. Hylén - Alma Kullman - Riksdagen - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
SVENSK LÄRARETIDNING
==*>
Nr 25
UNDERVERK
ha utförts bland landets skolbarn ät landets lärarkår och sparbanker
i samarbete. Många millioner kronor ha räddats åt barnen som
grundplåt till framtida utbildning och fortkomst, därigenom att lärarkåren
så enigt och villigt stött sparbankerna i deras strävan att genom
skolsparverksamheten lära barnen en god hushållning med slantarna.
För denna intresserade och självuppoffrande medverkan från
lärarkårens sida uttala vi vår beundran och tacksamhet.
Sörmlands sparbank.
av goda kropps- och själekrafter, sörjes
närmast av barn och ’barnbarn.
Augusta Eriksson.
F. d. lärarinnan Augusta Eriksson har
avlidit i Skärhamn i en ålder av 71 år.
Fröken Eriksson har i 42 års tid arbetat
i folkskolans tjänst och gjorde sig känd som
en skicklig pedagog. Vid sitt avskedstagande
erhöll hon Patriotiska sällskapets medalj för
långvarig och trogen tjänst. På senaste tiden
har hon vistats ho«s en brorsdotter i
Skärhamn.
Närmast sörjes den bortgångna av två
bröder och brorsbarn.
A. L. Hylén.
I Lund har f. folkskolläraren Anders
Larsson Hyllen avlidit, något över 70 år gammal.
Född i Hyllinge, Gödelövs församling,
in-skrevs han vid seminariet i Lund 1879 och
utexaminerades 4 år senare. Han valdes år
1884 till ordinarie lärare i Tingshög, varest
han verkade i 14 år. År 1899 erhöll han
lärarplatsen i Tosterup, och här stannade han, till
dess han 1923 avgick med pension. Därefter
bosatte han sig i Köpingebro. Närmast sörjes
han av broder och en brorson.
Alma Kullman.
Den 14 juni avled i sitt hem i Stockholm
i. d. lärarinnan vid Katarina norra folkskola
fröken Alma Kullman, i en ålder av nära
73 år.
Den bortgångna avlade
folkskollärarinne-examen i Stockholm och har under nära 35
år varit anställd som lärarinna vid Katarina
folkskola. Hon avgick ur tjänsten med
pen-eion. Närmast sörjes hon av två systrar.
Riksdagen.
Dyrtidstilläggen.
Som Svensk Lärartidning i sitt
senaste nummer förutsade liar riksdagen
’bestämt dyrtidstillägget i enlighet med
statutskottets förslag. Beslutet föregicks
av en längre debatt. Några reservanter,
som biträtt förslaget om ett rörligt
index, ’hade påyrkat en utredning
»rörande grunderna för beräkningen av
levnadskostnadsindex såsom underlag för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst samt för nästkommande
riksdag framlägga resultatet därav.»
I motiveringen härför anfördes:
»I detta sammanhang har utskottet
emellertid i anledning av de uppgifter, som utskot-
tet inhämtat från socialstyrelsen rörande
’beräkningen av levnadskostnadsindex, velat
föreslå, att en fullständig utredning
verkställes rörande grunderna för fastställandet av
detta indextal. Utskottet är nämligen av den
uppfattningen, att erinringar kunna göras
mot nuvarande beräkningssätt, särskilt
medtagandet av vissa poster vid
indexberäkningen, exempelvis vissa skatteposter och
åtskilliga under rubriken ’’övriga utgifter’
upptagna ändamål. (Jfr [Bil. A tab. II.) Utskottet
har därför ansett, att riksdagen bör i
skrivelse till k. m:t anhålla om verkställande
av en dylik undersökning, vars resultat synes
böra framläggas för nästkommande års riks-
Debatten inleddes i första kammaren
av hr J. B. Johansson (h) i
Fredrikslund:
Det förefaller mindre välbetänkt för
att icke säga oriktigt att medtaga en
del av de poster, som nu ingå i
indexberäkningen. Särskilt gäller detta
skatterna. Hr Walles (s) : Varför vilja
reservanterna just utesluta skatten.
Förmodligen därför att denna åstadkommer
en stegring av index. Är då icke detta
rättvist? Hr Kvarnzelius (f)
understödde utskottets förslag trots att det
finns en del poster i indexberäkningen,
som kunde anses tvivelaktiga. Tal.
nämnde bl. a. fackföreningsavgifterna.
