Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
A p R. .’M.A J. J U N., %Ö R Å R I78f. 139
*
fafa , i det man föreftålde honom hans tropheer: Ack!
mine vänner, det Jkulfa mera fägna mig i detta
0-gonblick at hafva gifvit ett fattig et glas vatten, an
at erinra mig alla mina fegrar. Tror ni ej, at
Alex-ander, då han råckte. en (ky^dande hand åt Darii
olyckliga familj, aftorkade des tårar, betygade Syfi*
gambis en fons vördnad och ömhet; trof ni ej, at han
var mera lycklig, at han njot mera, åri den vildfinte
7bamas> fom irån efvtorji åfkådar Dellys iköfling,
des blodiköljda gator, fvårdets och lågornas raferi,
åt hvilka ftacten i mer ån fex timmårs tid var öfver-x
lemnad, och vil 0111 aftonen begabba den fångne
Kej-faren och miisharidla hans lyfter? Åntiu en gång, min
vån ! forjka eder ijål, ni ikal dår helt vift finna denna
fanning: Hjertatsnojen äro vida ofver finnenas. Lita,
för öfrigt, icke blott på mig, rådfråga Plato, den
kånflofullafte af menniikor, lås med upmårkfamhet
denne verklige phiiofophens ikrifter: jag år fåker, at,
ni ikål fmaka dygdens fötma, at ni Ikal öfvertygas
om den inre kånflans oåndeligå vårde framför
finne-na. — Förträfflig metaphyfik, min vån, och fom
nog klingar i mina öron; men aldrig ikal ni
öfverta-la mig, at det år ftörre nöje at vörda Mamfell** 558
dygd, ån at nytja det lyckliga ögonblicket atfegra
dår-öfver. Plato kan vara en ftor man, en ganika ftor
man, men förlåt mig, jag tror mera mit hjerta, och
det laget* mig ...______ Det lager er, i detta ögonblick,
intet. Jag* känner edert hjeita för vål, at icke daraf
vånta mig den kårlek för dygden, fom på vifst lått
år ofs medfödd och allenaft fammanlefnadens mifs*
bruk förmår rnbba och förfföra, ’Kom ihog, det år
en menniika, fom talar til en menniika, fom har alla
de ofullkomligheter, hvilka åtfölja vår natur; men,
j*g ber åniui en gäng» bjud til at hSra eder fjäf och
J*g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0145.html
