Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges försvar - Värnplikt och reservorganisation - Pansarbåtsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 SVERIGES FÖRSVAR
Naturligtvis får man dock på inga villkor undergräfva
försvarsanordningarnas effektivitet genom att inkräkta på
repe-titionsöfningarna. Utan upprepade och ordentligt tilltagna
öfningar af detta slag blir värdet af den första utbildningen
ytterligt förminskadt, bland annat därför att det först är vid
dem, som de olika årsklasserna kunna utbildas tillsammans.
Vill man få en duglig reservorganisation, får man ej heller,
såsom kommittén gjort, släppa krafvet på en
repelitionsöf-iiing med någon af de äldre årsklasserna, ty därförutan står
omöjligt en verkligt på djupet gående kraftutveckling att vinna.
Endast på vägar sådana som de angifna kan man också
nå det efterlängtade målet att ej blott kunna hålla
kostnadsökningarna inom måttliga gränser, utan också göra positiva
besparingar. Så snart den antydda organisationen blifvit
genomförd, kunna de 72 »kompromissvolontärerna» per
regemente, denna bedröfliga vinst af 1901 års prutningsaffär,
bortfalla, sannolikt också korpralsantalet öfverallt minskas, utom
det att de af kommittén påyrkade kaderökningarna i de lägre
graderna till stor del kunna undvaras.
Hur värdefulla emellertid dessa sparsamhetens vinster än
må vara, ännu viktigare äfven ur ekonomisk synpunkt — ty
valutan är ju ock en sådan — blir dock det tillvaratagande
af våra tillgångar, som då ändtligen inträdt, när kaserner och
officerare göra skäl för sig året om och försvarsväsendets
dryga kostnader också motsvaras af en »verklig
krigsberedskap ».
PANSARBÅTSFRÅGAN
Det är icke utan, att man märker liksom en friskare fläkt
öfver kommitténs arbete, så snart den kommit till sjöss —
vidare synpunkter och en utförligare och lifligare argumentation.
Men äfven här söker man förgäfves besked om den »närmare
samverkan mellan de båda grenarna af försvarsväsendet»,
hvars uppnående från början var syftet med hela den
igångsatta apparaten. Icke heller har man vågat sig på den åtgärd,
som säkrast skulle skydda flottans tillväxt från magra år
sådana som de sista fem och göra den oberoende af
kastvindar inom riksdagen eller i dess egna farvatten: en
»flottlag», innehållande bestämmelser rörande antalet fartyg af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
