Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kamrarna och beskattningsfrågan af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN. 33
förligt större än förr, är de årliga riksdagarnes införande, som
hvarje år ställer konung och representation ansigte mot ansigte med
hvarandra, och den samlade kraft, riksdagen numera kan vinna, då
den är fördelad på två kamrar i stället för på fyra stånd. Riksdagen
kan derför gifva större eftertryck åt sina beslut än förr, och uti den
hvarje år återkommande stalsregleringen, som för riksdagon innebär
en så stor makt öfver hela samhällsverksåmheten i alla dess grenar,
har den ett ytterligare medel att. göra sin röst hörd. Riksdagens
båda kamrar och dessas inflytelserika män äro således ej allenast
oförhindrade, utan äfven understödda af våra konstitutionela former
i hvarje allvarlig sträfvan för fosterlandets angalägenheter. Hvarje
vigtig fråga kan, så snart den vunnit utredning och visat sig kunna
främja samhällets bästa, ernå sin lösning på öfvertygelsens väg, på
samma gåug hvarje omoget förslag faller för den kritik, som väntar
det först från två, efter olika grunder, men dock båda af folkets för-
troendemän sammansatta kamrar, och derefter från rogeringen och
dess sakkunniga organer. Af vigt blir således för en normal ut- .
veckling af vårt samhälle, att den konstitationela anda, som genom-
går våra samhällsformer och vår statsutveckling, hålles vid lif.
Betrakta vi vår utveckling under det 1809 grundlagda stats-
skick, finna vi, buruledes den maktfördelning mellan konung och
representation, samt den likställighet mellan de särskilda represen-
tationsafdelningarne, som utgör dess grundvalar, varit, trots de tunga
former, som tillhörde ståndsförfattningen, mäktiga att gifva vårt land
en materiel och andlig utveckling, som gläder hvarie fosterlandsvän,
och att genomföra ett lagstiftningsarbete, som kan jämföras med de
förnämsta kulturlärders; på samma gång denna [författning visat
exempel på det most fredliga genomförande af den vigtigaste och
svåraste reform, som en representation kan företaga, nämligen en
total reform af sig sjelf. Denna lugna, jämna utveckling, som redan
usder ståndsförfattningen var möjlig, är numera ännu lättare efter
1866 års riksdagsordning, om man blott fortfarande vidhåller de
grundsatser, som utmärka vår författning, och ej låter förleda sig
af abstrakta theorier att söka tumma eller förändra de gifoa sam-
hällsformerna. Finnes den allvarliga anda, som yttrar sig i arbete
att på den fria öfvertygelsens väg genomföra sin vilja, tår represen-
Svensk Tidskrift, 1873, I:sta häftet. | 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
