Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ekonomisk öfversikt. De ekonomiska stormakterna. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK ÖFVERSIKT 319
och 238 mill. pund); och t. o. m. detta stillastående uppnås
endast tack vare den starkt ökade kolexporten — exporten af
hel- och halffabrikat nedgick från 210 till 200 mill. pund. Äfven
om detta delvis förklaras af ett starkt stigande penningvärde,
var det en mycket allvarlig förskjutning, i betraktande af
utvecklingen för andra länder.
Men — nu kommer det anmärkningsvärda och hos oss, mig
veterligen, nästan alldeles förbisedda, nämligen att Englands export
sedan 1903 visat ett alldeles nytt uppsving. Hausseperioden efter
1903 har i förvånande grad kommit England till godo, och
totalexportens siffror hvilkas maximum 1900 (283 mill.) blott
legat 50 mill. öfver 1870-talets maximum 1872 (231 mill.),
springa 1907 upp till 416 mill., 185 mill. öfver. Och hvad mera
är, den allmänna nedgången efter 1907 gjorde sig förvånande
lindrigt känd — långt mindre än ej blott i Förenta staterna
utan äfven i Tyskland — så att 1908 års siffra var lika hög
som 1906 års; och de två sista åren visa åter en väldig
uppgång (1911 års siffra är 448 mill. pund).
Hvad detta betyder, öfversatt från siffrornas till verklighetens
språk, är ej så lätt att säga som man skulle tro.
Bomullsindustrien, som länge fört en ganska betryckt tillvaro, med
sjunkande exportsiffror, tar stark fart omkr. 1904, och
väfveriindu-strien särskildt visar fortfarande 1911 stor exportökning. Tvärtom
förhåller det sig med maskinindustrien, som efter en tämligen
oafbruten uppgång t. o. m. 1907 nu visar stillastående; och
så är också förhållandet med järnindustrien.
Maskinindustrien erbjuder ett typiskt exempel på karaktären
af Englands export. Man kan gå igenom ett hundratal svenska
verkstäder och fabriker utan att finna en engelsk maskin, som
anskaffats på de sista 15—20 åren — med ett undantag:
bomullsindustrien. Detta undantag är så begränsadt, att inom den
svenska {///^industrien allt maskineri är tyskt. Englands
maskinexport till Europa är visserligen ej liten — öfver en tredjedel
af det hela — men det är de utomeuropeiska marknaderna,
framför allt de sydamerikanska, som absorbera ökningen,
nämligen frånsedt textilmaskinerna. Man gör sig kanske ingen
föreställning om hvad de sista betyda, förrän man får veta deras
totala exportvärde: för 1908 £ 8,829,000 = 158,922,000 kronor.
Naturligtvis sammanhänger denna Englands dominerande
ställning beträffande textilmaskiner med dess ännu tekniskt sedt
22 Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
