Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrka och Stat i nittonde århundradet. III. af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 115
utbildat sig inom jen preussiska monarkien, blefvo i slutet af 18:de
seklet (1794) sammanfattade och systematiserade i Preussens "Allge-
meines Landreeht", hvars bestämmelser äro vigtiga att känna, der-
för att de i sjelfva verket varit gällande ända till begynnelsen af
1850-talet och, att det lagstiftningsarbete, som i våra dagar blifvit
begynt, i många stycken utgör en återgång till dess principer.
Allmänna Landrätten gör mellan det katolska religionssamfun-
det och de protestantiska icke den ringaste rättsliga skilnad, utan
behandlas dessa alla såsom fullkomligt lika berättigade ej blott i
vissa provinser utan inom hela monarkien. Landrätten känner för
öfrigt ingen enhetlig "kyrka", utan korporationsrätten tillhör de
enskilda kyrkoförsamlingarne, hvilka erkänna gemensamma styres-
män för vissa distrikt, och hvilkas ledamöter öfver hela riket utgöra
ett "Religionsparti". Mellan religionspartierna i landet skall fred
bestå; öfvergången från det ena till det. andra sker genom uttryck-
lig <Erklärung"’; intet kyrkosamfund eger att med våld påtvinga
sina medlemmar en religionsöfvertygelse. — De katolska församlin-
.garnas öfverstyrelse utöfvas af biskopar, hvilka ega öfver alla pre-
ster inom stiftet uppsigts- och disciplinärrätt, äfven rätt att af-
sätta, — dock med rätt för den straffade att deremot fordra rättsligt
» skydd hos staten. - Presternas anställning sker fortfarande genom bi-
skoparne, men ingen kan befordras till presterligt embete utan statens
approbation och medverkan. — Biskoparnes anställning sker, — der
den ej är förbehållen åt landsherren, — genom val at kapitlet, men
valet skall ledas af landsherrens kommissarier, och ingen vald eller
postulerad biskop får söka bekräftelse hos påfven eller mottaga in-
vigning eller utöfva sitt embete, innan han undfått landsherrens till-
stånd dertill. Om har af landsherren förkastas, måste nytt val an-
ställas. Tillsättande af coadjutor beror likaså på landsherrens pröf-
ning. Formerna voro föröfrigt olika för olika stift. — Förändrin-
gar i stiftsgränserna sker endast under vilkor af statens me dgif-
vande; nya parochier och diöceser kunna endast af staten upprät-
tas och begränsas och alla stridigheter rörande parochialgränser o.
d. höra under verldslig jurisdiktion. — Församlingarnas förhållande
till utom landet boende styresmän, biskopar, ärkebiskopar eller
påfve, bestämmes i hvarje fall af staten; ingen lagstiftande, lagski-
pande eller förvaltande myndighet öfver landets församlingar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
