- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
270

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270 II BOKEN. — GAMLA ANOMALIER.

3 sing skil, skel, sel, sal; 4 pl. skilu, 3 pl. skilun; pres.
konjunkt. skille, skele; impf. indik. skolde, 0. 8. v. (se Ricit-
HOFEN; jfr. Rask, Fris. Spr. s. 77); Isl. skulu eller skyldo,
skal, skulom, skylda, skylda, skylinn eller skyldr (pligtig,
beslägtad); Homil. 37: 4 scolop er (skolen J); 45: 2 ver
bipiom gup at nafn hans skyle (pres. konjunkt.) helgasc
(helgas); 48: 4 at ver scyldem (impf. konjunkt.); Orv. Odds
S., Fragm. Isl. s. 405 at ek skyla. Till motstycke af Is.
pres. konjunkt. skyli har F. Norskan skuli, t. ex. i äldsta
handskriften af Frostap. L. hvesso (huruledes) Peir sculi
beta (Norges Love II. 501); ’Samlinger V. 143 en honom
Parfnasst skuli (bör fattas); i en gammal handskrift af
Kongespeilet fins skalu för skulu (se Frumpart. s. 21), och
likaledes i ett Norskt permebref af år 4292 (se Diplom.
Norveg. I. 74); i den Norska membr. af Ol Hel. S. s. 7 m.
fl. st. skilldi (skulle). På Amager, vid Köpenhamn, lärer
sägas skil (skall), hvarpå förmodligen hänsyftas i Gloss. til
Nials S. s. 774. Svenska fornhäfder innehålla: Cod. Bur
s. 240 ok vento (förmodade) Per mz skula senkia; Ansgar.
2: 26 for thy at jak wiste mik felogan (trygg, säker)
skula koma igen; allmänt i 4 och 3 sing. skal; Cod. Bur.
s. 444 skalt Pu, Kg. Styr. IL. 33 tu skalt, och så ännu
i Carl XII:s Bibel, t. ex. Math. 4: 21; Kg. Styr. IV. 5:
& skulum wi; Gottl. Hist. 3: 5 skulin ir (skolen J); VGL.
I. K. B. 3 pa sculu Per (då skola de); G. B. 4 pr. barn
perre (deras) skolu; och i allmänhet under fornspråkets
bättre tid skulu, skolu eller skulo i 3 pl.; sedan emellanåt
skula eller skola, t. ex. St. Rimkr. 34: 2 skula; VGL. 1
Md. 41: 2 at pu skuldi (skulle); ÖGL. Kr. B. 44 sum han
skulde; Gottl. L. 43: 44 et (att) ai sculi (pres. konjunkt)
alt upp takas; Bonavent. 8. 85 at han skoli ga; S. Birg
Up. 4: 26 huru barn —–—- hafdhin skulit fodhas (för
fodhas; hade skolat födas); 4: 40 haffdhe skulat talo;
ÖGL. Kr. B: 40 pr. han e& skylder preste sinum (skyl-
dig sin prest) atta penninga; Dr. 7 pr. at han var egh
draparanum sua skylder (att han ej var med dråparen så
skyld, beslägtad); S. Birg. Up. 6: 58 tekn stora komasko-
lande thinga (tecken till stora ting, som komma skola);
Wadst. Kl. R. s. VIII nakat (något) koma skolande nadhs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free