Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - ”Skumbildningar” eller personligheter? Av Alf Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skumbildningar» eller personligheter?
skarpt begränsad ort i rummet eller kan i sträng bemärkelse
iakttagas på samma sätt som en konkret, historisk individ. Ty
därmed synes begreppet ’kollektiv’ i själva verket vara till den
grad ingillrat av negationer, både åt varseblivningens och det
rena tänkandets sida, att man knappast kan skönja någon utväg
för författaren att slå sig igenom till en positiv definition. Detta
trångmål avspeglas f. ö. också i den ytterligt diplomatiska
förklaringen, att det, detta oaktat, har ett egendomligt sätt att finnas
till på — »eine eigentümliche Weise des Daseins und Soseins»
(saker av detta slag sägas alltid bäst på tyska!). Under alla
omständigheter besitter dock ett sådant kollektiv »utommental
realitet». Varest och huru: därom får man likvisst icke omedelbart
besked.
Efter hand släcker författaren dock efter på de hårt tillskotade
bestämningarna. Så mycket anser lian sig kunna stå för, att
det är fråga om »ett verkligt subjekt för akter». Kollektivet
kan påtagligen blixtra ut i handlingar. Ofrivilligt får man i
tankarna Bunebergsdiktens mäktiga: »det tätnade, det mörknade,
det lade an, det small». Man bringas också att erinra sig de
totalitära staternas raska och tjänsteivriga exekutionsplutoner:
tydligen, också de, väldrillade »subjekt för akter». Omedelbart följer
dock ett nytt förbehåll; ty detta handlingssubjekt befinnes
samtidigt vara »substanslöst» och obeständigt — därmed på ett hår
liknande, tyckes det, de vanliga mänskliga vardagssubjekten. Det
byter ävenledes plats och glider oberäkneligt från den ena punkten
till den andra; ja, det befinner sig i viss mån på rundvandring
innanför den människomassa, vars kollektivsubjekt det är. Det
är således enligt Georg Stieler ett nomadiserande subjekt.
Emellertid finnes det dock till, Ȍtminstone under vissa konstitutiva
betingelser», och det låter icke avfärda sig som en dröm- eller
fantasiskapelse.
Summeras det sagda, befinnes det således, att kollektivet, utan
att vara i gängse mening tillgängligt för åskådning ocli utan att
äga bestämd plats i rummets värld, dock under vissa inskränkande
betingelser får tilläggas tillvaro utanför tanken, även om denna
tillvaro varken är av substantiell eller självbestämmande natur.
Detta kan man kalla en existens med åtskilliga förbehåll. Det
kollektiva subjektet blir tydligen svårt att mantalsskriva och
ännu svårare att beskatta. Taxeringsmyndigheter och
utmätningsmän torde icke kunna komma åt det.
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
