Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44 B. Boknummer. 1 nov. 1933 - Hjalmar Berg: Den gamla goda tiden då tuppen värpte. Kungliga ABC-böcker och böcker för menige man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Den gamla goda tiden då tuppen värpte
Kungliga ABC-böcker och böcker
för menige m au
Av undervisningsrådet HJALMAR BERG
Det är i år 450 år sedan boktrycket,
den »svarta konsten», infördes i vårt
land. Den äldsta hos oss tryckta och i
sin helhet bevarade boken, Dyalogus
Creaturarum moralizatus
(Moraliserande dialog mellan de
skapade varelserna), fullbordades nämligen å
tryckeriet i gråmunkeklostret i
Stockholm den 20 dec. 1483. Något tidigare
samma år synes där också ha tryckts en
liten latinsk grammatik, men av denna
finns nu endast tio rader i behåll. Tolv
år senare utkom den första på svenska
språket tryckta boken, Aff
dyäfwi-sens frästilse.
De första svenska böckerna hade
säkerligen en mycket begränsad läsekrets.
Någon bokläsande allmänhet fanns inte
på den tiden. Visserligen fordrades det
såväl före som efter reformationen för
rättigheten att stå fadder eller begå
nattvarden, att vederbörande kunde
Fader vår, Ave Maria och trosbekännelsen
samt sedermera även de tio budorden,
men detta kunskapsmått förvärvades
icke genom läsning i bok utan genom
@å gar t>et wäl,
Ur C. O. Finemans läsebok 1842
1O58
fWter,
möter.
muntligt inpräglande från predikstolen.
Först fram på 1600-talet, då
församlingarna började anställa läskunniga
klockare att undervisa allmogens barn,
blev läskunnigheten något mera allmän.
Länge användes vid läsövningarna mest
katekesen, psalmboken och nya
testamentet, men vid sidan av dem började
snart nog särskilda läseböcker för
ny-begynnare komma i bruk.
Liksom de första egentliga
folkskolorna upprättades under Gustav II
Adolfs tid, så syns även de första
abc-böckerna härröra från samma tidsskede.
Den äldsta bland de i kungliga
biblioteket befintliga abc-böckerna är
nämligen tryckt 1611. Den utgavs av den
framstående f örn- och språkforskaren
Johan Bure (Johannes Burens),
särskilt känd för sina runforskningar. Han
kallade också sin bok Runa och lade i
den runorna till grund för de latinska
bokstäverna samt avfattade en stor del
av innehållet med runskrift. Boken
utgavs »Under sådant Konungslighit f
ör-budh / Ät ingen Svensk ABC book / skal
uthi nästföljande åhr tryckias eller
nå-ghorstädhes brukas / Runor f öruthan:
Och medh then f rijheet / ät ingen uthan
Johan Bures wilie / skal hafwa macht
någhon Swensk ABC book / hwarken
uthrijkes eller inrijkes / tryckia lata /
widh thet wi j té uthi Privil: förmäles.»
Tiden för privilegiet utsträcktes
ytterligare, och boken utkom i flera
upplagor, även under titeln Swenska ABC
boken medh runor. Under de tre
århundraden, som förflutit efter dess
utgivande, har den fått efterföljare i
mängd. Kungl, bibliotekets samling av
abc-böcker omfattar närmare 200
nummer, och Svenska skolmuseet har i sin
ägo omkring 70.
Bland utgivarna till dessa böcker
märkes många lärda män: professorer,
präster, lektorer, seminarierektorer o. a.
Det dröjde rätt länge, innan någon
folkskollärare vågade sig på uppgiften,
och det är först på en 1854 tryckt Ny
ABC-bok för småbarnsskolor och
hemmet som man finner ett kvinnligt
författarnamn, Beata Maria Ahlgren,
lärarinna vid Malmö småbarnsskola. I
några fall står sammanslutningar såsom
utgivare, bl. a. Sällskapet för
växelundervisningens befrämjande och
samfundet Pro Fide et Christianismo.
Detta senare utgav år 1773 »Försök til en
rätt lärobok, hvilken innehöll en kart
grundläggning til et nödigt staf vande,
räknande och innanläsande samt til en
mögelig christendoms kunskap och
utöfning för fem-, sex- eller sjuåriga barn:
utgifvet efter högvördige präste-ståndets
godtfinnande ...» En år 1828 utgiven
Ny ABC-bok för barn och ungdom
säger sig författaren, J. P. Lundqvist, ha
»på fleres af allmogen begäran till
trycket lemnat».
Det ansågs i allmänhet långt fram på
1800-talet - och på åtskilliga håll allt
* fortfarande - vara hemmets sak att
bibringa barnen läskonstens första
grunder. En hel del abc-böcker anges
därför också vara avsedda till tjänst för
hemmen, och därom vittnar också
sådana boktitlar som Hemskolan, För
mina barn, Mors hjälp, Lasses ABC-bok
och Lillans ABC.
Vanligen är böckerna tillägnade
»barnen» eller »barn och ungdom», men
ofta tillfogas en närmare bestämning
t. ex. flitiga barn, små flitiga och snälla
barn, små gossar, små flickor,
ståndspersoners barn, allmogens eller fleres barn.
En alldeles särskild läsekrets avser Den
metodistiska abc-boken, abc^boken för
Frimurarebarnhuset i Stockholm samt
»ABC-bok till tjenst för fattiga barn i
Carlstad».
En särskild grupp för sig utgör de
böcker, som utarbetats enkom för
prinsar och prinsessor. Den äldsta av dem
är Barnabok Hans Kongl.
Höghet Kron Prinsen i
underdånighet tillägnad af
Samfundet Pro Fide et
Christi a n i s m o, utgiven till tjänst för
dåvarande kronprinsen Gustav, sedermera
Gustav IY Adolf, då han skulle lära sig
läsa. Den har en synnerligen förnämlig
utstyrsel med fina koppargravyrer och
vackert tryck. Andra »kungliga»
abc-böcker är tillägnade Gustav IV Adolfs
barn Gustav och Sofia Wilhelmina
ävensom prinsessan Lovisa, sedermera
drottning av Danmark, arvprinsarna Gustav,
Oskar och Carl samt prins Lennart.
Det stora flertalet har såsom titel
enbart ABC-bok, Läsebok eller Läse- och
lärobok. För att visa att man följde
med sin tid, tillades ej sällan Ny eller
Nyaste. Men det förekommer också
mänga andra titlar, såsom Den lille
läromästaren, Enfaldig stafningslära
föreställd i frågor och svar, Allmänna ABC-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
