Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR. 59
blifvande norska grundlagen intagas, – på någon riksakt var då ej den minsta
tanke, utan Norges grundlov var det enda afsedda unionsdokumentet -, pre-
tendera, att den svenska statsmakten skulle uteslutas från delaktighet i det för-
fattningsarbete, hvarigenom detta skulle ske.
Den svenska och den norska uppfattningen af kommissariernas ställning
skilde sig således 1814 åt därutinnan, att svenskarne ansågo dem som repre-
sentanter för Sveriges konung, som i denna egenskap äfven var Norges, under
det att norrmännen åter betraktade dem som representanter endast för Sveriges
konung. Men att kommissarierna representerade Sveriges konung i hans egen-
skap af svensk statschef, därom voro båda parterna ense.
Från norsk sida har också norska grundlagens natur af öfverenskommelse
med Sverige upprepade gånger erkänts, som t. ex. i åtskilliga stortingsuttalan-
den från 1818 och 1830 1
) och t. o. m. så sent som 1878 förklarades i odels-
tinget den 12 Juni af nuvarande justitieministern Qvam, att kommissarierna »var
befuldrnregtigede af den svenske konge og af den svenske stat; der er en hi-
storisk kjendsgjerning. H vad man vil udlede af denne kjendsgjerning eller
ikke, skal jeg ikke indlade mig paa; men det er en historisk kjendsgjerning,
og den kan man ikke ved nogot ordkloveri rokke» 2
).
Numera kännes man dock icke vid denna uppfattning i Norge. I Sverige
åter tog den sig ett kraftigt uttryck under ståthållarstridens dagar, men sedan
1
) I konstitutionskomitens indstilling af d. 31 Aug. 1818 heter det "at Statholdervrer-
digheden er bestemt i den med Sverige sluttede foreningsakt", d. v. s. i Norges grundlov (i
dess § 14). - 1830 års konstitutionskomite betecknade i sin "indstilling angaaende grundloven
og sammes udgivelse i trykken" den som "en grundlov, der bestemmer et riges indvortes
forfatning, samt tillige indeholder vresentlige bestemmelser med hensyn til to under en konge
forenede rig-ers unionelle forhold". I fortsättningen af samma "indstilling" heter det med an-
ledning af de svenska kommissariernas påteckning på norska grundlagen och frågan om den-
nas normalexemplar: "Det (exemplaret) er dessuden forsynet med disses (kommissariernas)
egenhand-ige paategn·
ing, som unionsdokument, og kan i saa henseende ikke betages nog-et
af sin gyldighet eller underordnes noget andet, der ikke har disse egenskaber." Vidare talas
om "de kongelige svenske kommissariers vedtagelse af grundlovens bestemmelser, forsaavi·dt
denne tt’lHge er uni’onsdokument. - Vidare säger 1830 års protokollskomite i sin indstilling
af den I 2 Juni: "Som bekjendt underhandlede de af H:s Svenske Majestret beskikkede kom-
missarier og den af det overordentlige storting i 1814 udnrevnte komite paa den ved konven-
tionen i Moss af I 4 Aug. bestemte maade, og efter at begge parter vare komne overens om
bestemmelserne, blef grundloven udfrerdiget. Den mellem Norge og Sverige existerende före-
ning under en konge og den Svenske konges bestigelse af Norges tron grunder sig saaledes
paa en traktat."
2
) Detta yttrande föranleddes på följande sätt: Protokollskomiten, hvilkens ordförande
Q,·am då var, hade i sin indstilling sagt, att kommissarierna voro "den svenske konges og
stats representanter." Dåvarande stortingsmannen, sedermera statsrådet Roll högg in på dessa
ord, uppvisade deras farliga innehåll och påpekade, att "de kan have en skadelig virkning for
fremtiden". Qvam gaf det i texten anförda svaret men pressades sedan till ett halft åter-
kallande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
