Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK MUSIKTIDNING. 133
Kristiania aug. 83. I följd af resor kommer jag försent med min l>erättelse om de svenska k. operaartistemas besök här, och skall nu blott tillata mig några reflexioner. Att publiken och till en del kritiken
hiir-stiides icke kan fasthålla, huru långt denna
svenska opera står under den man på sin tid fick höra, med artister som Michaeli, Stenhammar, Hebbe, Arlberg, Willman, Arnoldson, det
kommer väl deraf, att fåtalet här förstår dramatisk musik och än mindre kan, minnas det en gång hörda verkligt goda, samt att de flesta af våra kritiker dels hört helt litet, dels äro för unga att kunna liafva iakttagit broderlandets opera i dess glansperiod. Af denna anledning har man nu också betecknat den afdelning som uppträdde här såsom rent af mönstergiltig, något som alls icke är händelsen, enär man rättvisast kan karakterisera densamma såsom respektabel, hvilket mera naturtrogna beröm också nu vinner alt större hiifd bland publiken, som ej längre står under intrycket af ögonblickets uppbrusning. I alla fall är jag gerna med om att önska
artisterna hjertligt välkomna åter till vårt
operatorstande land. Bland de besökande tyckte jag och många med mig bäst om fröken Niehoff. Hon har vacker stämma, sjunger godt och är icke ’utan dramatisk begåfning, den hon använder med intelligens. Wendela Andersson är, ehuru utrustad med ej synnerligt stora röstmedel, en behaglig och dramatiskt begåfvad sångerska.
Kröken Ek, som visserligen haren välbildad stämma, kan för mig icke räcka till i uppfattning och ätergifning af den högdramatiska operan. .Det blir antingen tör vekt eller for forceradt.
Odin ann glänste med sin vackra stämma, men skådespelaren i honom var borta. Så till vida kom b an ge längre, men han sjunger åter med beslöjad, något torr röst. I dessa dagar leinnar oss Johan Svendsen, för att efterträdas af Johan Selmer, som också har betydlig begåfning och iir en fin,
originell och duktig musiker. Ett af hans sista arlieten, kantaten »Hilsen til Nidaros»
komponerad i anledning af sångarfesten i Trondhjem, iir ett utmärkt verk af betydlig skönhet och gjorde stor lycka på festen. Det har en
karakteristisk och verksam instrumentation och är satt för större och mindre kör med tenorsolo samt full janitscliarorkester. På konserter har under sommaren varit tomt. Nu böljar på Tivoli den svenska operan under direktör Berndt, med fruarna Moe och Hofer såsom primadonnor. S. Nya Operor: »La Princessc des Canaries» af Lccocc| (Paris). »The Prince-Consort» af Ludvig Englænder (Newyork). »Hermosa» af Branca (Florenz). »Le Révérend» af Taudou (Perpignan). »El torrente milagroso» af Sabater (Madrid). »Fenice» af Pierson (Dessau). »Lakmé» af Leo Delibes (Paris). »Ondolina», af Th. Muller-Reuter (Strassburg). »læ premier baiser» af Einile Jonas (Paris). »Dejanice» af Catalani (Mailand). »Tripilla» af Luigi Luzzi (Genua). »El Favorito» af Reparez (Valencia).
