Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Strindbergshyllningen - Svenska Vitterhetssamfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 307
dorn det dyrbaraste af vår odling vuxit upp, så återstår endast att
hoppas, att denna sällsamma förvirring i känslan för hvad som på
kunskapens och diktningens träd är af godt eller ondt. må blifva af
så kort varaktighet som möjligt. Så fattig är icke vårt lands historia,
att den icke har större minnen att hedra och större män att ställa
upp som förebilder än den, kring hvars namn man i dessa dagar
velat kalla vårt folk till samling.
Att man i allmänhet i Sverige icke ägnar landets
äldre nationallitteratur tillbörlig uppmärksamhet,
är ett lika oemotsägligt som beklagligt förhållande.
De kretsar, som hos oss företrädesvis anse sig representera de
litterära intressena, sträcka endast i sällsynta undantagsfall sina studier
längre än till dagens modeförfattare. Med rätta kunde för tio år
sedan Levertin vid ett tillfälle yttra följande ord: »Känslan af, att
förtrolig bekantskap med den nationella litteraturen för en svensk
är hvarje ästetisk bildnings conditio sine qua non, linnes icke längre
i vårt land». Den historiska traditionen, hvilken på litteraturens
område liksom inom kulturutvecklingen öfver hufvud taget är af
oersättlig betydelse, synes under senare tid hos oss hafva blifvit så
godt som fullständigt afbruten.
Delvis har emellertid tvifvelsutan orsaken till detta tillstånd legat
i de yttre omständigheterna. Det har nämligen i allmänhet varit
förbundet med ej obetydliga svårigheter att anskaffa våra äldre
författares verk, och i flera fall ha de upplagor, man möjligen kunnat
erhålla, ur kritisk synpunkt måst karakteriseras som allt annat än
tillfredsställande. För att råda bot på dessa missförhållanden
bildades i maj 1907 på ett af för saken intresserade i Uppsala hållet möte
ett sällskap under namn af Svenska Vitterhetssamfundet, som vill
taga till sin uppgift att göra den äldre svenska litteraturen
tillgänglig för hvar och en, som verkligen önskar göra bekantskap med
densamma. De upplagor, som sällskapet föranstaltar, komma att
meddela texter, grundade på det omsorgsfullaste komparativa studium
af originalarbetcna och deras eventuellt befintliga olika versioner.
Därjämte bifogas äfven en fortlöpande språklig och litteraturhistorisk
kommentar, i hvilken svårtolkade ställen i texten erhålla sin
belysning och parallellställen eller lån från främmande författare påpekas.
Slutligen skall äfven hvarje publikation åtföljas af en inledning, där
det föreliggande verket och dess författare behandlas ur allmänna
synpunkter.
Det första bandet af sällskapets skrifter är ägnadt åt Dalins Argus;
utgifvare äro docenterna Lamm och Hesselman, och kommentaren
utmärker sig för stor vetenskaplig noggrannhet och rikedom på
viktiga upplysningar. Den nya publikation, som just i dessa dagar
utkommit, omfattar Leopolds ungdomsdikter och är utgifven af lektor
Knut Fredlund. En eller annan kanske denna gång kommer att
förvåna sig öfver valet af författare och undra öfver de grunder,
som härvid varit de bestämmande. Leopold står ju i våra dagar
Svenska
Vitterhetssamfundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
