Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH DEMOKRATIEN
Den vanliga vrångbilden af ett efterblifvet Sverige,
behär-skadt af en reaktionär adel, har nu senast tecknats af det
norska »Morgenbladets» högt bildade redaktör, och hans
artikel utgör en ny påminnelse om uppfattningen angående det
svenska samhället litet hvarstädes utanför våra gränser.
Hvarifrån sådana framställningar till den europeiska allmänhetens
förvillande ytterst härstamma och på hvad sätt de spridas, vore
väl vardt en undersökning; och ännu värdefullare vore
onekligen ett planmässigt publicistiskt arbete på att göra det
verkliga Sverige kändt ute i världen.
Här hemma kan emellertid en sådan framställning som
redaktör Vogts endast vara till nytta, genom sin effektfulla
kontrast mot verkligheten. Hvarje barn hos oss vet, att adeln
i Sverige öfverhufvudtaget icke existerar som klass, att ett
adligt namn allena är utan all praktisk betydelse och att
äfven en adlig titel endast är en så att säga personlig prydnad,
som ej hjälper sin innehafvare till några slags världsliga
fördelar. Af Sveriges jord äro på sin höjd tre—fyra procent
fideikommiss i adliga familjer; och de verksamhetsfält., som
förut gällt såsom adelns särskilda områden, stå nu öppna
för alla. Äfven de sista kvarstående små undantagen, några
få rangregementen och hofvet, ha öppnats för personer med
enkla borgerliga namn, och den svenska diplomatien afviker
numera i hög grad från nedärfda föreställningar om dess
exklusiva sammansättning. Till och med det härliga
privilegiet att halshuggas med svärd i stället för med bila har
adelsmannen nu blifvit beröfvad, och kvar står föga mer än
den afundsvärda förmånen att få arfs- och
förmynderskaps-frågan behandlade af hofrätt i stället för af underinstans.
Redan denna fullständiga frånvaro af en aristokrati i egentlig
mening borde kunna gifva inhemska klandrare af det svenska
samhällsskicket anledning till någon eftertanke. I
Tyskland-Preussen ha icke blott arméns viktigaste delar ända till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
