Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Produktion och fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S2U DAGENS FRÅGOR
Hvad nu särskildt beträffar den ökade malmexporten och
Grängesbergsbolaget, borde det på förhand vara klart, att de ömsesidiga
förmåner staten och bolaget förvärfvat genom 1907 och 1908 års aftal
äro definitiva. Lika litet som staten utan den offentliga hederns
bankrutt kan begära något därutöfver som present, lika litet bör det
kunna komma i fråga, att bolaget skulle få några ytterligare förmåner
utan att ge full valuta för dem.
Om nu en ökad malmexport från Norrbotten skulle komma till
stånd — och om önskvärdheten häraf kunna väl knappast åtminstone
nationalekonomerna vara oense, hvad än politiker och geologer må
anse — och denna bör ske genom Grängesbergsbolaget, som väl är
den enda härför lämpade organisationen, så bör nästa steg ej vara
svårt. Man måste på det sorgfälligaste undersöka hvad den nya
exporten skulle inbringa, och hela beloppet, så exakt som möjligt,
tillfalla staten, antingen i form af en ökad royalty eller i form af
hemfallsrätt inom kortare tid eller på billigare villkor eller i ännu
någon tredje form. Harmonien emellan produktionens och
fördelningens kraf skulle sålunda utan större svårigheter vara åvägabragt.
Ännu enklare borde ju detta vara beträffande skogen, emedan staten
där redan är ensam ägare just till en stor del af det mest
afverk-ningsmogna beståndet. Att icke just från socialdemokratiskt håll
lämnats det kraftigaste stöd åt krafven på en räntabel drift af statens
skogar, synes vittna om en förvånande kortsynthet, då just
statsskogarnas ringa afkastning utgör ett mycket svårbemött skäl emot
lämpligheten af produktion i statens hand. Det berättas också, att
en person, som framställde detta argument, en gång fick det
förbittrade svaret, att orsaken låge i att — skogstjänstemännen vore
högermän och naturligtvis ville visa socialismens outförbarhet! Denna
svarta misstanke för macchiavellism hos Kungl. Domänstyrelsen skulle
man ju kunna afskrifva; men nog visar den, hvar socialdemokraternas
intresse borde ligga — i detta fall öfverensstämmande med hela
folkets. Men kanske man bland dem fruktar, att en mera ekonomiskt
skött afverkning på statsskogarna skulle tillföra äfven timmerköparna
vinster och dessutom drifva fram en större räntabilitet äfven på de
enskilda skogarna; och kanske ser man då hellre, att
nationalafkast-ningen som helhet hålles nere. Det vore åtminstone i stil med det
på sina håll florerande tänkesättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
