Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svensk filosofi: A. Nyblæus, Den filosofiska forskn. i Sverige af S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Svensk Filosofi.
A. Nybleus: Den filosofiska forskningen i Sverige från
slutet af adeortonde århundradet, framstäld i sitt sam-
manhang med filosofiens allmänna utveckling. Första delen.
Förra afdelningen. Lund 1873. C. W. K. Gleerup.
Filosofiens sak är hela mensklighetens. De frågor, hvilkas
svar den filosofiska forskningen söker, röra icke särskildt det ena
folket eller det andra. De gifna svaren innehålla i samma mon,
som de äro filosofiska, tankar af vigt och betydelse för hela mensk-
lighetens bildning. Så hafva de tankar, som öfver mensklighetens
stora frågor först tänktes af Sokrates, Plato och Aristoteles, tjenat
alla efterföljande tider till upplysning och ledning, och så långt,
som Europeisk bildving spridt sig öfver jorden, sträcker sig deras
inflytande. Men å&å andra sidan kunde Plato med skäl prisa sig
lycklig, att han var grek och icke barbar; ty utan näring från det
grekiska folkets innehållsrika och mångsidiga lif hade hans ande
icke kunnat utveckla sin stora rikedom, och utan det grekiska fol-
kets höga bildningsgrad till utgångspunkt hade hans tanke icke
kunnat lyfta sig upp till den höjd, der synkretsen vidgade sig utöf-
ver den antika veridsåskådningens gränsor. I en likartad tacksam-
hetsskuld står hvarje tänkare till sitt folk. Det är endast hos de
högst bildade folken, som det funnits filosofi och filosofer, och hos
dessa först då, när de i sin bildning nått en något högre grad.
Men icke nog härmed. Hvarje folk har ock sitt genom anlag, od-
ling och yttre förhållanden bestämda sätt att lefva och gifver deri-
genom anledning och väckelse till uppfattning af vissa sidor i det
menskliga lifvet. Derigenom bestämmes till icke ringa del arten
af den filosofi, som hos det ena eller andra folket kar utveckla sig.
Så har den grekiska filosofien sin egen art och dermed äfven sin
egen historia, och detsamma kan sägas t. ex. om den tyska filoso-
fien. 1 sjelfva verket har det icke funnits något bland de högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
