Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. V–VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
Nordens intressen i stort sedt, ty dessa riktades mera mot öster än mot söder,
-0ch med Ryssland hade däremot ·Danmark alltid stått i godt samförstånd.*)
Emil von Qvanten har sett sitt stora, nyss här ofvan nämnda lifsmål till-
intetgjordt och alla sina förhoppningar krossade. Huru stor smärta det vållat
honom, förstås lätt, då man betraktar hans oegennyttiga sträfvan i dess rätta
-sammanhang.
Det mål, han trott och hoppats på var ädelt och sant, men tidpunkten
för ett förverkligande däraf visade sig ej hafva varit inne. I en högt begåfvad,
hänförd, fjärrskådande, mot folkens framtidslycka ifrigt spanande ande ligger
det . något af en siare och dennes sätt att se och framställa tingen: det mål,
·som i verkligheten måhända ligger på släktleds afstånd, skådas närliggande;
med våld vill man rycka det till sig; men då man söker att förverkliga det,
_går drömmen sönder, därför att det aldrig lyckas att rycka bilden ur tidens
och rummets fasta ramar. Och dock har visionen sanning och politisk fram-
tidsbetydelse, ty det mål blifver uppställdt, som i glänsande färger strålar för
folkets syn och vinkar det framåt.
Hvad som för v. Qvanten och mången annan under Krimkrigets och
polska resningens dagar såg ut som de åt Finland gifna tillfällena att vinna
<len fulla själfständighetens lycka, var en sådan vision. H vad som för Finland
kan inträffa i en europeisk stormtid, då alla nationer kallas fram på vädjo-
banan för att kämpa om sitt öde - och kanske vi snart stå inför denna verk-
lighet - är omöjligt att veta. Låtom oss hoppas, att historiens genius leder
Suomis folk till den lycka, som dess ädlaste män i sin ande skådat!
Säkert är, att under nuvarande europeiska förhållanden och med den
anspråkslösa och strängt tillbakadragna hållning, Sverige måste intaga i de
europeiska makternas råd, har det för hela vårt folk för länge sedan stått
klart, · att det icke kan följa Finlands öde på annat sätt än med hjärtats varma
och lefvande sympatier. l\tien å andra sidan torde säkert de flesta svenskar,
som tänkt på saken, såsom ett önskemål sätta ett själfständigt, oberoende Fin-
land, måhända med en af Europas makter garanterad neutralitet. För både
Sverige och Finland vore utan tvifvel en sådan lösning den lyckligaste.
I en dikt, » Finland 1890», uttalar v. Qvanten sin tröstefulla ’tillförsikt
om ett lyckligt framtidsöde för sitt fosterland. Några strofer må anföras:
"’) Att så äfven är fallet än i dag, anse åtminstone tyskarna och väl icke utan befogenhet.
Helt nyligen yttrades sålunda i en tysk tidning med anledning af Caprivis bekanta tal mot
Danmark, att detta land "icke på minsta sätt eftersträfvar någon samverkan med Sverige
för att möta de faror, hvilka i sinom tid skola hota de skandinaviska länderna efter det full-
ständiga tillintetgörandet af Finlands själfständighet’’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
