Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Frans von Schéele: Den kristligt-sociala rörelsen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KRISTLIGT-SOCIALA RÖRELSEN I TYSKLAND. 620
stöd. Delvis med sådant biträde byggde en del föreningar egna hus,
och understöds- och konsumtionskassor af olika arter grundlades.
Många af föreningarne hade eget bibliotek. Inom pressen erhöllo
de ett organ i »Evangelische Arbeiterboten», som ännu utgifves i
Hattingen. Deras förnämsta ledande personlighet blef snart teol. licentiaten
L. Weber, kyrkoherde i M.-Gladbach.
Föreningarnes hufvudmål var i början alls icke social-politiskt, utan
förnämligast kyrkligt-religiöst samt moraliskt i arbetarebildningens tjänst.
I politiskt hänseende uppträdde föreningarne icke såsom sådana, men af
sina gynnare drogos deras medlemmar vanligen in i den stora
konservativa strömfåran eller gåfvo de på sin höjd sina röster åt nationalliberala.
I det hela representerade dessa föreningar »de stilla i landena»,
hvilka i dem ville finna en tillflykt och ett skydd mot tidens
samhälls-stormar och klasstrider.
Men från 1888 har denna föreningsrörelse ej blott bredt ut sig öfver
hela Tyskland, utan äfven allt afgjordare öfvergått till ett social-politiskt,
så småningom allt mera demokratiskt parti. Pastor Weber och
föreningarnes förste grundläggare Fischer, hvilken blifvit aflönad
föreningsagent, hafva bedrifvit en energisk agitation för bildande af allt flera
föreningar af denna art. Framgången af deras sträfvanden synes af
följande siffror:
1889 funnos 70 föreningar med i rundt tal 20,000 medlemmar.
1890 » 140 » 40,000 »
1891 » 220 » 63,000 »
1893 » 230 > 73,ooo
1896 » 350 » 80,000 »
Sex tidningar föra föreningarnas talan, och två af dem utgifva
småskriftssamlingar, »Göttinger Arbeiterbibliothek» och »Rheinisch-Westfalische
Arbeiterbibliothek».
Då flertalet af de yngre föreningarne uppstått i lutherska länder,
där ingen påträngande katolsk propaganda uppkallade till motvärn, så
medförde deras införlifvande den redan antydda förändringen i rörelsens
hufvudsyfte. Från att förut hafva varit riktad mot katolicismen, fick den
nu till hufvudtendens: motstånd mot socialdemokratien; — ja, på flera
ställen ha därför katoliker upptagits i föreningarne. Från en
konfessio-nellt-religiös rörelse, har denna föreningsrörelse sålunda blifvit ett led i
den kristligt-sociala rörelsen. I det gemensamma program, som 1892
framgick såsom en kompromiss mellan föreningarnes äldre, konservativare
element och »die Jungen», betonas uttryckligen denna kristligt-sociala
hufvudkarakter. Programmet upptager för öfrigt hufvudpunkterna ur
såväl det Stöckerska programmet af 1878 som Fischers ursprungliga
föreningsstatuter. Det egentliga framsteget utöfver 1878 års program ligger
i det kraftigare betonandet af den mera privata föreningsverksamhet,
hvarigenom arbetarne medelst själfhjälp kan föra sin klass framåt, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
