- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
430

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gilbert Keith Chesterton. Af Ernst Nathorst-Böös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430 ERNST NATHORST-BÖÖS

för de dödas bleka vålnader och det förgångnas ängsliga värld,
fruktar man »det ofödda barnets rop» (Whafs Wrong with the
World). Hur frånstötande denna åskådning är för Chesterton,
förstå vi. Den ena generationen som blott medel för nästa, i
oändlighet; i kamp för ideal, som i morgon äro på sopbacken,
som växla lika fort som naturvetenskapliga teorier, för ett
framtidsmål, som kanske nås, när planeten Tellus ej längre hvirflar
omkring i en mörk och meningslös rymd. Nej, säger
Chester-ton, oss höfves »en bestämd lifsfilosofi» (Heretics).

Utgångspunkten för Chestertons religiösa tankegång är: denna
tillvaro är en härlig uppehållsort, full af alla möjliga lustiga
och underbara saker, den är menad att lefva ett kort och gladt
lif i. Det största undret är, att mari blifvit född och
hufvudstupa har ramlat ned på denna förunderliga planet midt ibland
alla möjliga människor, som man ej passar ihop med, och hvilka
därför förorsaka en den mest uppsluppna glädje: »Farbror är
en öfverraskning. Tant är, för att använda det vackra vanliga
talesättet, en blixt från klar himmel. När vi träda in i familjen,
äro vi midt i en fesaga» (Heretics). Vi ha den känslan, att »den
här planeten är en ny bostad, dit vi just forslat flyttsakerna»
(The Defendant), men på samma gång äro vi gamla bekanta
här — på förhand (Orthodoxy). Chesterton är, som han själf
uttrycker sig, kosmisk patriot — han älskar tillvaron, som
fosterlandet, »med en känsla af transcendental samhörighet och
utan mänsklig anledning» (Orthodoxy).

Men till lifvet hör faran, oron, spänningen. De äro
nödvändiga ingredienser däri. De hålla kamplynnet vid makt, genom
dem bibehålla män sitt sinnes ungdom. I The Napoleon of
Notting Hill prisar den unge hjälten i inspirerade ord den
magiska trollstaf, som blott behöfver röra vid tingen, för att de
ej längre skola höljas af hvardaglighetens damm — svärdet!
Lifvet är vardt att lefva, så länge människorna känna, att de
få dö. Den eviga freden är värre än döden.

Här tillkommer en annan tankelinje. Man måste vara
ödmjuk för att känna lyckan. »Alice måste bli liten för att blifva
Alice i sagolandet»; först den, som känner sig ovärdig lyckan,
når den. Att blifva van vid lyckan, att taga den så som
något som faller en till som »en naturlig rättighet», det är för
Chesterton »den mystiska synd, genom hvilken hela skapelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free