Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Världskrigets orsaker enligt socialdemokratisk uppfattning. Af Yngve Lorents
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 437
fasta på de krigförande makternas rivalitet såsom nationer och i
stället, ofta på ett försåtligt sätt, tillämpar de rena
klasskampsynpunkterna, fullkomligt i enlighet med den gamla tankegången, att de
högre klasserna i ett land måste vara fiender till de lägre.
Typisk för en sådan uppfattning är ett nyligen hållet föredrag af
partisekreteraren Fredrik Ström, sedermera utgifvet i tryck på Frams
förlag. Författaren affärdar frågan om de tyska socialdemokraterna
mycket hastigt. Han säger sig icke kunna förstå dem och hoppas
på att någon ändring skall inträffa, så att han skall kunna bevara
sin tilltro till dem. I öfrigt uttalar han sin förvåning öfver att den
tyska socialdemokratien, som häft så många lidanden att utstå från
den tyska nationalismens sida, nu kunnat bevilja milliarderna till
kejsarnes världskrig och att den kunnat, såsom t. ex. Sudekum gjort,
försvara brottet mot det neutralitetsgaranterade Belgien. För en man
med hr Ströms mycket litet utvecklade sinne för allt hvad som
sammanhänger med det nationella är den oförstående hållningen gent
emot de tyska partikamraterna icke förvånande. Han har i sitt
föredrag mycket att säga om nationalismen, som för honom uteslutande
är en sammanfattning af råhet och tyranni, och han synes ha fått djupa
intryck af hr Karl Staaffs beryktade »äreminne» öfver den
nationalistiska rörelsen vid remissdebatten den 27 maj, där det bl. a. heter,
att »makt och våld är hvad nationalismen framför allt dyrkar», och
att järn- och blodsmännen äro nationalisternas ideal. Till ungefär
samma uppfattning af nationalismen kommer hr Ström fram.
Nationalisten har, säger han, »en okuflig motvilja mot verklig humanitet
och kultur, en liflig beundran för den råa styrkan och brutala
makten, för militärväsen, krig och eröfringar. Nationalisten sträfvar efter
makt. Men icke efter makt för att stödja rätt, befrämja frihet, skänka
välstånd och kultur åt alla, såsom socialisten, utan för att förtrycka,
utsuga, eröfra, slå under sig.»
Nationalismen blir för hr Ström uteslutande ett egoistiskt
klassintresse och i detta ser han den främsta orsaken till världskriget. Den
tyska nationalismen, som har sitt högkvarter i de preussiska
junk-rarnas juntor samt militär- och hofkamarillorna, har enligt författaren
lagt grund till den tyska militärstaten och rustningsraseriet och har
i förbund med kapitalistiska intressen hjälpt till att framdrifva den
tyska imperialismen. Och att klassintresset varit det dominerande
framgår däraf, att de nationalistiskt kapitalistiska kretsarna med
Bismarck i spetsen sökt med våld och list dräpa den socialistiska
rörelsen, som kunde hos de tyska arbetarna rycka upp den
nationalistiska sådden och brodden. Den ryska nationalismen är i likhet med
den tyska ledd af de härskande klasserna och användes utåt i
pan-slavistisk dräkt för att få alla slaviska folk förenade under rysk
spira. Den serbiska nationalismen har fått sin klasskampsprägel
genom oppositionen mot de i Österrike-Ungern härskande klassernas
brutala politiska förtryck, och den franska slutligen, som hr Ström
ger det erkännandet att den är den »minst vidriga» af alla, då den
är »framsprungen till följd af grof oförrätt och stympning af fädernes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
