Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Bokanmälningar och litterära notiser - Studier i Psalmboksfrågan (F. N. Ekdahl); Hvad tänker församlingen (F. Wulff)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 I 2 BOK.ANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
- - - - - - - – - – - – - - - - - - - - - - – - - - -
FRIDOLF NATH. EKDAHL, Studz’er 1: Psalmboksfrågan med särskild hänsigt till 1889 års kom-
mitteförslag till reviderad svensk psalmbok. Lund, Collin & Zickerman 1893.
F. W., Hvad tänker församlingen om psalmboksfrågan? En gensaga och en granskning.
Säljes till förmån för minnesstoden af Olaus Petri. Lund, G]eerup 1893.
Te o d o r Frid har i häftet 9·- 1 o af denna tidskrift tagit till orda emot
den stela likgiltighet, hvarmed den lärda och bildade allmänheten i vårt land
behandlar eller rättare förbigår äfven viktiga och i nationens lif djupt ingri-
pande företeelser inom vår kyrka. Han exemplifierar sin anklagelse med att
påpeka den tystnad, pressen i allmänhet visat gentemot en så viktig kyrklig
och nationell fråga, som den om revisionen af vår psalmbok. Hans omdöme
om denna blaserade hållning hos »intelligenspartiet» faller så mycket skarpare,
som han däri ser en anledning till framgången hos en reaktionär ny-luthersk
strömning, som han spårar öfverallt i vår kyrka. Äfven Psalmboksförslaget
af 1889, ett verk af kommitterades, C. A. Torens, U. L. Ullmans och C. D.
af Wirsens förenade arbete, är för honom ett vittnesbörd om tillbakagång.
» Det är ifrågasatt», yttrar han, »att utbyta vVallins psalmbok mot denna an-
daktsbok af nyare datum, men af mer föråldradt föreställningssätt. » Psalm-
boken ter sig i denna gestalt mer »kyrklig>> och »kristologisk». Psalmerna
om Gud ha decimerats, de, som handla om människans plikter, nedsättas som
»dygdesång,er» o. s. v. Förslaget i det hela taget betraktar han såsom »ett
angrepp på \Vallins psalmbok».
Liknande, för kommitterade föga hugnesamma, omdöme uttalas, stundom
i än skarpare ord, af den lekmannaröst, som i den andra af här anförda skrif-
ter i psalmboksfrågan har känt sig »tvingad att icke stillatigande åse huru-
som inflytelserike män i ovist nit göra sitt bästa för att genomdrifva en för-
tidig, delvis- opåkallad, i många afseenden oberättigad och blott delvis lyckad
omstöpning af psalmboken». Äfven de grunder, som F. W. anför emot det
nu föreliggande psalmboksförslaget, äro till dels öfverensstämmande med det
redan anförda. Jämväl han ser i kommitterades åtgärd att ur psalmbok -
liksom ur katekes - »utränsa snart sagdt hvarje ord, som påminner om
människokärlek, dygd>) o. s. v., att »förminska tillfällena att bekänna och prisa
den Allrahögste som Gud, Fader, Skapare», att »i nästan hvarje vers vilja
nödga församlingen att återkomma till försoningsnåden i Kristo, till lammets
blod», en ansats till »fariseism» eller sekterism. Men under det att Teodor
Fri~_ i sina antydningar uteslutande använder den principiella måttstocken af
hvad som är sann och äkta kristendom, gör F. vV. med ängsligt sinne gällande
pedagogiska synpunkter. Särskildt såsom folkkyrka, statskyrka, måste kyrkan
vara angelägen att inom sina råmärken lämna plats för »allehanda folk, för
många grader och klasser, liksom i en skola». Hon får ej begränsa sig till
att tillfredsställa deras behof, som left sig in i kyrkosamfundets lif med dess
bestämda utprägling i språkbruk och föreställningssätt. Utan »ju rymligare
gränserna utstakas innanför det i anda och sanning kristligt-nationliga, dess
mer välsignelserik blir hela folkets gemenskap ». Kyrkan bör för sin existens
skull vara fördragsam och vidhjärtad. Och förf. sväfvar ut i vidtfarande be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
