Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Anmärkningar.
att döma, äro helt unga bildningar, hvilka lätt kunna hafva
en ganska tillfällig uppkomst, saknar man skäl att för dem
söka ursprunget i den dunklaste forntiden, i okända eller länge
sedan förglömda ord. Man kan för den skull hysa betänklig-
het att med Ihre antaga ett äldre flidka, ett diminutif af det
Isl. i Svenskan icke bemärkta f/lisé (femina, mulier), så när-
Kggande, vacker och i flera afseenden lämplig denna tydning
må vara. Ån mindre vill man för gosse tänka sig ett upphof
i någon Celtisk munart, och knappt se det i Medeltids-Latinet
(jfr. Spegel och Ihre). P. A. Munch tyder gosse såsom gassi,
egentligen garsi, d. v. s. substantif-ändelsen si fogad till ”ob-
soleta gars”, dräng, hvaraf Got. (Mös. Göt.) gargja och Fr.
gargon (se F. Sv. Spr. s. 89); dervid han skiljer mellan detta
gassi och Isl. gassi (gåskarl). Denna förslags-mening vore
mera lockande, om man hade någon särskild anledning att
föreställa sig ett Mös. Göt. garsja, eller ett tillförene brukligt
Germaniskt gars, till hvilket -si kunde sluta sig. Diez upp-
gifver ur Jura-dialekten gars (son), F. Fr. gars och Prov. gartz
(gosse); men härleder dem, liksom Ital. garzone, Milan. garzon
(gosse, äfven: tistelartad växt), Fr. gargon, Sp. garzon, från
strek, Norska strik), sork (annars = mullsork, mullsurk, mullvad), kult eller kulter
(större gris, äfven liten trind gosse, jfr. hos Hallager Norska kult: kulle, liten
tjoek sak, jfr. ock gris såsom smekord om barn), gvant (liten gosse, jfr. N.
Sax. guant, slug fogel, lustig ture), pys (liten gosse), parfvel (Lat. parvulus),
here (äfven hele, heire, kanske ej att föra till hirpi, utan till Isl. heri, dverg
och einheri), grebbe eller gräbbe (se Ihres D. L.), spole (utom den vanliga
bemärkelsen äfven: en lång och smidig pojke) eller spoling, päpling, paising
(liten gosse), kulting (— kult) m. fl.; för flicka på många ställen tös (Jemt-
ländska liksom Norska taus, Dan. tös, Lombardiska tosa, hvilket sistnämda,
om ej af Skandisk börd, utan, hvad Dietz s. 349 förmodar, genom toso,
gosse, härstammande från Ital. torso, väl då skolat, med förbigående af
Svenske hufvudstaden och skriftspråket, omedelbart öfver Danmark banat sig
väg till bondstugorna i Sverige och Norge ända intill gränsen mot Lappmar-
ken), annars kulla (jfr. Isl. kolla, hona utan horn, kullig ko, hind; jfr. ock
kullutter), grebba (eller gräbba, hos Spegel gribba; jfr. Isl. grybba, osedigt
qvinfolk), gänta (eller jänta, Norska gienta, jente, Isl. genta), däka (Isl. dekia,
slarfvig flicka), fänta (jfr. fanter), stinta (eller stänta), päjkä (se pika), kulta
(liten rund ficka, jfr. hos Egilsson kolta), päis (liten flicka) o. s. v. till ett
stort antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