»Esme-ralda» af A. Goring-Thomas (London). »Königin Mariette» af Ignas Briill (Miinchen). »Henri VIII» af Saint Sacns (Paris). »La main et le coeur» af Leeocq (Paris). »Rip van Winkle» af Planquette (London). »Die Reise nacli Afrika» af Suppé (Wien). Il Carnevale di
Piri-picehio af Spinelli (Rom). Jolanda af Villafiorita (Ancona). Mademoiselle
Dyiia-mite af Paul Curtois (London). Pounce and Co. af Wolf (Newyork). -i- Wolfgang Amadeus Mozarts Werkc äro nu nära fullfärdigade hos Breitkopf & Härtel. Beethovens verk äro utgifna i *203 nummer och Mendelsolms i 157, medan Mozarts uppgå till den häpnadsväckande summan 528, förutom 40 eller 50 fragment af större eller mindre omfang, hvilka äro införda i supplementet. Omkring en tredjedel af Mozarts kompositioner
offentliggöras för första gången. Bland 15 mässor, som förekomma i den nu i fråga varande upplagans första serie, ha endast fem varit utgifna i par- titur, och bland alla symfonierna — 41 till
antalet, förutom några i supplementet intagna — ha 24 aldrig varit på något sätt utgifna, och åtskilliga bland de öfriga ha endast utkommit arrangerade såsom pianoduetter. Nästan alla kompositionerna för fortepiano med och utan ackompanjemang iiro förut utgifna, många bland dem i flere upplagor, hvaremot andra verk, t ex. serenader och divertimenti, i synnerhet de, som äro skrifna för biåsinstrument, ha legat outgifna i manuskript i ett helt århundrade. De fyra första serierna i denna upplaga innehålla religiös musik, nämligen 15 mässor, 7 litanior och
ves-peres, 31 smärre religiösa verk (offertorier,
motetter m. m.), 2 oratorier och 3 kantater, Den 5:te serien innehåller all hans dramatiska musik. Derefter följa sångerna vid piano och kanon för sång. .Serierna 8—12 innehålla
orkesterkompositionerna (symfonier, serenader,
divertimenti, dansmusik, konserterna m. m.). Serierna 13—15 upptaga kammarmusik för
stränginstrument, och serierna lö—22 pianokompositionerna med och utan ackompanjemang. Den 23:e serien består af sonaterna för orgel och orkester, skrifna för Salzburg. I supplementet, det enda, som ännu ieke utkommit fullständigt, förekomma Requiem, den stora ofullbordade mässan i c-moll, fragment ur operorna »Lo sposo deluso» och »L’oca del Cairo», utom symfonier och
konserter. Edvard Grieg är tillika med den franske komponisten »Jules Massenet vald till
korresponderande medlem af Musikakademien i T^vden (Maatchappij tot bevorderung den Toonkunst). .». »Allmänna Richard - Wagner -
Föreningens» (ieneralförsamling i Bayreuth egde rum den 27 Juli och öppnades af baron von Ostini med ett trefalt »hoch» för festspelens beskyddare kon. Ludvig II af Bayern. Herr Gross
meddelade den vigtiga underrättelsen, »att Parsifal, tack vare den lysande framgången af detta års representationer, alldeles bestämdt komme att redan nästa är gifvas ånyo». Ett lika vigtigt meddelande var det, som doktor Schemann gjorde, »att konstnärerna af eget initiativ
forpligtet sig att för festspelen ställa sina krafter till buds», en underrättelse, som mottogs med stort
bifall. Kapellmästare I.evi bekräftade detta
meddelande ocb underrättade tillika att från
konstnärsföreningen afgått en inbjudning till Franz Liszt att ställa sig i spetsen för föreningen, emedan han med sitt lysande namn efter bortgangen af festspelens skapare bilst kunde representera
företaget. Man öfvergick nu till dagordningen. Herr Ostini tillkiinnagaf att den Allmänna Richard-Wagner-förcningcn räknade för
närvarande 1591 medlemmar och föreslog att man skulle göra agitation för Föreningens sak. Ett upprop till de tyska teatrarna, att hvar ocb en af dem skulle gifva en representation till förmän för Bayreuth-teatem föreslogs, och hade herr Pollini i Hamburg redan på förhand följt ett sadant, i det han öfverlemnade en summa af 1200 mark, inkomsten af en teaterafton, och förband sig att årligen lemna bidrag. Vidare inflöto 457 mark från ett håll, 600 från ett annat såsom inkomst af konserter. De mindre föreningame uppmanades att genom konserter, föreläsningar m. m. verka för saken. Enligt kassaförvaltarens redogörelse hade från
Föreningens grundande 3591 mark influtit till d. 25 Juni såsom bidrag af medleminarne, och extra inkomster utgjort 3773, hvarför, med afdrag af 844 mark för trycksaker, porton o. s. v.,
kassabehållningen utgjorde 6520 mark. s- Paris. I Ceeiliakapellct i kyrkan St.
Eu-stache har blifvit uppsatt en minnestafla öfver den franske musikern Rameau (f. 25 .Sept, 1683 i Dijon, d. 12 Sept. 1764 i Paris).
