- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
330

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dixi: Upsala mötes beslut af år 1593 och det nya kyrkolagsförslaget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33° UPSALA MÖTES BESLUT AF ÅR I 593·
rande texten rätt tydligt, och kanske har det där aldrig varit infördt, ehuru
det funnits inlagdt i handskriften. Men det borde i sådant fall hafva stått som
bihang.
Nehemia fick omkring 20 år senare af Artaxerxes uppdrag att såsom
ståthållare i Jerusalem återuppbygga murarne, om hvilkets utförande han också
lemnar en utförlig berättelse jämte en efter släkterna ordnad statistik öfver be-
folkningen. Därefter följer en af annan hand uppsatt framställning af guds-
tjänsten och lagskipningen, hvilka Nehemia tillsammans med Esra ordnat, och
långa namnlistor, framför allt öfver präster och leviter, hvilka gå ända fram
till Alexander den stores tid, och man kunde däraf skäligen sätta i fråga, att
hela stycket vore senare insatt. Slutligen följer en ny berättelse af Nehemia
öfver hans verksamhet under en senare vistelse i Jerusalem. I den hebreiska
bibeln äro Esra och Nehemia förenade till en bok och Esra angifven såsom
hufvudförfattaren.
Det tredje historiska arbetet från denna tid är krönikeboken, som i den
gamla grekiska öfversättningen och sedan i den latinska versio vulgata bär
namnet »Paralipomena» eller det utelemnade. Den står också såsom ett bihang
sist i den hebreiska bibeln och är sannolikt en af de yngsta samt blef, efter
hvad det berättas, icke utan motsägelse intagen i kanon, Författaren har en
synnerlig förkärlek för genealogi och liturgi samt har i sådant syfte lemnat en
rekapitulation af hela den israelitiska historien intill Juda rikes fall, men dock
på det sättet, att han intill k. David blott lemnat släktlinier, ordnade efter
stammarne, likasom han i det följande inskjuter flera personallängder, särdeles
-0fver leviterna, uppställda antingen efter stammens olika grenar eller efter de
särskilda befattningarna vid gudstjänsten. I afseende på k. Davids förberedel-
ser för byggnaden af ett tempel i Jerusalem och ordnandet af gudstjänsten är
han mycket utförlig och berättar, att k. David meddelat sin son Salomo ej
blott en detaljerad modell af templet, utan äfven uppgifter öfver formen och
vikten af de heliga guldkärlen, hvilket allt skulle vara af den Evige själf »med
egen hand» uppsatt (r Krön. 28, 19). I det mesta följer han här Samuels
2 bok och har icke uppgifvit, hvar han tagit denna märkvärdiga berättelse. Han
åberopar väl flera numera förlorade skrifter, särdeles af profeter, men i det
hela följer han för tiden efter David omisskänneligen konungaböckerna, hvarvid
stundom också hänvisningarna till de förenämnda årsböckerna för Israels rike
<....
upptagas. I det mesta har han samma uppgifter och berättelser, men har
också flera tillägg, hvilka hufvudsakligen gälla templet eller ritualen; men han
förbigår också mycket, så att hans verk är kortare än föregångarnes. Men
hvad han utesluter, är stundom ganska viktigt, såsom nästan hela det r 1. kapit-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free