Finansministern, statsrådet Wigforss
(s) ställde sig tveksam mot siffran 152.
Riksdagen har med stor skärpa krävt,
att priserna skola höjas. Endast en
ytterligt obetydlig höjning, % proc., av
levnadskostnaderna behövs, för att vi
måste räkna med ett index av 154.
Detta skulle komma att medföra en
oberäknad utgift på cirka 2,5 millioner kr. Jag
tror att det varit riktigare, om utskottet
funnit sig i att sätta siffran till 154,
fastän 152 ser sparsammare ut. Hr
Walles (s) erinrade med anledning av
fackföreningsavgifternas upptagande i
index om den oerhörda självbeskattning,
som fackföreningarna ålagt sig, när det
gällt utdelning av
arbetslöshetsunderstöd.
Hr Nilsson (bf) i Gränebo förordade
reservationen medan hr Sandström (h)
i egenskap av motionär tackade
utskottet för dess välvilliga behandling av
motionen.
Kammaren biföll utskottets förslag
utan votering och med 57 röster mot 50
även reservationen om utredning
rörande levnadskostnadsindex.
I andra kammaren inleddes debatten
av hr Lindman (h), som antog att
utskottets eniga förslag icke var ett led i
den stora kompromissen utan var
resultatet av ett objektivt bedömande, som
man hoppades skulle bestå, så att man
kommande år slapp strider om
dyrtidstilläggen. Han konstaterade, att
kommunisterna framlagt förslag, som skulle
kosta 70 millioner kr., regeringens 63,
utskottets 55 å 56, hr Carlströms och
några högerlantmäns motion 43 och
bon-deförbundarnas motion 21 millioner
kronor. Han sade sig vara glad åt att
bondeförbundet nu velat höja detta
belopp med omkring 35 millioner kr.
liksom åt att regeringen gått ifrån sitt
förslag. Den reservationsvis föreslagna
utredningen fann han befogad. Bifall till
denna.
Hr Carlström (f) fann det orimligt,
att när det rådde kris och arbetslöshet
och andra svåra förhållanden, skulle
ingenting av detta få märkas
beträffande tjänstemännens löner. Skola
bonde-förbundarna nu, efter all den agitation
de fört rörande dyrtidstilläggen, gå ut
och förkunna, att nu ha jordbrukarna
fått det så mycket bättre, att lönerna
icke behöva sänkas ? Det bör vara någon
måtta även med bluffen. Yrkade, att
dyrtidstilläggen måtte beräknas efter
indextalet 146.
Hr Bengtsson i Kullen (h) yrkade,
att dyrtidstilläggen måtte alldeles
slopas på nyreglerade löner och i fråga om
övriga sänkas från 28 till 18 proc.
Hr Arnemark (h) ansåg, att
utskottets förslag på ett lyckligt sätt ställde
kyrkan mitt i byn.
Hr Olsson i Kullenbergstorp (bf) var
i huvudsak ense med hr Carlström,
vilken dock ej dragit ut konsekvenserna
tillräckligt. Yrkade ett indextal av 136.
(Många instämmanden.)
Hr Sandström i Nyland (h) :
Tjänstemännen ha rätt att i förväg få veta,
hur det kommer att gestalta sig för dem.
Det rörliga indextalet medför denna
fördel.
Hr Anderson i Råstock (s) : För 10
år sedan beräknades kostnaderna för
dyrtidstilläggen till 97,6 mill. kr. Enligt
statsutskottets nu föreliggande förslag
och beräkningar skulle de uppgå till 55
å 56 millioner. Tjänstemännen ha således
fått följa med nedåt. De lägre
statstjänarnas löner äro också lägre än
motsvarande befattningshavares i annan tjänst
än statstjänst. Hr Hage (s) : Så hög som
kommunalskatten på sina håll är vore
det orimligt, om den icke finge inverka
på index. Då man talar om
statstjänarnas högre löner jämfört med förr, bör
man också tänka på att
befordringsti-den nu är längre, utbildningen och
kvalifikationerna högre och arbetseffekten
större.
Hr Andersson i Stockholm (kk)
yrkade i anslutning till en kommunistisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
