Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 12 mars 1936 - Folkräkningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och publicering av materialet blir större allt eftersom den
ekonomiska, sociala och demografiska utvecklingstakten blir hetsigare och
statsverksamheten utvidgas att täcka allt flera områden. Den
moderna administrativa statistiken har måst anpassa sig efter denna
utveckling. För att belysa hur efterbliven den svenska statistiken i
detta hänseende blivit ha vidstående siffror hopbragts: de visa å ena
sidan dagen för den sista folkräkningen och å den andra den period,
under vilken resultaten offentliggjorts.
Tabellen omfattar ett tjugutal viktiga länder, för vilka uppgifter
förelegat; med någon ansträngning skulle tabellen ytterligare kunna
förlängas men huvudintrycket torde även här förbli i stort
oförändrat, synnerligast som ett eventuellt sällskap med vissa
Balkanländer knappast kunde anses förbättra vår ställning. Ett studium av
dessa siffror visar, att de räkningar, som påbörjades 1930—1931, i stort
sett avslutades före eller under 1935 och att i många fall fullständiga
uppgifter förelegat efter ungefärligen ett års förlopp. Särskilt
anmärkningsvärd är den snabba bearbetningen av räkningen i
Tyskland, U. S. A. och Japan; de publicerade resultaten, ehuru ännu
preliminära, äro i många hänseenden detaljerade och giva en mycket
god bild av de centrala utvecklingstendenserna. Vid en tidpunkt, då
så gott som alla länder av betydelse hade publicerat kompletta (ehuru
i vissa fall icke definitiva) uppgifter, påbörjas i Sverige
publiceringen av resultaten. Finland och Danmark, vilka stå i svensk
särklass, hade dock flera år tidigare börjat att publicera, och Sverige
kommer i alla avseenden längst ned på listan.
Att denna situation icke bör fortfara, därom torde man kunna vara
överens. Även om de svenska folkräkningarna kvalitativt stode i en
särklass — detta är emellertid förvisso icke fallet — så borde detta
icke motivera ett dröjsmål i publicering, som berövar siffrorna deras
huvudsakliga praktiska värde. Erfarenheter från utlandet visa
emellertid, att krav på kvalitativt tillfredsställande räkningar och
snabbhet i publiceringen väl låta sig förena. Det skulle näppeligen falla
någon in att t. ex. anse de tyska eller engelska folkräkningarna i
kvalitetsavseende underlägsna de svenska.
Här är ej forum för att detaljerat ingå på orsakerna till den
svenska folkräkningens långsamhet och botemedlen däremot. Det
skulle kräva en hel utredning, och uppgiften överlämnas med varm
hand till de statistikssakkunniga, vilka här ha möjlighet att göra
en nyttig insats på ett centralt område. Här skola endast rent
antydningsvis ett par synpunkter så att säga utifrån framföras. Det
är möjligt, kanske troligt, att även inre omständigheter i den
statistiska centralbyråns ledning och organisation inverkat. Det kan
sålunda knappast ha varit lyckligt för ett verk att under långa tider
sakna en verklig chef.
Rent gissningsvis skulle man förmoda att centralbyrån som skäl
för sin senfärdighet skulle angiva vissa skäl. För det första skulle
det antagligen sägas, att den svenska räkningen, vilken i huvudsak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
