Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
till sin disposition; anbudet att leda detta erbjöds
en ung jurist, Magnus Jakob Crusenstolpe, och han
tog emot det.
Crusenstolpe hade tack vare en mer än
vanlig begåfning gjort en hastig karriär på
ämbetsmannabanan.1 Han hade bland annat varit t. f.
landssekreterare i Skaraborgs län, då Karl Johan
reste igenom länet, och därvid blifvit föreställd för
högstdensamme. Kungen hade då behagat erinra
sig, att han författat en politisk broschyr, som
fallit honom i smaken. Senare (1824) kom
Crusenstolpe såsom revisionssekreterare och därefter assessor
till Stockholm.
Här kom han under olika inflytanden. Å ena
sidan hade han oppositionelt påbrå från sin farfar,
som varit inblandad i Pechlins stämplingar, och
hvilken Crusenstolpe såsom gosse hört ge luft åt
sitt hat mot Gustaf III. Detta i förening med
liberala idéer, hämtade från studiet af Rousseau och
andra författare, kunde ge Crusenstolpe anledning
att sluta sig till den dåvarande
riddarhusopposi-tionen med prosten grefve Schwerin och senare
fri
1 Född i Jönköping 1795, student i kund 1811—14,
ingick i Göta Hofrätt, var kanslist vid riksdagen 1817—18,
adjungerad i Svea Hofrätt och assessor där 1825; afsked 1834,
död 1865.
Utom sina romaner, ett par noveller och talrika historiska
arbeten har Crusenstolpe äfven skrifvit en mängd uppsatser i
tidningar, i synnerhet i »Dagen» och »Folkets röst», och
tidskrifter samt kalendern Svea, hvarest han 1857 — 1865 författade
»dödsrunor» med anmärkningsvärd oväld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
