Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rich. Lindgren: Några drag ur penningens historia. Föredrag i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR PENNINGENS HISTORIA. 387
_____:___ _
__________________________
hon härunder kommit till erfarenhet af, att hon icke själf kan frambringa
eller åstadkomma allt, hvaraf hon är i behof, genom en _yttre impuls -
det kan också vara genom en naturens anvisning - väckes till medve-
tande om betydelsen oclz fördelarna af arbetets fördelning.
Vidare hurusom af arbetets fördelning bytet framkallas! samt till sist
hurusom genom bytet hvarje föremål får sitt värde.
Behofvet, arbetet, arbetsfördelning och bytet! Se här hafva vi nu
materialet, hvaraf det hemlighetsfulla skrin är hopfogadt, hvarur pennin-
gen i alla tider och hos alla folkslag framsprungit i alla dessa växlande
former.
Till vårt första byte med våra vilda grannar länkar sig efterhand
en kedja af nya byten. Nya behof uppstå och nya värden skapas. Men
ännu så länge., eller under utvecklingens första skeden, bytas föremålen
direkt eller omedelbart mot hvarandra; och härunder sammanfalla helt
naturligt begreppen köpa och sälja; ty den., som mot en viss mängd
kokosnötter tillbyter sig ett skinn, säljer de förra på samma gång, han
köper det senare. Men utvecklingen leder efter hand till ett nytt pro-
duktionssätt. Den enskilde börjar att förskaffa sig allt, hvad han behöf-
ver genom att bruka sina krafter i en bestämd riktning. Yrkena uppstå!
Redan på ett tidigt utvecklingsstadium finna vi en början härtill. Sålunda
se vi hos åtskilliga vilda folkslag, hurusom åt vissa personer är uppdra-
get att förfärdiga bågar, pilar och spjut. På ett högre utvecklingsstadium
finna vi, huru skomakaren endast tillverkar skodonj skräddaren syr klä-
der, landtmannen frambringar jordbruksalster och på samma sätt i alla
andra yrken. För det, som hvar och en sålunda frambringar, tillbyter
han sig hvad han behöfver. Ett ständigt bytande, en ständig omsättning
äger rum, och härunder tillväxa helt naturligt bytesföremålens mängd.
Men ju mångfaldigare och mera olikartade dessa föremål blifva, desto
vanskligare ställer sig det direkta varuutbytet.
Hufvudsvårigheten ligger däri., att det icke så lätt finnas två per-
soner, af hvilka den ena just kan undvara det’I som den andra behöfver.
En annan svårighet visar sig däri: I hvilket värdeförhållande skola
varorna utbytas mot hvarandra? Vill man utbyta kött mot korn, eller
korn mot ost, eller ost mot ägg, så uppstår frågan, hur mycket kött för
hur mycket ost, eller hur mycket af en viss vara för en viss mängd af
en annan vara. Med bytesföremålens tillväxt uppstår till sist en prisför-
teckning, snart sagdt omöjlig att sammanhålla. Man har beräknat, att
mellan 100 artiklar gifvas det icke mindre än 4i950 olika bytesförhäl-
landen.
En annan, tredje svårighet ligger däri, att vissa varor icke låta sig
delas i mindre delar. Ett förråd af korn eller guldsand låter visserligen
dela sig så, att man däraf kan ge en större eller mindre kvantitet för
det, som man för stunden behöfver. Men tänka vi ossj att en skräd-
dare har för utbyte en färdigsydd rock, hvars värde vida öfverstiger brö-
det, som han har för afsikt att hämta från bagaren, eller köttet,·som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