Philippe Rameau var organist i St. Eustache och har gjort sig bekant genom flera operor,
kyrkomusik ocb talrika verk tör klaver och orgel. Af betydenhet för tonkonsten var Ramcaus
uppställning af ett nytt teoretiskt system (Traité. de 1’harmonie), livars grundtanke var återförandet af alla möjliga ackord till några få stamformer (accords fondamentaux); alltså läran om ackordens omvändningar. Vid aftäekandet af minnestaflan, som bekostats af »Société des compositeurs de musique», utfördes några religiösa kompositioner af Rameau. — Planquettes ojierett »Cornevilles klockor» uppfördes nyligen för 890:de gången å Folies Dramatiques; innan sommarsäsongens slut den 31 Aug. skall operetten ha gifvits jemt 900 gånger. — Léo Delibes opera »Lakmé» skall i Tyskland först uppföras i Frankfurt men är derjemte antagen vid 10 andra tyska scener. — Paris-teatrarna ha börjat offentliggöra repertoaren för vintersäsongen. Stora operan börjar med Gounods »Sappho», deri fröken Krauss har titelrolen, vidare kommer att gifvas en ny ballett »Farandole» och en tvåakts-opera »Tabarin» af Fessan. Opera Comique förbereder följande nyheter: »Jolie Gille» af Poise, »Manon» af Delilæs, »Dimitri» af Joncieres och »Diane» af Poladilhe. — Renaissance-teatern gör det mycket
be-qvämt för tidningsreferenterna. Frän början af nästa säsong liafva de i närheten af foyeru till sitt förfogande tvä med all komfort utrustade skrifrnm, som de kunna begagna sig af under mellanakterna. Men ej nog dermed. I hvart och ett af dessa rum står en betjent färdig för att mottaga manuskript och sedan åka dermed till vederbörande redaktion. Tours. Teatern luirstädes, bygd 1872, nedbrann den 15 Aug. på morgonen. Intet menniskolif spildes, men dekorationer ocb
kostymer förstördes till 60,000 fres värde. Teatern var försäkrad lör 500,000 fres. London. Mapieson, förre direktören för italienska ojieran härstädes, fattade för några år sedan planen att vid stranden af Thames nära parlamentshuset bvgga ett stort operahus. Den djerfve impressarion började anläggningen men hade ej pengar till bygnadens fullbordande. Han liir nu ha erhållit medel, och nästa är kommer således London att ega ett nytt och präktigt operahus. Mapieson tänker halla sin teater öp|>en hela året. Under tre månader skall gifvas italienska operor, under de tre
följande engelska, sedan franska och under två månader tyska operor. Sista månaden af året egnas åt gifvande af konserter. — I stadsdelen Islington öppnades d. 4 Aug. en ny teater i stället för den i Sept.
för-lidet är nedbrunna Phiharmonic Thcatre. Den bär namnet »Grand Theatre», kostar 15,000 Pd. St. och rymmer omkr. 3000 åskådare samt är hufvudsakligen bestämd för sångspel och melodramer. — Den 4 Ang. öppnades
Coventgarden-teatern för en följd af »1’romenad-konserter.» Scenen är förvandlad till en chinesisk paviljong och hela teatern upplyst med elektriskt ljus. Konserterna utföras af en 100 man stark
orkester under M:r Gwyllym Crowns ledning. Leipzig. Hector Berlioz’ o]>em »Benvenuto Cellini» uppfördes d. 3 Aug. på Stadt-teatern. Denna opera infördes pa tysk scen första gängen 1853 i Weiinar genom Franz Liszt, och v. Biilow har för några år sedan i egenskap af kapellmästare i Hannover upptagit den samma. Emottagandet i Tyskland har likasom i
Frankrike ej varit synnerligen varmt. I Iæipzig var framgången större och utgifvaren af Allgem. deutsche Musik-Zeit. anser ojieran berättigad att intaga ett hedersrum pä tyska
operarejier-toaren. Fader Liszt och flere framstående musici hade rest till Leipzig for att höra den geniale fransmannens i manga nummer anslående verk, som læhandlar ett hälft komiskt halft allvarsamt ämne, en episod ur den store
Florentiner-konst-niirens lif. Halle. Stadsstyrelsen här har beslutit att bygga en ny stadsteater. Kostnaden är l>estämd till 450,000 mark, och 6000 mark äro anvisade till 3 pris för de bästa planritningarne, hvilka skola vara inlemnade före 15 Nov. Ritningar som ej premieras kunna inköpas till 750 mark. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
