Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förakta guld , få blir din lefnad ren.
Guld, Jaftens fvård och qfkulds ftote-ften;
Hvi fick ej bergens hvalf ell* hafvet dig betåfka
Med en evårdlig natt, olycklige metall!
Men i min lugna gål du ingen ftorni ikal vjdka,
* Mit låga tjåll du ej beflåcka |kal»
Så talte, han; men 6det åmnar
Se Eremitens dygd på verkligt vågfpel fatt,
Af flinthårdt filfvermynt han jordar up en ikatt:
Det år ju himlens fkånk - - han ingen penning låmnar»
En man, fom hort hans nit och nu fornamhans fynd,
Vår Eremit et ledfamt mote blifver: j
Mot guld och åfverflod, hvar år din fordna ifver?
Ach vtåk en borda ner, fom retar dig til fynd!
Du har ju ofta fagt, at om ock lyckan lade
For, dig all verldens guld, fi Ikulle det forfmås;
Tyft, fad’ vår Eremit, hvad jag om guldet fade,
i Det kau om filfver ej forftås*
2.
Den oegennyttige Lar arm. 1
Ctltmtnt ikuir jag vårda,
Blott hon ågde mera vett;
Men des dumhet kan mig morda:
Hvem bar nåniin maken fett?
Hon tror, at med hornen, tjuren
Skjfar kalfftek på vårt bord,
Och at alla kreaturen
Vå*t, likt murklor, på yår jord^
S 4 Ach !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
