Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Kyrkoegendomen och staten. Av Otto Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOEGENDOMEN OCH STATEN
Av GENERALDIREKTÖR OTTO HOLMDAHL
I riksdagens elfte timme fattades en rad till sin innebörd
vittgående beslut, som berörde en central sida av förhållandet
mellan stat och kyrka i vårt land. De föranleddes av en kunglig
proposition med förslag till ny ecklesiastik boställsordning,
kyrkofondslag och kyrklig försäljningslag, vilka närmast
avsågo en decentralisering av den kyrkliga
egendomsförvaltningen genom införandet av en ny, särskild
förvaltningsorganisation för de prästerliga löneboställena inom varje stift. Det
rörde sig alltså om en administrativ teknisk fråga. Men det var
icke blott förvaltningsobjektets omfattning och värde, utan
framför allt dess natur av kyrkoegendom, vars huvudmassa
stammade från medeltiden, som samlade intresset kring denna
proposition, öppnade perspektiven över förhållandet mellan
kyrka och stat i vårt land och otvivelaktigt gav åt detta
praktiska förvaltningsproblem en principiell innebörd och betydelse.
Den kungliga propositionen ledde nu visserligen icke i
främsta rummet uppmärksamheten på denna sida av saken.
Ingen kunde emellertid misstänka biskopen-statsrådet för
att hava förbisett de vidare och större sammanhang, i vilka
denna fråga kunde och borde ses. Det framgick också av
hans uttalande till statsrådsprotokollet, att det fanns andra
och betydelsefullare skäl än de främst angivna för hans
framläggande av förslaget. Det heter nämligen i detta bl. a., att
det ur kyrklig synpunkt vore av vikt, att församlingen
fortfarande finge avlöna sin präst och gentemot honom utöva det
huvudmanskap, som den redan på landskapslagarnas tid haft.
Eljest hotade faran, att församlingen nedsjönke till ett blott
objekt för den kyrkliga verksamheten, vilket stode i strid lika
mycket mot det nationella skicket som mot protestantiska
grundsatser. Det gällde därför nu att bryta med en utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
