Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 26. (2687) 28 juni 1933 - Skolöverstyrelsen kontra skatteutjämningsberedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
SVENSK LÄRARETIDNING
-t
Nr 26
Skolöverstyrelsen kontra
skatteutjämningsberedningen.
Behandlingsordningen för
folkskol-ärenden.
Utöver vad vi tidigare anfört av
skolöverstyrelsens kritik av
skatteutjämningsberedningens förslag, återger vi
följande:
Beredningens förslag rörande den
framtida handläggningen av till
folkskoleväsendet hörande ärenden -
frågor rörande organisation,
byggnadsverksamhet och lärarnas antal - giver
överstyrelsen anledning till följande
erinringar. Beredningen förutsätter, att
med den inskränkning, som betingas av
de anslag, som ställas till förfogande av
statsmakterna, och med iakttagande av
givna anvisningar de avgörande
besluten skola komma att fattas i vissa
fall av k. m:t, i andra av
överstyrelsen. K. m:t skulle besluta i ärenden
angående byggnadsverksamheten med
undantag för sådana, som röra mindre
underhållsarbeten, samt angående
lärarnas antal, och överstyrelsen i frågor
rörande inrättande, förändring eller
indragning av skolor. Denna sistnämnda
grupp av ärenden betecknas av
beredningen såsom organisationsfrågor.
Emellertid har enligt överstyrelsens mening
alla nu nämnda ärenden i ett eller
annat avseende samband med
skolväsendets organisation. En skola kan till
exempel icke inrättas eller indragas utan
att organisationen av skolväsendet inom
skoldistriktet därigenom förändras,
liksom möjligheten att genomföra en efter
lörhållandena anpassad
skolorganisation ofta är beroende på huruvida
erforderliga skollokaler finnas eller icke.
Att organisationen i hög grad är
beroende på det antal lärare, som står till
buds, behöver knappast framhållas.
Om efter ett genomförande av
beredningens förslag fråga uppstår om
inrättande av en ny skola på en ort, där
barnantalet motiverar, att en sådan
kommer till stånd, men där erforderliga
lokaler icke finns, skulle överstyrelsen
efter vederbörandes hörande äga att fatta
beslut om skolans upprättande. Det
förefaller emellertid, som om ett sådant
beslut icke skulle kunna erhålla någon
effekt, förrän k. m :t beviljat
erforderliga anslag såväl till byggnader som till
erforderligt antal lärare. I dylika fall
komme k. m :ts beslut att bliva
avgörande för organisationens beskaffenhet. Så
bleve tydligen förhållandet beträffande
alla frågor om utveckling av
skolväsendet genom upprättande av nya skolor
och anställande av nya lärare, i den mån
sådana frågor icke kunde lösas tills
vidare genom anställandet av
vikarierande lärare. En förutsättning även för en
dylik lösning vore emellertid, att för
lärarnas avlöning tillgängligt anslag med-
gåve en sådan anordning. I realiteten
komme följaktligen med den föreslagna
behandlingsordningen de avgörande
besluten även i de ärenden, som av
beredningen betecknas som
organisationsfrågor, att så gott som undantagslöst fattas
av k. m:t och icke av
överstyrelsen. I de flesta fall skulle på grund av
nu anförda omständigheter lång
tidsut-dräkt uppstå. En skolbyggnadsfråga
skulle underkastas noggrann utredning,
innan den överlämnades till k. m :t. Vid
denna förberedande granskning kunde
den givetvis icke behandlas isolerad
utan måste ses i sammanhang med
byggnadsbehovet för hela riket vid tillfället.
Då detta måste tillgodoses efter en viss
plan, kunde följaktligen inträffa, att en
på grund av barnantal och övriga
förhållanden starkt motiverad skola icke
kunde upprättas förrän flera år efter
det framställning därom ingivits.
Det nu anförda visar, hur invecklat,
tidsödande och tungt det av
beredningen ifrågasatta behandlingssättet skulle
komma att bli. Särskilt skulle det
komma att medföra stora svårigheter för, i
vissa fall helt omöjliggöra en snabb och
smidig anpassning av skolorganisationen
efter vid olika tidpunkter föreliggande
behov.
