Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - II. Hvilka äro orsakerna till indifferentismen? - III. Hvilka äro indifferentismens följder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA TNDIFFERENTISM.
stora i fjärran vinkande mål. · Denna lilla föraktade planta »1 sitt frö så späd,
skall vara likt ett skuggrikt träd».
Nled afseende på kvinnofrågan gå kyrkans sträfvanden i en alldeles mot-
satt riktning mot den, som på grund af kristendomens principer alltmer gjort
sig gällande under de sista 300 åren. Kyrkan vill kvarhålla. kvinnan i, -
tidsandan vill allmer befria henne från den beroende ställning, hon i Öster-
landet och under barbariska tider intagit, en ställning, helt naturlig hos folk med
polygamiskt familjelif, och hos hvilka maskinarbete är okändt. Vår högkyrka
betraktar järnnlikhet mellan äkta makar som en kättersk villfarelse, hvilket sy-
nes af riksdagskommitte- och kyrkomötesförhandlingar samt af de ent~äget for-
drade förändringarna af vigselformuläret.
Anhängarna af en lugn, jämn utveckling beklaga, att vår mäktiga hög-
kyrka sålunda ställer sig i opposition mot flere nyttiga, af förändrade förhål-
landen påkallade reformer. De frestas härigenom till likgiltighet för e1ler afvog-
het mot allt kyrkligt väsen och förledas eller· tvingas att sluta sig till dem, som
gå i spetsen för det nödvändiga omdaningsarbetet, äfven när dessa äro kall-
sinniga för eller fientliga rn ot religionen.
III. H\:ilket äro indrnferentismens följder?
Och nu – hvilka hafva följderna blifvit af den indifferentism, som på
ofvanbeskrifna sätt uppstått, och som så förlamat den lärda och bildade värl-
den, att den ej med sitt inflytande motverkat de klerikala fördomarna?
Så småningom och sakta har en lägre religiös uppfattning fått alltmer
göra sig gällande i vår kyrkas läroböcker och predikosätt, och gynnad af
vissa yttre förhållanden, hvarom mera framdeles, har denna uppfattning vunnit
alltmer insteg. Några af dessa missriktningar må här i ~llmännare drag an-
gifvas. Man lär, att Gud och Guds rike ej får betraktas som det centrala i
kristendomen. Den första trosartikeln hör blott till det »periferiska», den an-
dra däremot innehåller kristendomens centrum. Att predika om Gud anses
vara att onödigtvis utbreda sig i >)locus de Deo». - Alltså, den största, den
mest gemensamma, den mest förenande af alla religiösa ideer, Gudsbegreppet,
denna ide skall ej mer utgöra kristendomens centrum; den skall undanskjutas
till periferien. - Man har försummat den subjektiva sidan af försoningsläran
och från definitionen på tron ofta uteslutit dess criterium: sinnesändringen, den
nya födelsen; - och dock framställes en sådan stympad tro, eller med andra
ord dogmtron som den väsentligen saliggörande*). De sakramentala hand-
*) Bland protester mot denna och andra här anmärkta ensidigheter se F. Fehr’s "Några
tankar om kristendomsundervisningen i skolan".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
