Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UI BOKEN. — PART. PRETER. 431
sällspord, dyrköpt, trögläst, hårdsmält, obebodd, trångbodd,
tungrodd, slöskodd, tunnsådd, sannspådd, andfådd, stjern-
beströdd m. fl. Bland dessa, ur verbets alla högre och
lägre afdelningar, äro ganska få (t. ex. stjernbestrudd) så
beskaffade, att af dem en verbal-böjning kan tillvägabrin-
gas. — Hvad som här gäller partic. af äkta Svensk här-
komst, gäller ock naturaliserade utländingar; de må bära
mer eller mindre drag af det främmande ursprunget, t. ex.
benägen, förmögen (jfr. s. 436), försagd (icke af säga, utan
af T. verzagt), beskaffad m. fl. Särskildt är med rättskaf-
fens, — en vanställning, som står för vår egen räkning;
ty i Danmark och Norge har af det T. rechtschaffen blifvit
retskaffen. Hos Linp och några andra ses rättskaffen, —et.
Iase, med anförande af rettskafft hos Laur. Petri, angifver
sjelf rättskaffans. Antingen man nu från början gjort ett
adv. rättskaffandes, eller tänkt sig det Tyska neutrala
rechtschaffenes, blir rättskaffens en felaktig och ohandterlig
form, som efter tycke och smak böjes en rättskaffens, den
rättskaffens eller rättskaffnes eller rättskaffne, de rättskaf-
fens eller rättskaffnes eller rättskaffne. Vill man icke upp-
offra hela ordet (som motsvaras af rättsinnig eller rättrådig),
så kommer man ej ur trångmålet, utan att helt enkelt böja
ordet såsom starkt part. preter., rättskaffen, rättskaffet,
rättskaffne, rättskaffna; hvarigenom öfverensstämmelse vin-
nes med subst. rättskaffenhet, hvilket då ej, såsom be-
skaffenhet (jfr. beskaffad), belefvenhet (jfr. belefvad), befogen-
het (jfr. befogad), komme att stå ensamt. — När part.
preter., vare sig artikuleradt eller icke, är fristående, och
liksom substantiveras, har det ingenting annat från den van-
liga böjningen utmärkande, än tillfogadt s i genit., t. ex.
den (de) frigifnes (-as) rättigheter; den (de) innebrändes
(-as) öde; den (de) älskades lycka; en lärds omdöme; en
olärds tadel. Men part. preter. kan aldrig helt och hållet
förvandlas till subst., så att det kan få ändelse-artikel, så-
som part. pres., t. ex. svaranden, afseendet, påståendet;
eller någon gång adj., t. ex. fullmägtigen, svarten, lillan.
7:o Komparation, som tyckes aldrig ha egt rum för det Skan-
diska part. pres., har deremot, ehuru begränsad, sedan gamla
tider funnits för part. preter. Uti Isl. förekommer ej grad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