Vad särskilt sättet för bestämmandet
av antalet årligen erforderliga lärare
beträffar vill överstyrelsen anföra
följande. -Genom de föreskrifter, som
utfärdades år 1932, kungörelsen nr 582,
tillförsäkrade sig statsmakterna ett betydande
inflytande beträffande lärarantalet.
Genom det beslut innevarande års riksdag
fattat i anledning av propositionen nr
154 kommer detta inflytande, då
föreskrifter i ämnet utfärdats och trätt i
kraft, att ytterligare ökas. Det kan redan
nu anses vara omöjligt för
skoldistrikten att inrätta lärartjänster, som icke
är av behovet oundgängligen påkallade.
Starka garantier finnas följaktligen för
att all möjlig varsamhet och sparsamhet
iakttages i fråga om inrättandet av
lärartjänster.
Vid bedömandet av beredningens
förslag i fråga om sättet för bestämmandet
av lärarnas antal bör tagas i -beaktande,
att folkskolan måste mottaga alla barn,
som enligt gällande föreskrifter äro
pliktiga att deltaga i dess undervisning.
Folkskolan intager i detta avseende en
särställning i jämförelse med till
exempel de statliga läroverken, i vilka
inträde sökes och vid vilka antalet
erforderliga klassavdelningar och lärare i stort
sett icke äro i större omfattning
beroende av tillfälliga fluktuationer. Antalet
klassavdelningar och antalet lärare
kunna därför inom läroverken i stort sett
hållas inom bestämda gränser. De
inträdessökande, som icke kunna mottagas,
därför att tillgängligt anslag icke
medgiver upprättandet av nya
klassavdelningar eller anställandet av erforderligt
antal lärare, avvisas helt enkelt. Många
av dessa unga återgå då till folkskolan,
som icke kan avvisa dem.
I fråga om läroverken bestämmes
antalet nya ordinarie lärartjänster för
hela riket av riksdagen, varefter k. m :t
beslutar, vid vilka läroverk den nya
tjänsterna skola inrättas. Antalet extra
lärare bestämmes däremot av överstyrelsen
inom ramen av beviljat anslag.
Folkskolan skulle alltså, om beredningens
förslag ~bifolles, bli mera bunden än
läroverken i det avseendet, att vid
folkskolan även antalet extra ordinarie
lärartjänster skulle bestämmas av k. m:t,
sedan riksdagen beviljat medel.
För folkskolans vidkommande är det
i många fall icke möjligt att en längre
tid i förväg beräkna hur stort antal
lärare, som erfordras ett efterföljande
läsår. Visserligen torde detta utan
större svårighet kunna ske inom mindre
landsbygdsdistrikt, där större
förändringar i fråga om befolkning och
barnantal i regel icke förekomma, men
beträffande de större städerna och de
skoldistrikt, inom vilka mera betydande
industrianläggningar är tillfinnandes,
gestalta sig förhållandena helt
annorlunda. Inom dessa kan tillförlitliga
förhandsberäkningar icke uppgöras. En på
förhållandena under läsåret 1932-1933
grundad beräkning av antalet för
läsåret 1934-1935 erforderliga lärare i till
exempel Stockholm och Göteborg skulle
icke ge ett tillförlitligt besked om det
verkliga behovet för sistnämnda läsår.
Under den långa tid, som komme att
förflyta från det de lokala
skolmyndigheterna verkställde sina beräkningar och
till dess k. m :t, sedan riksdagen beviljat
för ändamålet erforderliga medel,
fastställde lärarantalet, skulle utan tvivel
i många fall inträffa betydligt ändrade
förhållanden i fråga om barnantalets
storlek och klassavdelningarnas antal.
Ofta kunna de lokala
skolmyndigheterna först omedelbart före ett läsårs
början avgöra, huru många
klassavdelningar som behövas och huru många lärare
som äro erforderliga. I sådana fall
skulle en tillämpning av beredningens
förslag till och med kunna omöjliggöra
undervisningens upprätthållande i behörig
utsträckning.
Därest det, trots vad överstyrelsen
här framhållit, anses erforderligt, att
statsmakterna, om de i ökad
utsträckning övertaga kommunernas
skolkost-nader, också tillförsäkra sig större
inflytande än de nu ha på de frågor, som
inverka på lärarantalet, synes detta syfte
kunna vinnas under mindre tidsödande
och mindre omständliga former än de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
