Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. (2690) 19 juli 1933 - Fritt forum - Penningsamlandet i skolrummen - Hur ska det gå med Finlands folkskola - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 29
Hur ska det gå med
Finlands folkskola.
Besultatet av det finska
riksdags-mannavalet är nn klart och
erbjuder ganska stora överraskningar,
även om man inte precis kan tala
om något jordskred. Det innebär,
att socialdemokraterna vunnit en
betydande framgång. Deras
mandat i riksdagen har ökats ined 13,
från 66 till 79, varigenom de
kommer att behärska mer än
tredjedelen av antalet röster i riksdagen.
Även om valet utgör en reaktion
mot Lappometoderna, innebär det
också ett kraftigt bakslag för de
äktfinska försöken att nedslå
svenskheten i Finland.
Socialdemokraterna gick till val på status quo
i språkfrågan, medan de finska
borgerliga partierna, samlings- och
framstegspartierna, agrarerna in.
fi. på olika sätt sökte komma
den svenska befolkningsgruppens
grundlagstryggade rättigheter till
livs. Striden mot svenskheten fick
dock icke åsyftad verkan. Svenska
folkpartiet fick behålla sina 21
mandat. Under hotet av en stark finsk
enhetsfront i språkfrågan i riksda-
nen i skolan ska inse, att de pengar, som
samlas, ska användas på ett visst bestämt sätt, för
någon uppgift. Som det nu bedrivs riktar sig
sparandet endast mot målet: »pengar äro bra
att ha en gång.» Förvisso, men man
uppammar samtidigt kärleken till penningen som
sådan, man utvecklar små gnidiga sparare,
hökarsjälar med starkt utvecklat
penningbegär.
Det är inte det individuella sparandet så
mycket som skall stimuleras, utan det
kollektiva. En klass är en enhet, som
gemensamt kan behöva en mängd av ting. Sparar en
klass för en gemensam sak, så inrymmer
sparandet också offervilligheten, och då är det
prisvärt. Man intresserar klassen ’för något
den behöver pengar till, det kan vara till
idrottsattiraljer, till en skolfest eller ännu
bättre en skolresa. ’Slantarna dyker då inte ner
i »mitt» fack utan i »vårt», ett stort, präktigt,
gemensamt rum. Det åligger lärare att
ständigt ’framhålla, att var och en ska ge så
mycket han anser sig ha råd till, ingen
räknar hans andel, vare sig den är liten eller
stor.
Man kan nå mycket goda resultat på denna
väg.-Lyckas läraren intressera barnen för en
eggande uppgift inom skolårens ram, ska han
finna deras sparnit mycket vackrare och mera
karaktärsbefrämjande än det vanemässiga,
egoistiska sparandet för att få »pengar på
banken».
Stig Ramfors.
gen torde många svenskar ha röstat
med socialdemokraterna på grund
av deras hållning i språkfrågan.
En av de frågor, som den nya
riksdagen har att ta ställning till,
gäller en eventuell ändring av
folkskolestadgan i sådan riktning, att
folkskola med förkortad lärokurs
kunde inrättas i skoldistrikt, där
antalet elever, som bör intas i
högre folkskola, icke uppgår till 40.
Enligt nu gällande lag kan folkskola
med förkortad lärokurs komma i
fråga, endast då antalet barn av
ovannämnda kategori understiger
30. Ändringsförslaget förelades
riksdagen år 1931 i en
regeringsproposition, som visserligen vann
majoritet men dock ej så stor, att inte
minoriteten kunde avstyra lagens
omedelbara antagande. Den
nyvalda riksdagen har nu att ta upp
frågan till förnyad prövning.
När frågan år 1931 var före i
riksdagen, påvisade förslagets
motståndare, att ändringen skulle
betyda ett allvarligt hot mot Finlands
folkskola. Den försämrade
skolformen skulle ha alla utsikter att slå
igenom, då man har all anledning
anta, att kommunerna skulle
begagna sig av denna utväg för att
minska utgifterna för skolväsendet.
Efter riksdagsbehandlingen har
sakkunniga utrett frågan och
klarlagt de följder, som den föreslagna
ändringen kan väntas få i praktisk
tillämpning. Utvecklingen under de
senaste åren har givit den
reducerade folkskolan vind i seglen.
.Antalet folkskolor med reducerad
lärokurs var år 1927 300 stycken, och
nu är siffran 1,283, vilket innebär,
att 32 procent av Finlands alla
folkskolor hör till ifrågavarande
kategori. En undersökning av
elevantalet vid folkskolorna ger vid
handen, att om det vilande
förslaget kommer att antas, icke mindre
än 3,101 skolor (d. v. s. c:a 60
procent av totalantalet) kan göras till
reducerade skolor. För de
svenjik-språkiga skolornas vidkommande
blir siffran cirka 70 procent.
Anledningen härtill är att söka däri,
att inom det svenska
bosättningsområdet finns en mängd glest
befolkade skärgårdsdistrikt.
Vad blir följden av en sådan
reducerad folkskola? Ur
bildnings-synpunkt råder det intet tvivel om
att det innebär en försämrad
undervisning, mindre innehåll och
svagare resultat. Därtill kommer, att det
huvudsakligen drabbar de
befolkningsgrupper, vilkas barn inte
under hela sitt liv kommer att få
någon annan undervisning än
folkskolans. Bland lärarkåren kommer
det att betyda arbetslöshet, enär
tusentals lärarkrafter skulle bli
överflödiga. I Finland har sedan en tid
tillbaka planerats en
läroverksreform, enligt vilken folkskolan
skulle bli bottenskola. Passar den
reducerade folkskolan till
bottenskola?
Den stora faran är, att det som
en gång tagits bort i
besparingssyfte, det är svårt att få tillbaka.
När en kommun väl en gång fått
ner sin budget genom beskärning
av anslagen till skolan, blir det inte
lätt att komma med krav på
höjning av anslagen om ett par år. En
reform av ifrågavarande slag är
icke till undervisningsväsendets
fromma, den lägger grunden till
ovilja mot nydaningar, som måste
medföra högre omkostnader. Såväl
statens som kommunernas
sparsam-hetssträvanden är värda all
aktning, men så länge det finns andra
områden att spara på, bör
undervisningsväsendet gå fritt från
inskränkningar. Beskärningar av
skolbudgeten är ovist
sparsam-hetsnit, som hamnar sig.
Om den nya riksdagen går med
på lagförslaget, skulle Finland få
bevittna, att den skolform, som
hittills varit ett surrogat, skulle bli
den dominerande, och den
ursprungligen avsedda skoltypen
skulle förlora terräng i
anmärkningsvärd grad. Det är att hoppas, att
de nya valen skänkt riksdagen
representanter för kultur och
framsynthet.
BARNBIBLIOTEKET
SAGA
innehåller nu 155 delar
Pris pr del:
kart.-band a kr., skinnband 3 kr.
Rekv. från närmaste bokhandel eller
SVENSK LÄRARETIDNINGS FÖRLAG
Rarnhusgatan 8, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
