Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. II. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 299
i jämförelse med den makt, som den af staten privilegierade och
underhållna kyrkostyrelsen genom sin inre organisation, här såsom
i andra katolska länder, besitter. Det hör nämligen till den katol-
ska kyrkans ordning, att sedan den mellaninstans mellan påfve och
folk som episkopatet i Frankrike en gång bildat och som der gaf
den gallikanska friheten dess lif, numera bortfallit och biskoparne
blifvit kurians i allo lydige tjenare, så finnes det föga om ens nå-
gon motståndskraft inom denna kyrka emot den poiitik som dikte-
ras från Rom. Det lägre presterskapet är helt och hållet ett viljelöst
redskap i biskoparnes hand. Regeringen har visserligeu att gilla
och bekräfta de utnämningar, som biskopen gör inom kupitlet och
i sitt stift till de högre kyrkoembetena, till vikarier, kapitulares
och ordinarie pastorer (curés), hvilka ega en viss rättslig sjelfstän-
dighet under statens garanti; men biskoparne ega deremot att full-
komligt godtyckligt tills och afsätta de hjelpprester (desservants),
hvilka utgöra den stora massan af klerus, och som, klent bildade
och illa aflönade (900 fr. årl.), äro i största beroende af den bi-
skopliga nåden. De ordinarie pastorerna, "curés de canton", eller
sdoyens inamovibles" äro enligt officiela uppgifter till antalet om-
kring 3,500 öfver hela Frankrike, då deremot "les desservants de
paroisse" och "les vicaires de paroisse”, afiönade af staten men till-
satta på förordnande af biskopen och alltid amovibla utgöra ett
antal af öfver 38,000; hvartill ännu kommer en stor skara "vicaires” >
aflönade af komunerna men likaledes tillsatta på förordnande åf
biskopen. Föröfrigt lär det i senare tider hafva blifvit allmänt
bruk, att äfven de högre kyrklige embetsmännen, kanonici och pa-
storer, i Frankrike såsom öfverallt annorstädes i Europa, vid till-
sättningen afgifva högtidlig skriftlig förpligtelse att utan motsägelse
och framförallt utan vädjande till verldslig myndighet ställa sig bi-
skopens befallningar till efterrättelse, vare sig att dessa afse: ned-
läggande af embetet eller förflyttning till annat pastorat. Så har
äfven den sista skrankan för biskoplig myndighet i nyare tider blif-
vit nedbruten, det lägre katolska presterskapet eger knapt skuggan
qvar af den sjelfständighet det åtnjöt under den forna, äfven under
medeltiden gällande, kyrkliga disciplinen, och den biskopliga myn-
digheten utöfvas endast under förbehåll af vad till Romerska stolen,
hvilken åter, så länge biskopen är i allo lydig, noga aktar sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
