Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Skönliteratur - Valda Skrifter af O. Dalin af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
74 SKÖNLITERATUR.
likna någon frausk skald, så vore det väl Clement Marot, Frans I:s
och Margaretas af Valois vän och tjenare, förste representanten af
den franska ’"badinage", som med sina småverser firade ögonblic-"
kets fröjder vid hofvet. Men en annan fråga är, om den franska
poesien direkt varit hans främsta förebild. I detta hänseende har
först Atterbom och efter honom Eichhorn påpekat, huru har sökte
sina förebilder snarare inom Tysklands och Englands literatur, för-
nämligast inom den senare. Detta förhållande, som till en del uppvi-
sas i detalj at begge de nämde föfattarne, skulle kunna ännu län-
gre fullföljas. Utom "Argus", som han skref efter förebilden af
Addisons "Spectator", samt en börjad öfversättning af dennes "Cato",
voro väl hans allegoriska sagor, "Sagan om hästen", sagan om "Ängen"
jemte de i "Argus" förekommande, föranledda af motsvarande en-
gelska skapelser, af Dryden och Swift. Om den senare påminner
han sjelf genom att en gång kalla sig "Roderic Swiftenfeldt" un-
der en af de humoristiska uppsatserna i Argns, liksom den deri
förekommande historien om "Erik hin Götskes resa till nya verl-
dar" till innehållet erinrar om "Gullivers resor”. Ja, alla hans ko-
miska bagateller på prosa, som än i dag kunna läsas med nöje, ha
ingen annan rot än denna: det är Addisons och Steeles likartade
uppsatser i de berömda engelska veckoskrifterna, som varit den
svenske författarens mönster, på samma gång det dock måste med-
gifvas, att ton och tankar oftast äro fullt fosterländska. Men äf-
ven i afseende på Dalins största, allvarligaste och hos samtiden
berömdaste dikt, "Svenska Friheten" kan detta beroende af eugelska
mönster uppvisas. Det är Thomsous 1727 författade vidlyftiga
poem "Liberty", som deri, ehuru i sam:randragen form, återspeglas.
I bägge dikterna är det frihetens gudinna, som framställes talande
i den poetiska vision, hvilken föresväfvar skalden. Men medan den
engelske framställer först Grekl.nds och Roms öden samt sist Eng-
lands, fosterlandets, inskräuvker sig den svenske att teckna Sveriges
historia i de tvänne försva sångerna, bildade efter den fierde sången
i den engelska dikten, der Thomson såsom cn ingress låter gudin-
nan utbrista i följande tirad, som mycket väl kan tänkas ha di-
rekt inspirerat Dalin till hans dikt:
Thenoce the loud Baltic passing, black with storm,
To wintry Scandinavias utmost bound,
There I the manly race, the parent — hive
Of the mixt kingdoms, form’d into a state
More regularly free By keener air
Their genius purg’d, and temper’d hard by frost
Tempest and toil tbeir nerves, the sons of those
Whose unly terror was a bloodless death;
They, wise and dauntless, still sustain My cause.
Till orden "manly race" förekommer i texten en not, som upp-
lyser, att dermed menas <The Swedes”. Äfven till den berömda
passagen om friheten saknas ej hos Thomson anledning, hvaremot
den ståtliga teckningen af underiorden och dess furste påminner
om Milton. — Hvad deremot Hammarsköld påstår om sammanhan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
