Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 29. (2690) 19 juli 1933
- Lediga tjänster
- Tillsatta tjänster
- Personliga bemärkelsedagar
- Erik Adolf Häggkvist
- M. E. Fries
- Dödsfall
- Karl Berg
- L. V. Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
652
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 29
Lediga tjänster.
Vid kyrka och skola.
Guldrupe, Gotl., folkskollärar-, org.- o.
kl.-tj., 42 d. fr. 6 juli, adr. Bjärges.
Baldringe, Mlh., folkskoll.-, kl.- o, org.-tj.,
42 d. fr. 10" j<uli, adr. Ållekog, Högestad.
Tillsatta tjänster.
Till överlärare vid folkskola: i Nybro,
Kim., Arvid Magnusson därstädes.
Till l:e lärare vid folkskola: i Möklinta,
Vstm., O. Åström därstädes.
Till innehavare av förenade tjänster: i
Transtrand, Kpb., Reinhold Johansson,
Botkyrka; i Häglinge, Knst., Gustaf Sjöholm
därstädes.
Till ord. lärare vid folkskola: i Viby,
Örb., Signe Sjödahl därstädes; i F. Vram,
Krst., E. B. Johansson, Hjo; i Remmene, Älb.,
Arvid Brundin; i Nedertorneå, Nbt., Dagny
Lindblad, Mattila, Fredrik Sjökvist, Nikkala;
i Ramsele, Vnrl., Siri Emilia Larsson,
Östersund; i Karl Gustav, Nbt., Lempi
Wanhai-nen, Luleå.
Till e. o. lärare vid folkskola: i
Töreboda-Björkäng, -Skb., Stig Hamfors därstädes och
Knut Skoog, iSvanvik; i Gävle Knut Berg,
Karsjö, Kurt Ljungberg, Borås, Siri Wiberg,
Bolstanäs, Ingeborg Bengtsson, Gävle; i
Sollefteå, Vnrl., Walter Strömbäck och Valborg
Nordin.
Till vik. lärare vid folkskola: i
Valdemarsvik John Friberg, Kålltorp; i V. Vram,
Krst., E. B. Johansson, Hjo; i 8. Vi, Kim.,
Elis Stig, Sköllersta; i Avesta, Kpb., Tirfing
Fagerström; i Sollefteå, Vnrl., Sven
Söderström; i Torsås, Kim., Märta Berg därstädes
och Erie Gjärde, Höja.
Till ord. lärare vid småskola: i S.
Möckleby, Kim., Sigrid Walmark, Kalmar; i
Tjärstad, Östg., Dagny Andersson, Norrköping.
Till vik. lärare vid småskola: i
Töreboda-Björkäng, Skb., Elsa Johansson därstädes; i
Nottebäck-Granhult, Krb., Elin Gustavsson,
Klavreström, Karin Ulfsax, Boestad, Elin
Ohlsson, Vislanda; i Tjärstad, Östg., Dagny
Andersson, Norrköping; i Avesta, Kpb., Anna
Britta Welander; i Torsås, Kim., Olga
Andersson därstädes.
Personliga
bemärkelsedagar.
Erik Adolf Häggkvist.
Den 19 juli inträder folkskolläraren Erik
Adolf Häggkvist, Hagge, i femtioåringarnas
led. Född i Sättna socken nära Sundsvall är
han norrlänning till börden, fast han blivit
dalkarl genom arbetsorten. Efter avlagd
folkskollärarexamen i Härnösand 1904 erhöll han
för höstterminen samma år anställning vid
B j arme folkskola i hemsocknen och tillträdde
1905 ordinarie befattningen vid Hagge skola
i Norrbärke, vilken tjänst han hela tiden
innehaft. Utom undervisningen i den egentliga
folkskolan har han även handlett barnen i
slöjd- och fortsättningsskola. År 1919
genomgick H. en slöjdkurs i Skara och 1921 en
tysk språkkurs i Jena samt året därpå en
liknande kurs i Berlin. H. är en nitisk och
duglig lärare och har under dessa år nedlagt
ett intresserat och målmedvetet arbete på
skolans olika undervisningsområden.
I egenskap av ordf. i Hagge
föreläsningsförening under ett tiotal år har han lämnat
bildningsarbetet i orten en värdefull hjälp.
Ungdomens sunda kroppsliga utbildning har
han velat gagna genom bildandet av ortens
idrottsförening, vars intresserade ordf. han
M. E, Fries.
alltjämt är. Han är dessutom ordf. i
valnämnden inom distriktet och mångårig
medlem av socknens nykterhetsnämnd. Livligt
intresserad av lärarkårens sammanslutningar
är han medlem av så väl S. A. F. som
Sveriges folkskollärarförbuiid.
Glad och gemytlig till sitt väsen ha åren
icke nämnvärt inverkat på honom. Han går
därför med säkra steg och till synes fulla
krafter över gränsen till sitt andra halvsekel.
Rik på sann och sprudlande humor har H.
fått många vänner. Från dessa och
kamraterna kommer han helt visst att på
högtidsdagen få mottaga många bevis på sympatier
jämte lyckönskningar i mängd. A.
M. E. Fries.
Den 23 juli detta år fyller rektorn vid
Hälsingborgs högre folkskolor Martin E. Fries 60
år och avgår därmed från sin befattning som
ordinarie ämneslärare och chef för nämnda
skolor. F. tillhör.en från Danmark
(ursprungligen från Frisland) till Sverige inflyttad
släkt, vars mest bekanta medlem torde vara
den frejdade teologen doktor Samuel A. Fries
i Stockholm, död 1914.
Rektor Fries* namn är särskilt intimt
förbundet med Hälsingborgs högre folkskolors
första begynnelse. Då dessa skolor år 1916
skulle börja sin verksamhet, tvekade icke
styrelsen om vem den skulle föreslå till chef för
den nyinrättade läroanstalten. Genom sina
stora insikter i skolans yttre och inre liv, sin
humana läggning, sin fasta vilja och
praktiska duglighet var rektor Fries för visso väl
rustad för det uppdrag han då erhöll. Under
de 17 år, som sedan dess gått till ända, har
han ej heller svikit de förhoppningar man
fäst vid honom. Med smidig men fast hand
har han lett sin skola under såväl ljusa som
mörka dagar. Hans förhållande till skolans
styrelse och inspektor har städse varit det
bästa, vilket från flera håll betygades vid
den fest, som efter vårterminens slut hölls för
den avgående skolveteranen.
F. har alltid varit en barnens vän, en
lärare, som förstått de unga och velat sätta
sig in i deras tänkesätt. Småaktig
maktfullkomlighet och fordran på blind underkastelse
har städse varit honom främmande, och icke
minst detta förhållande torde hava bidragit
till att lärjungarna i honom sett en god vän,
som alltid velat deras bästa. De lekaftnar och
fester, vilka F. under inånga år anordnat för
sina elever, har städse varit mycket
uppskattade. Många av hans forna lärjungar bevarar
ännu i tacksam hågkomst minnet av de
Skolresor och fotvandringar, som F. lett, och
under vilka han blivit i tillfälle att draga nytta
av sin praktiska skicklighet icke minst i
kokkonstens mysterier, i vilka han är invigd.
Att rektor Fries’ arbetsdag vid
Hälsingborgs högre folkskolor nu skulle vara lyktad,
har man svårt att föreställa sig, i synnerhet
som hans yttre ingalunda skvallrar om några
Erik Adolf Häggkvist.
60 år. Ser man honom med raska steg, rak
och spänstig, skynda i väg till skolan eller
ser.honom till häst, tror man sig snarare
skåda en 50-åring än en i dagarna pensionerad
skolman. Säkert är emellertid, att rektor
Fries ännu är i besittning av obrutna
kropps-och själskrafter.
På F:s 60-årsdag förenar sig lärare,
kamrater, lärjungar och vänner i en varm önskan,
att livet ännu måtte ha mycket gott och
värdefullt att skänka honom. Fast han lämnar
skolan, övergiver han ej därmed sin fagra
hemstad, i varje fall icke för beständigt, och
hans vänner kan alltfort glädja sig åt att
få räkna honom till sin krets. Alla är vi
ense om att umgängeisen med rektor Fries,
såväl inom som utom skolan, efterlämnat idel
ljusa och vackra minnen. S. M.
Dödsfall.
Karl Berg.
F. folkskolläraren och kantorn i
Hagebyhöga, Östg., Karl Berg har avlidit. Med Karl
Berg stiger i graven en man, som inte blott i
sin kallelsegärning - folkskollärarens och
organistens - utan även i det offentliga livet
betytt ofantligt mycket för Hagebyhöga
församling och kommun.
Redan som nybliven folkskollärare år 1877
kom Berg till Hagebyhöga, och här blev han
sedan rotfast för hela livet. År 1908 avgick
han från sin lärartjänst med pension.
Organistbefattningen fortsatte han dock att
inneha ännu >en del år. Berg var emellertid även
kommunal klockarefar. Under en lång följd
av år var han ordf. i stämman och ledamot i
allehanda nämnder. I omkring 30 år fungerade
han som revisor i Hagebyhöga och V. Stenby
sparbank.
Närmast sörjes den avlidne, som var i en
ålder av nära 83 år, av barn och barnbarn.
L. V. Norén.
Den 3 juli avled f. d. läraren vid
Lindda-lens folkskola i Skål-ler.ud, Lars Viktor Norén.
Därmed var >ett sällsynt harmoniskt och av
trogen pliktuppfyllelse präglat liv ändat.
Det torde vara ganska enastående, att en
lärare tjänstgör 37 år vid samma skola,
över-lylld med barn och av halvtidstyp. Norén
gjorde detta.
Han glömde former och typer för barnen.
För och med dem levde han. Han var i deras
mitt i såväl lek som arbete och detta ännu på
gamla dar. Solen sken i hans skola, men där
rådde ändå ordning och disciplin. Särskilt
lade han sig vinn om barnens kristliga och
moraliska fostran, och han lyckades
förunderligt väl däri utan maktbud och tråkigt
moraliserande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0664.html